Matteus 21
1 Och när de nalkades Jerusalem, och kommo till Bethphage, vid Oljoberget, sände Jesus två sina Lärjungar;
When they drew near to Jerusalem, and came to Bethphage, to the Mount of Olives, then Jesus sent away two disciples,
2 Och sade till dem: Går i byn, som ligger för eder; och straxt varden I finnande ena åsninno bundna, och fålan när henne; löser dem, och leder till mig.
saying to them, Go into the village over against you, and you will immediately find a donkey tied, and the colt with her: loosing, lead her to me.
3 Och om någor talar eder till, så säger: Herren behöfver dem; och straxt släpper han dem.
And if any one may say any thing to you, tell him, that the Lord hath need of them; and immediately he will send them away.
4 Detta är allt skedt, att det skulle fullkomnas, som sagdt är genom Propheten, som sade:
And all this took place, that the word spoken by the prophet might be fulfilled, saying,
5 Säger till dottrena Zion: Si, din Konung kommer till dig, saktmodig, ridandes på ene åsninno, och på en arbetes åsninnos fåla.
Say to the daughter of Zion, Behold, thy King cometh, meek, and seated upon a donkey, even a colt, the progeny of the work-beast.
6 Lärjungarna gingo bort, och gjorde som Jesus hade dem befallt;
And the disciples, having gone and done as Jesus commanded them,
7 Och ledde till honom åsninnona och fålan; och lade sin kläder på dem, och satte honom deruppå.
led the donkey, and the colt, and put their garments on them; and He sat on them.
8 Mycket folk bredde sin kläder på vägen; de andre skåro qvistar af trän, och strödde på vägen.
A great multitude strewed their garments in the road: and others cut down the branches from the trees, and were strewing them in the road.
9 Men folket, som föregick, och de som efterföljde, ropade och sade: Hosianna, Davids Sone; välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn; Hosianna i höjdene.
And the multitudes going forward, and following, continued to cry out, saying, Hosanna to the son of David: blessed is He that cometh in the name of the Lord; Hosanna in the highest!
10 Och när han kom in i Jerusalem, upprörde sig hela staden, och sade: Ho är denne?
And He having come into Jerusalem, the whole city was stirred, saying; Who is He?
11 Då sade folket: Denne är Jesus, den Propheten af Nazareth i Galileen.
And the multitudes continued to say, He is the prophet Jesus, the one from Nazareth of Galilee.
12 Och gick Jesus in i Guds tempel, och dref ut alla de der köpte och sålde i templet, och omstötte vexlareborden, och dufvomånglarenas säte;
And Jesus came into the temple of God, and cast out all the buying and selling in the temple, and overturned the tables of the money-exchangers, and the seats of those selling the doves;
13 Och sade till dem: Det är skrifvet: Mitt hus skall kallas ett bönehus; men I hafven gjort ena röfvarekulo deraf.
and He says to them, It has been written, My house shall be called a house of prayer: but you make it a den of thieves.
14 Och till honom kommo blinde och halte i templet; och han gjorde dem helbregda.
And the blind and the lame came to him in the temple: and He healed them.
15 När de öfverste Presterna och de Skriftlärde sågo de under, som han gjorde, och barnen, som ropade i templet, sägande: Hosianna, Davids Sone, blefvo de misslynte;
And the chief priests and scribes seeing the wonderful things which He did, and the children crying in the temple, and saying; Hosanna to the son of David, were indignant,
16 Och sade till honom: Hörer du hvad desse säga? Då sade Jesus till dem: Hvi icke? Hafven I aldrig läsit: Af barnas och spenabarnas mun hafver du fullkomnat lofvet?
and said to Him, Do you hear what they are saying? And Jesus says to them, Yes: have you not read, That out of the mouth of babes and sucklings thou hast perfected praise?
17 Då öfvergaf han dem, och gick utu staden till Bethanien, och blef der.
And having left them, He went out of the city into Bethany, and there spent the night.
18 Om morgonen, när han gick in i staden igen, hungrade honom.
And in the morning going into the city, He was hungry.
19 Och han fick se ett fikonaträ vid vägen, och gick dertill, och fann intet deruppå, utan allenast löf; och sade till det: Växe aldrig härefter frukt på dig. Och fikonaträt blef straxt torrt. (aiōn g165)
And seeing one fig-tree near the road, He went to it, and found nothing on it, except leaves only. And He says to it, Let no fruit ever be from thee; and immediately the fig-tree withered away. (aiōn g165)
20 Och när Lärjungarna sågo det, förundrade de sig, och sade: Huru är det fikonaträt så snart torkadt?
And the disciples seeing, were astonished, saying, How did the fig-tree immediately wither away?
21 Då svarade Jesus, och sade till dem: Sannerliga säger jag eder: Om I hafven trona, och tviflen intet, så varden I icke allenast görande sådant, som med fikonaträt skedde; utan jemväl, om I sägen till detta berget: Häf dig upp, och kasta dig i hafvet, då skall det ske;
And Jesus responding said to them, Truly I say unto you, if you may have faith, and doubt not, not only shall you do that of the fig-tree, but you shall say to this mountain, Be thou taken up and cast into the sea, and it will be done.
22 Och allt det I bedjen i bönene, troendes, det skolen I få.
All things whatsoever you may ask in prayer, believing, you shall receive.
23 Och när han kom i templet, gingo de öfverste Presterna och de äldste i folket till honom, der han lärde, och sade: Af hvad magt gör du detta? Och hvilken hafver gifvit dig denna magten?
And the chief priests and elders of the people came to Him, while teaching, He having come into the temple, saying, By what authority are you doing these things? And who gave you this authority?
24 Då svarade Jesus, och sade till dem: Jag vill ock spörja eder ett ord; om I sägen mig det, vill jag ock säga eder, af hvad magt jag detta gör:
And Jesus responding, said to them, I ask you also one word, which if you may speak to me, I also will tell you by what authority I am doing these things:
25 Hvadan var Johannis döpelse? Af himmelen eller af menniskom? Då tänkte de vid sig sjelfva, och sade: Sägom vi, af himmelen; då säger han till oss: Hvi trodden I då honom icke?
Whence was the baptism of John? from heaven or from men? And they reasoned among themselves, saying, If we may say, From heaven; He will say to us, Why then did you not believe on him?
26 Sägom vi ock, af menniskom; så rädes vi folket; ty alle höllo Johannes för en Prophet.
But if we may say, From men: we fear the multitude, for all hold John as a prophet.
27 Då svarade de Jesu, och sade: Vi vete det icke. Sade han till dem: Icke heller säger jag eder, af hvad magt jag detta gör.
And responding they said to Jesus, We do not know. He also said to them, Neither do I tell you by what authority I am doing these things.
28 Men hvad synes eder? En man hade två söner, och gick till den första, och sade: Son, gack, och arbeta i dag i min vingård.
What seems to you? A man had two sons; and going to the first, he said, Child, go to-day, work in my vineyard.
29 Han svarade, och sade: Jag vill icke. Sedan ångrade honom det, och gick åstad.
And he responding said, I am not willing: but afterward, having regretted, he went.
30 Och gick han till den andra, och sade sammalunda. Då svarade han, och sade: Ja, herre; och gick intet.
And coming to the second, he spoke likewise. And he responding said, I, lord: and went not.
31 Hvilken af de två gjorde det fadren ville? De sade till honom: Den förste. Sade Jesus till dem: Sannerliga säger jag eder, att Publicaner och skökor skola gå i himmelriket förr än I.
Which one of the two did the will of the father? They say to Him, The first. Jesus says to them, Truly I say unto you, that the publicans and harlots go into the kingdom of God before you.
32 Johannes kom till eder, och lärde eder rätta vägen, och I trodden honom intet; men Publicaner och skökor trodde honom; och ändock I det sågen, hafven I dock sedan ingen bättring gjort, att I måtten trott honom.
For John came to you in the way of righteousness, and you believed him not: but the publicans and harlots believed him, and you, seeing, did not afterward regret it, in order that you might believe him.
33 Hörer en annor liknelse: Det var en husbonde, som planterade en vingård, och gärde der gård omkring, och grof en press derinne, och byggde ett torn, och utlejde honom vingårdsmännom, och for utländes.
Hear ye another parable. A man was a landlord, who planted a vineyard, and placed a hedge around it, and dug a wine-trough in it, and built a tower, and gave it out to husbandmen, and went away.
34 När nu fruktenes tid kom, sände han sina tjenare till vingårdsmännerna, att de skulle uppbära hans frukt.
And when the time of the fruits drew near, he sent his servants to the husbandmen, to receive his fruits;
35 Då togo vingårdsmännerna fatt på hans tjenare; den ena hudflängde de, den andra slogo de ihjäl, den tredje stenade de.
and the husbandmen taking his servants, beat one, and slew one, and stoned another.
36 Åter sände han andra tjenare, flera än de första; och de gjorde dem sammaledes.
Again he sent other servants, more than the first: and they did unto them likewise.
37 På det sista sände han sin son till dem, och sade: De hafva ju ena försyn för min son.
And afterward he sent to them his own son, saying, They will reverence my son.
38 Men när vingårdsmännerna sågo sonen, sade de emellan sig: Denne är arfvingen; kommer, låter oss slå honom ihjäl, och så få vi hans arfvedel.
But the husbandmen, seeing the son, said among themselves, This is the heir; come, let us kill him, and take possession of his inheritance.
39 Och de togo fatt på honom, drefvo honom ut af vingården, och slogo honom ihjäl.
And taking him, they cast him out of the vine-yard, and slew him.
40 När nu vingårdsherren kommer, hvad skall han göra åt de vingårdsmännerna?
Then when the lord of the vine-yard may come, what will he do to those husbandmen?
41 Sade de till honom: De onda skall han illa förgöra, och leja sin vingård androm vingårdsmännom, de som gifva honom fruktena i rättom tid.
They say to Him, He will certainly destroy those wicked men, and give the vineyard to other husband-men, who will render to him the fruits in their seasons.
42 Då sade Jesus till dem: Hafven I aldrig läsit i Skriftene? Den stenen, som byggningsmännerna bortkastade, han är blifven en hörnsten; af Herranom är detta skedt, och är underligit för vår ögon.
Jesus says, Have you not read in the Scriptures, The stone which the builders rejected, the same has come to be the head of the corner: this was with the Lord, and is marvelous in our eyes?
43 Derföre säger jag eder, att Guds rike skall tagas från eder, och varda gifvet Hedningomen, som göra dess frukt.
Therefore I say unto you, that the kingdom of God shall be taken from you, and given to a nation bringing forth the fruits of it.
44 Och hvilken som faller på denna stenen, han varder krossad; men uppå hvilken han faller, den slår han sönder i stycker.
45 Och när de öfverste Presterna och Phariseerna hörde hans liknelser, förnummo de, att han talade om dem.
And the chief priests and Pharisees hearing His parables, knew that He speaks concerning them.
46 Och de ville hafva tagit fatt på honom; men de räddes för folket, ty de höllo honom för en Prophet.
And seeking to arrest Him, they feared the multitudes, since they held Him as a prophet.
