Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
At that time Herod the tetrarch heard of the fame of Jesus,
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
and said to his servants, This is John the Baptist; he hath risen from the dead, and therefore do these powers work in him.
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
For Herod had seized John, and bound him, and put him in prison, on account of Herodias, his brother Philip's wife.
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
For John said to him, It is not lawful for thee to have her.
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
And wishing to put him to death, he feared the multitude, because they regarded him as a prophet.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
But when Herod's birthday was kept, the daughter of Herodias danced before them, and pleased Herod;
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
whereupon he promised with an oath to give her whatever she might ask.
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
And she, being set on by her mother, saith, Give me here on a platter the head of John the Baptist.
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
And the king was sorry; but on account of his oaths, and of those at table with him, he ordered it to be given,
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
and sent and beheaded John in the prison.
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
And his head was brought on a platter, and given to the damsel; and she brought it to her mother.
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
And his disciples came and took up the body, and buried it, and went and told Jesus.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
When Jesus heard of it, he withdrew thence in a boat into a desert place apart; and the multitudes hearing of it followed him on foot from the cities.
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
And when he came forth he saw a great multitude; and he was moved with compassion for them, and healed their sick.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
And when it was evening, the disciples came to him, saying, This is a desert place, and it is now late; send the multitudes away therefore, that they may go to the villages and buy themselves victuals.
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
But he said to them, They need not go away; do ye give them food.
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
And they say to him, We have here only five loaves, and two fishes.
18 Sade han: Tager mig dem hit.
He said, Bring them hither to me.
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
And bidding the multitudes to lie down on the grass, he took the five loaves and the two fishes, and, looking up to heaven, he blessed; and having broken the loaves he gave them to his disciples, and the disciples to the multitudes.
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
And they all ate, and were filled. And they took up of the fragments that remained, twelve baskets full.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
And they who ate were about five thousand men, besides women and children.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
and he constrained the disciples to get into the boat, and to go before him to the other side, while he sent the multitudes away.
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
And when he had sent the multitudes away, he went up into the mountain apart to pray. And when evening came, he was there alone.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
But the boat was now in the midst of the lake, tossed by the waves; for the wind was contrary.
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
And in the fourth watch of the night, he went to them, walking on the lake.
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
And seeing him walking on the lake, they were dismayed, saying, It is a spectre; and they cried out for fear.
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
But he immediately spoke to them, saying, Be of good cheer, it is I; be not afraid.
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
And Peter answering him said, Lord, if it be thou, bid me come to thee on the water.
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
And he said, Come. And Peter, coming down from the boat, walked on the water, and came to Jesus.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
But seeing the wind, he was afraid; and beginning to sink, he cried out, saying, Lord, save me!
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
And Jesus immediately stretched out his hand, and took hold of him, and said to him, Thou of little faith, why didst thou doubt?
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
And when they had got into the boat, the wind ceased.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
And they that were in the boat fell down before him, saying, Truly thou art the Son of God.
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
And crossing over, they came to land, to Gennesaret.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
And the men of that place, when they saw who he was, sent out into all that country round, and brought to him all the diseased,
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
and besought him that they might only touch the fringe of his garment; and as many as touched were made well.
