Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
Kele katema ko chilongola che Helode ŵapilikene ngani si Che Yesu.
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
Nipele, ŵaasalile achikatumetume ŵao, “Jwele mundu ni che Yohana Ŵakubatisya asyuchile mchiwa, lyele ni ligongo machili gakupanganya yakusimonjeka gakupanganya masengo nkati mwakwe.”
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
Che Helode ni juŵankamwile che Yohana ni kuntaŵa kwa minyolo, ŵammisile mu nyuumba jakutaŵilwa kwa ligongo lya che Helodia, ŵankwawo che Filipo nkulugwe.
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
Ligongo che Yohana ŵansalile che Helode kuti, “Ngankusachilwa kunnombela jwele jwankongwe jo!”
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
Che Helode ŵasachile kwaulaga che Yohana, nambo ŵajogwepe ŵandu pakuŵa kukwao che Yohana ŵaliji jwakulondola jwa Akunnungu.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
Nipele, pa chindimba cha lyuŵa lyekulungwa lya kupagwa kwao che Helode, mwali jwao che Helodia ŵatyasile mmbujo mwa achalendo ni mwali jula ŵaasengwasisye che Helode,
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
mpaka ŵalanjile achitiji, “Ngulumbilila, chinampe chachili chose chachinsache.”
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
Nombejo ŵanyenjekwe ni achikulugwe, ŵatite, “Mumbeje panopano ntwe u che Yohana Ŵakubatisya mumbale.”
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
Mwenye ŵasupwiche, nambo kwa ligongo lya kulumbila kwao ni ligongo lya achalendo ŵaŵatemi pamo nawo, ŵalajisye apegwe.
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
Nipele, che Helode ŵannajisye mundu ku nyuumba ja kutaŵila ŵandu kuti ŵakate che Yohana ntwe.
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
Ntwe wakwe wajigalikwe mu mbale ni kumpa mwali, nombejo ŵampele achikulugwe.
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
Ŵakulijiganya ŵa che Yohana ŵaiche, ŵachijigele chiilu chakwe, ŵachisichile. Nipele ŵajawile kukwasalila Che Yesu.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
Che Yesu paŵapilikene ngani syo, ŵatyosile pepala kwa ngalaŵa, ŵajawile pantemela pajikape. Nambo ŵandu paŵapilikene, ŵakuiye kwa makongolo achityochelaga mmisi jao.
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
Nipele, paŵaiche kumbwani, ŵauweni mpingo wekulungwa wa ŵandu, ŵakolele chanasa ni ŵalamisye ŵakulwala ŵao.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
Pakwaswele, ŵakulijiganya ŵao ŵaichilile ni kwasalila, “Apano patuli pa mwikonde ni sambano kuswele. Sambano, mwalanje ŵandu wo kuti ajaule mmisinda akalisumile chakulya.”
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
Che Yesu ŵaasalile, “Nganakola ligongo lya kwaula, ŵanyamwe mwape chakulya.”
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
Nambo ŵanyawo ŵanjanjile, “Tukwete mikate nsano pe ni somba siŵili.”
18 Sade han: Tager mig dem hit.
Che Yesu ŵaasalile, “Njise nawo apano.”
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
Ŵaasalile ŵandu kuti atame paasi pa manyasi. Nipele, Che Yesu ŵajigele mikate nsano ni somba sila, ŵalolite kwinani, ŵatogolele Akunnungu ni kugaŵanya ni kwapa ŵakulijiganya mikate jo, nombewo ŵagaŵenye ŵandu.
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
Ŵalile wose, ŵajikwite. Nipele ŵakulijiganya ŵalokwete sigasi sya mikate jila, ŵagumbesye itundu kumi na mbili.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
Wose ŵaŵalile ŵala ŵaliji achalume mpela elufu tano, pangaŵalanjikwa achimmasyeto ni ŵanache.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
Pangakaŵa, Che Yesu ŵaasalile ŵakulijiganya ŵao akwele mu ngalaŵa kuti alongolele peesi litanda asyene aninkujilanga mipingo ja ŵandu.
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
Paŵamasile kwalanga ŵandu, ŵakwesile kwitumbi ali jikape kukupopela. Pakwaswele, ŵelewo ŵaliji kweleko jikape.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
Kele katema ko ngalaŵa jo jaŵandichile pambindikati litanda, nambo jaliji nkupungunyikwa kwannope ni matumbela pakuŵa mbungo jaliji nkujiputa.
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
Kumasikusiku, Che Yesu ŵaichile ŵakulijiganya ŵao achendaga mmeesi.
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
Ŵakulijiganya ŵao paŵaweni achendaga mmeesi, ŵajogwepe nnope ni ŵatite, “Lili lilaika!” Ŵagumilangaga kwa woga.
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
Papopo, Che Yesu ŵasalile, “Muusimane ntima, ndili une, nkajogopa!”
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
Che Petulo ŵatite, “Ambuje mwaŵaga mmwe, muusalile iche kukwenu njendaga mmeesi.”
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
Che Yesu ŵatite, “Njise.” Nipele che Petulo ŵatulwiche mu ngalaŵa, ŵajesile mmeesi, kwajaulila Che Yesu.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
Nambo paŵajiweni mbungo, ŵajogwepe ni ŵatandite kutiŵila, ŵagumisile achitiji, “Ambuje mungulupusye!”
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
Papopo Che Yesu ŵagolwesye nkono wao, ŵankamwile ni ŵansalile, “Mmwe ŵa chikulupi chachinandi, ligongo chi nkukola lipamba?”
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
Nipele, wose ŵakwesile mu ngalaŵa, ni mbungo jatulele.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
Nombe, wose ŵaŵaliji mu ngalaŵa ŵatindiŵalile ni kwakotamila, achitiji, “Isyene alakwe ndi Mwana jwa Akunnungu.”
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
Ŵajombweche litanda ni ŵaiche ku msinda wa ku Genesaleti.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
Ŵandu ŵa pepala paŵaamanyi Che Yesu, ŵajenesye ngani muumbali mose mumwasyungwile. Nipele, ŵannyichisye ŵakulwala wose,
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
ni ŵachondelele kuti akwaye atamuno lujenje lya mwinjilo ŵao. Nombe wose ŵaŵankwaiye ŵalamile.
