Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
EN aquel tiempo Heródes el tetrarca oyó la fama de Jesus,
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
Y dijo á sus criados: Este es Juan el Bautista: él ha resucitado de los muertos, y por eso virtudes obran en él.
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
Porque Heródes habia prendido á Juan, y le habia aprisionado, y puesto en la cárcel, por causa de Herodías, mujer de Felipe su hermano.
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
porque Juan le decia: No te es lícito tenerla.
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
Y queria matarle, mas temia al pueblo; porque le tenian como á profeta.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
Mas celebrándose el dia del nacimiento de Heródes, la hija de Herodías danzó en medio y agradó á Heródes.
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
Y prometió él con juramento de darle todo lo que pidiese.
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
Y ella, instruida primero de su madre, dijo: Dáme aquí en un plato la cabeza de Juan el Bautista.
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
Entónces el rey se entristeció: mas por el juramento, y por los que estaban juntamente á la mesa, mandó que se [le] diese.
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
Y enviando degolló á Juan en la cárcel.
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
Y fué traida su cabeza en un plato, y dada á la muchacha; y ella [la] presentó á su madre.
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
Entónces llegaron sus discípulos, y tomaron el cuerpo, y lo enterraron; y fueron, y dieron las nuevas á Jesus.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
Y oyéndo[lo] Jesus, se apartó de allí en un barco á un lugar desierto apartado: y cuando las gentes [lo] oyeron, le siguieron á pié de las ciudades.
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
Y saliendo Jesus, vió un gran gentío, y tuvo compasion de ellos, y sanó los que de ellos habia enfermos.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
Y cuando fué la tarde del dia, se llegaron á él sus discípulos, diciendo: El lugar es desierto, y el tiempo es ya pasado: despide las gentes, para que se vayan por las aldéas, y compren para sí de comer.
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
Y Jesus les dijo: No tienen necesidad de irse; dadles vosotros de comer.
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
Y ellos dijeron: No tenemos aquí sino cinco panes y dos peces.
18 Sade han: Tager mig dem hit.
Y el les dijo: Traédmelos acá.
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
Y mandando á las gentes recostarse sobre la yerba, y tomando los cinco panes y los dos peces, alzando los ojos al cielo, bendijo; y partió y dió los panes á los discípulos, y los discípulos á las gentes.
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
Y comieron todos, y se hartaron: y alzaron lo que sobró de los pedazos, doce cestas llenas.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
Y los que comieron fueron como cinco mil hombres, sin las mujeres y los niños.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
Y luego Jesus hizo á sus discípulos entrar en el barco, é ir delante de él á la otra parte [del lago, ] entre tanto que él despedia las gentes.
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
Y despedidas las gentes, subió al monte, apartado, á orar: y como fué la tarde del dia, estaba allí solo.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
Y ya el barco estaba en medio de la mar, atormentado de las ondas; porque el viento era contrario.
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
Mas á la cuarta vela de la noche Jesus fué á ellos andando sobre la mar.
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
Y los discípulos, viéndole andar sobre la mar, se turbaron, diciendo: [Alguna] fantasma es. Y dieron voces de miedo.
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
Mas luego Jesus les habló, diciendo: Confiad: yo soy; no tengais miedo.
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
Entónces le respondió Pedro, y dijo: Señor, si tu eres, manda que yo vaya á tí sobre las aguas.
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
Y él dijo: Ven. Y descendiendo Pedro del barco, andaba sobre las aguas para ir á Jesus.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
Mas viendo el viento fuerte, tuvo miedo; y comenzándose á hundir, dió voces, diciendo: Señor, sálvame.
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
Y luego Jesus extendiendo la mano, trabó de él, y le dice: Oh [hombre] de poca fé, ¿por qué dudaste?
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
Y como ellos entraron en el barco, sosegóse el viento.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
Entónces los que [estaban] en el barco vinieron, y le adoraron, diciendo: Verdaderamente eres Hijo de Dios.
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
Y llegando á la otra parte, vinieron á la tierra de Genezaret.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
Y como le conocieron los hombres de aquel lugar, enviaron por toda aquella tierra alrededor, y trajeron á él todos los enfermos:
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
Y le rogaban que solamente tocasen el borde de su manto; y todos los que tocaron, quedaron sanos.
