Ordspråksboken 11
1 Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
A gileful balaunce is abhominacioun anentis God; and an euene weiyte is his wille.
2 Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
Where pride is, there also dispising schal be; but where meeknesse is, there also is wisdom.
3 Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
The simplenesse of iust men schal dresse hem; and the disseyuyng of weiward men schal destrie hem.
4 Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
Richessis schulen not profite in the dai of veniaunce; but riytfulnesse schal delyuere fro deth.
5 Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
The riytfulnesse of a simple man schal dresse his weie; and a wickid man schal falle in his wickidnesse.
6 De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
The riytfulnesse of riytful men schal delyuere hem; and wickid men schulen be takun in her aspiyngis.
7 När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
Whanne a wickid man is deed, noon hope schal be ferther; and abidyng of bisy men schal perische.
8 Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
A iust man is delyuered from angwisch; and a wickid man schal be youun for hym.
9 Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
A feynere bi mouth disseyueth his freend; but iust men schulen be deliuered bi kunnyng.
10 En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
A citee schal be enhaunsid in the goodis of iust men; and preysyng schal be in the perdicioun of wickid men.
11 Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
A citee schal be enhaunsid bi blessing of iust men; and it schal be distried bi the mouth of wickid men.
12 Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
He that dispisith his freend, is nedi in herte; but a prudent man schal be stille.
13 En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
He that goith gilefuli, schewith priuetees; but he that is feithful, helith the priuetee of a freend.
14 Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
Where a gouernour is not, the puple schal falle; but helthe `of the puple is, where ben many counsels.
15 Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
He that makith feith for a straunger, schal be turmentid with yuel; but he that eschewith snaris, schal be sikur.
16 Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
A graciouse womman schal fynde glorie; and stronge men schulen haue richessis.
17 En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
A merciful man doith wel to his soule; but he that is cruel, castith awei, yhe, kynnesmen.
18 De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
A wickid man makith vnstable werk; but feithful mede is to hym, that sowith riytfulnesse.
19 Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
Merci schal make redi lijf; and the suyng of yuels `schal make redi deth.
20 Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
A schrewid herte is abhomynable to the Lord; and his wille is in hem, that goen symply.
21 Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
Thouy hond be in the hond, an yuel man schal not be innocent; but the seed of iust men schal be sauyd.
22 En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
A goldun `sercle, ether ryng, in the `nose thrillis of a sowe, a womman fair and fool.
23 De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
The desir of iust men is al good; abiding of wickid men is woodnesse.
24 Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
Sum men departen her owne thingis, and ben maad richere; other men rauyschen thingis, that ben not hern, and ben euere in nedynesse.
25 Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
A soule that blessith, schal be maad fat; and he that fillith, schal be fillid also.
26 Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
He that hidith wheete `in tyme, schal be cursid among the puplis; but blessyng schal come on the heed of silleris.
27 Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
Wel he risith eerli, that sekith good thingis; but he that is a serchere of yuels, schal be oppressid of tho.
28 Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
He that tristith in hise richessis, schal falle; but iust men schulen buriowne as a greene leef.
29 Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
He that disturblith his hows, schal haue wyndis in possessioun; and he that is a fool, schal serue a wijs man.
30 Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
The fruyt of a riytful man is the tre of lijf; and he that takith soulis, is a wijs man.
31 Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
If a iust man receyueth in erthe, how miche more an vnfeithful man, and synnere.
