Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
En ce temps-là, Hérode le tétrarque entendit la nouvelle concernant Jésus,
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
et dit à ses serviteurs: « C'est Jean le Baptiseur. Il est ressuscité des morts. C'est pourquoi ces pouvoirs agissent en lui. »
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
Car Hérode avait arrêté Jean, l'avait lié et mis en prison à cause d'Hérodiade, la femme de Philippe, son frère.
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
Car Jean lui avait dit: « Il ne t'est pas permis d'avoir cette femme. »
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
Comme il voulait le faire mourir, il craignait la foule, parce qu'elle le considérait comme un prophète.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
Mais quand arriva l'anniversaire d'Hérode, la fille d'Hérodias dansa au milieu d'eux et plut à Hérode.
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
Il promit donc avec serment de lui donner tout ce qu'elle demanderait.
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
Elle dit, poussée par sa mère: « Donne-moi ici, sur un plateau, la tête de Jean le Baptiste. »
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
Le roi fut affligé, mais, à cause de ses serments et de ceux qui étaient à table avec lui, il ordonna qu'on le donne,
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
et il envoya décapiter Jean dans la prison.
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
Sa tête fut apportée sur un plateau et donnée à la jeune fille, qui la porta à sa mère.
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
Ses disciples vinrent, prirent le corps, et l'ensevelirent. Puis ils allèrent le dire à Jésus.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
Lorsque Jésus entendit cela, il se retira de là dans une barque, dans un lieu désert, à l'écart. La foule, ayant appris la nouvelle, le suivit à pied depuis les villes.
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
Jésus sortit, et il vit une grande foule. Il eut pitié d'eux et guérit leurs malades.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
Le soir venu, ses disciples s'approchèrent de lui et dirent: « Ce lieu est désert, et l'heure est déjà avancée. Renvoie la foule, afin qu'elle aille dans les villages s'acheter de la nourriture. »
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
Mais Jésus leur dit: « Ils n'ont pas besoin de s'en aller. Vous leur donnez à manger. »
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
Ils lui dirent: « Nous n'avons ici que cinq pains et deux poissons. »
18 Sade han: Tager mig dem hit.
Il dit: « Apportez-les-moi ici. »
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
Il ordonna à la foule de s'asseoir sur l'herbe; puis il prit les cinq pains et les deux poissons, et, levant les yeux au ciel, il bénit, rompit et donna les pains aux disciples; et les disciples donnèrent à la foule.
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
Tous mangèrent et furent rassasiés. Ils emportèrent douze corbeilles pleines de ce qui restait des morceaux rompus.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
Ceux qui mangèrent étaient environ cinq mille hommes, sans compter les femmes et les enfants.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
Aussitôt, Jésus fit monter les disciples dans la barque et les fit passer devant lui à l'autre rive, tandis qu'il renvoyait les foules.
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
Après avoir renvoyé la foule, il monta seul sur la montagne pour prier. Le soir venu, il était là, seul.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
La barque se trouvait alors au milieu de la mer, agitée par les vagues, car le vent était contraire.
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
À la quatrième veille de la nuit, Jésus vint à eux, marchant sur la mer.
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
Lorsque les disciples le virent marcher sur la mer, ils furent troublés et dirent: « C'est un fantôme! » et ils poussèrent des cris de peur.
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
Mais aussitôt Jésus leur parla, disant: « Courage! C'est moi! N'ayez pas peur. »
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
Pierre lui répondit: « Seigneur, si c'est toi, ordonne-moi de venir à toi sur les eaux. »
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
Il a dit: « Viens! » Pierre descendit de la barque et marcha sur les eaux pour venir vers Jésus.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
Mais, voyant que le vent était fort, il eut peur, et commençant à couler, il s'écria: « Seigneur, sauve-moi! »
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
Aussitôt, Jésus étendit la main, le saisit et lui dit: « Toi qui es de peu de foi, pourquoi as-tu douté? »
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
Quand ils furent montés dans la barque, le vent cessa.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
Ceux qui étaient dans la barque vinrent se prosterner devant lui, en disant: « Tu es vraiment le Fils de Dieu! »
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
Après avoir traversé, ils arrivèrent dans le pays de Génésareth.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
Les habitants de ce lieu, l'ayant reconnu, envoyèrent dans tous les environs lui amener tous les malades,
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
et ils le suppliaient de leur permettre de toucher simplement la frange de son vêtement. Tous ceux qui la touchèrent furent guéris.
