Matteus 23
1 Då talade Jesus till folket, och till sina Lärjungar.
Then, Jesus spake unto the multitudes and unto his disciples,
2 Sägandes: På Mose stol sitta de Skriftlärde och Phariseer.
saying—Upon Moses’ seat, have sat down, the Scribes and the Pharisees:
3 Allt det de bjuda eder hålla, det håller och görer; men efter deras gerningar görer icke; ty de säga, och göra intet.
All things, therefore, whatsoever they tell you, do and observe, —but, according to their works, do ye not, for they, say, and do not, perform.
4 De binda tunga och odrägeliga bördor tillsamman, och lägga menniskomen på härdarna; men de vilja icke sjelfve röra dem med ett finger.
But they bind together heavy burdens, and lay upon men’s shoulders, whereas, they, with their finger, are not willing to move them.
5 Men alla sina gerningar göra de, på det de skola varda sedde af menniskomen; de göra sina tänkeskrifter breda, och fållarna på sin kläder stora;
But, all their works, they do, to be gazed at, by men, —for they make broad their amulets, and make large their fringes,
6 De sitta gerna främst vid borden, och i Synagogorna;
And dearly love the first couch in the chief meals, and the first seats in the synagogues,
7 Och vilja gerna varda helsade på torgen, och heta af menniskomen: Rabbi, Rabbi.
And the salutations in the market-places, and to be called by men, Rabbi.
8 Men I skolen icke låta kalla eder Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och I ären alle bröder.
But, ye, —do not be called Rabbi, —for, one, is your Teacher, and, all ye, are brethren;
9 Och I skolen ingen fader kalla eder på jordene; ty en är edar Fader, som är i himlom.
And, father, be none of you called, upon the earth, for, one, is your Father, the Heavenly;
10 Och I skolen icke låta kalla eder Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.
Neither be called leaders, for, your leader, is one, the Christ;
11 Den som är ypperst ibland eder, han skall vara edar tjenare.
And, the greatest of you, shall be to you, a minister;
12 Ty den sig upphöjer, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.
And, whoever shall exalt himself, shall be, abased, and, whoever shall abase himself, shall be, exalted,
13 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som tillsluten himmelriket för menniskomen; I gån icke der sjelfve in, och dem som in vilja, tillstädjen I icke ingå.
But alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites; because ye are locking up the kingdom of the heavens before men, —for, ye, are not entering, neither, them who are entering, suffer ye to enter.
14 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppäten enkors hus, förebärande långa böner; fördenskull skolen I få dess hårdare fördömelse.
15 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som faren omkring vatten och land, att I skolen göra en Proselyt; och när han gjord är, gören I honom till helvetes barn, dubbelt mer än I sjelfve ären. (Geenna g1067)
Alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites: because ye compass sea and dry land, to make one convert—and, when it is done, ye make him a son of gehenna, twofold more than ye. (Geenna g1067)
16 Ve eder, blinde ledare, ty I sägen: Hvilken som svär vid templet, det är intet; men den som svär vid guldet i templet, han är saker.
Alas for you, blind guides! that say—Whosoever shall swear by the Temple, it is, nothing, but, whosoever shall swear by the gold of the Temple, is bound:
17 I galne och blinde; hvilket är yppare, guldet, eller templet som helgar guldet?
Foolish and blind! for which is, greater, The gold, or the Temple that hath hallowed the gold?
18 Och hvilken som svär vid altaret, det är intet; men den der svär vid offret, som deruppå är, han är saker.
And, whosoever shall swear by the altar, it is, nothing, but, whosoever shall swear by the gift that is upon it, is bound:
19 I galne och blinde, hvilket är yppare, offret, eller altaret som helgar offret?
Blind! for which is greater, The gift, or the altar that halloweth the gift?
20 Derföre, den som svär vid altaret, han svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.
He therefore that hath sworn by the altar, sweareth by it, and by all that is upon it;
21 Och den som svär vid templet, han svär vid det sjelft, och vid honom som deruti bor.
And, he that hath sworn by the Temple, sweareth by it, and by him who dwelleth therein;
22 Och den som svär vid himmelen, han svär vid Guds stol, och vid honom som deruppå sitter.
And, he that hath sworn by heaven, sweareth by the throne of God, and by him who sitteth thereupon.
23 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören tiond af mynto, dill och kumin, och låten bestå det som svårast är i lagen, nämliga domen, barmhertigheten och tron; detta skulle man göra, och det andra icke låta.
Alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites; because ye tithe the mint and the anise and the cummin, —and have dismissed the weightier matters of the law—the justice, the mercy, and the faith; whereas, these, it was binding, to do, and, those, not to, dismiss.
24 I blinde ledare, som silen myggor, och uppsvälgen camelen.
Blind guides! Straining out the gnat, but, the camel, swallowing.
25 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören drickekaret och fatet rent utantill; men innantill äro all ting full med rof och orenlighet.
Alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites; because ye cleanse the outside of the cup and of the dish, —while, within, they are full of plunder and intemperance.
26 Du blinde Pharisee, gör först rent det som är innantill i drickekaret, och i fatet, att det utvärtes är må ock rent varda.
Blind Pharisee! cleanse, first, the inside, of the cup [and of the dish], that, the outside thereof, may become, clean.
27 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som ären like de grafvar, som utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes synas dägeliga; men innantill äro de fulla med de dödas ben och all orenlighet.
Alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites; because ye make yourselves like sepulchres whitewashed, which, outside, indeed, appear, beautiful, but, within, are full, of dead men’s bones and all uncleanness, —
28 Så synes ock I utvärtes för menniskomen rättfärdige; men invärtes ären I fulle med skrymteri och odygd.
Thus, ye also, outside, indeed, appear to men, righteous, but, within, are full, of hypocrisy and lawlessness.
29 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppbyggen Propheternas grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,
Alas for you, Scribes and Pharisees, hypocrites; because ye build the sepulchres of the prophets, and adorn the monuments of the righteous,
30 Sägande: Hade vi varit i våra fäders tid, vi skullom icke hafva varit delaktige med dem i Propheternas blod.
and say—If we had been in the days of our fathers, we would not have been their partners in the blood of the prophets:
31 Så betygen I då öfver eder sjelfva, att I ären deras barn, som Propheterna dråpo.
So that ye bear witness against yourselves, that ye are, sons, of them who murdered the prophets.
32 Nu väl, uppfyller ock I edra fäders mått.
And, ye, fill ye up the measure of your fathers!
Serpents! broods of vipers! how should ye flee from the judgment of gehenna? (Geenna g1067)
34 Derföre, si, jag sänder till eder Propheter, och visa och Skriftlärda; och somliga af dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga af dem skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrå den ena staden till den andra;
For this cause, lo! I, send unto you, prophets and wise men and scribes, —some from among them, ye will slay and crucify, And some from among them ye will—scourge in your synagogues, and pursue from city to city:
35 På det öfver eder skall komma allt rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene, ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I dråpen emellan templet och altaret.
That there may come upon you—all righteous blood poured out upon the earth, from the blood of Abel the righteous, unto the blood of Zachariah, son of Barachiah, whom ye murdered between the Temple and the altar.
36 Sannerliga säger jag eder, att allt detta skall komma uppå detta slägtet.
Verily, I say unto you—All these things, will have come, upon this generation.
37 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som äro sände till dig; huru ofta hafver jag velat församla din barn, lika som hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, och I villen icke?
Jerusalem! Jerusalem! that slayeth the prophets, and stoneth them that have been sent unto her, —how often, would I have gathered thy children, like as a hen gathereth her chickens under her wings, —and ye would not!
38 Si, edart hus skall eder blifva öde.
Lo! your house is left to you;
39 Ty jag säger eder: Efter denna tiden skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga: Välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn.
For I say unto you—in no wise, may ye see me, henceforth, until ye say, Blessed, is he that cometh, in the name of the Lord!
