Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
At that time Herod the tetrarch heard the fame of Jesus,
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
and said to his servants, This is John the baptist, he is certainly risen from the dead, and therefore miraculous things are done by him:
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
for Herod had apprehended John, and bound him, and put him in prison for the sake of Herodias, his brother Philip's wife;
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
for John said to Him, It is not lawful for thee to have her: and he would have put him to death,
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
but that he was afraid of the people; for they esteemed him as a prophet.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
But when Herod's birth-day was kept, the daughter of Herodias danced before them, and pleased Herod, so
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
that he promised her with an oath to give her whatever she would ask:
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
and she, being before instructed by her mother, said, Give me here in a dish the head of John the baptist:
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
at which the king was distressed, but because of his oath, and of those who sat at table with him, he ordered it to be given her;
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
and he sent and beheaded John in the prison,
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
and his head was brought in a dish, and given to the young princess, who carried it to her mother:
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
and his disciples came and took up the body and buried it, and then went and told Jesus.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
And when Jesus heard it, He departed from thence in a ship to a solitary place of retirement: but the people hearing where He was followed Him on foot from the cities:
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
and when Jesus came out of the ship, He saw a great multitude, and was moved with compassion toward them; and He healed their sick.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
Now when it was evening his disciples came to Him and said, This is a desert place, and meal-time is now past; dismiss the people, that they may go away to the towns, and buy themselves victuals.
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
But Jesus said to them, they have no need to go away, do ye give them something to eat.
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
And they said, we have nothing here but five loaves and two fishes:
18 Sade han: Tager mig dem hit.
and He said, bring them hither to me.
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
And having ordered the multitudes to sit down upon the grass, and taken the five loaves and the two fishes, He looked up to heaven and blessed them; and He brake the loaves and gave them to the disciples, and the disciples to the people: and they did all eat, and were satisfied;
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
and they took up what was left even of fragments twelve baskets full.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
Now they that had eaten were about five thousand men, besides women and children.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
And presently after Jesus obliged the disciples to get into the ship, and to go before Him to the other side, while He dismissed the multitudes:
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
and when He had dismissed them, He went up to a hill in private to pray.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
And in the evening He was there alone. Now the ship was by this time in the midst of the sea, and violently tossed by the waves; for the wind was contrary:
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
but in the fourth watch of the night Jesus came to them walking on the sea:
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
and when the disciples saw Him walking on the sea, they were affrighted and said, It is an apparition;
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
and they cried out for fear: but Jesus immediately spake to them, saying, Take courage, it is I, be not afraid.
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
Then Peter answered Him and said, Lord, if it be thou, command me to come unto thee upon the waters.
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
And He said, Come.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
And Peter went down from the ship and walked upon the waters to go to Jesus: but seeing the wind boisterous, he was afraid, and beginning to sink cried out, Lord, save me.
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
And Jesus, immediately stretching forth his hand, laid hold of him, and saith to him, O man of little faith, wherefore didst thou doubt?
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
So they got into the ship, and the wind ceased.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
Then they that were in the ship came and worshipped Him, saying, Thou art indeed the Son of God.
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
And they passed over and came into the country of Gennesaret.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
And the men of that place getting knowledge of Him, sent into all that country about; and they brought to Him all that were ill;
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
and intreated Him that they might but touch the border of his garment; and as many as touched Him were made perfectly well.
