Matteus 14
1 I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
Amo esoga, dunu huluane da Yesu Ea hou sia: dasu.
2 Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
Amo sia: nababeba: le, Helode (Ga: lili soge ouligisu dunu) da ea eagene ouligisu dunuma amane sia: i, “Amo dunu da Yone Ba: bodaise. E bogole bu wa: legadoiba: le, gasa bagade hamosa.”
3 Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
Musa: , Helode da Yone gaguli, afugili, se iasu diasu ganodini sali. Bai Helode da ea ola Filibe amo idua Heloudia: se lai dagoi.
4 Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
Be Yone da Helodema amane sia: su, “Di da amo uda lamu da defea hame galu!”
5 Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
Amaiba: le, Helode da Yone medole legemusa: dawa: i galu. Be eno Yu dunu huluane da Yone da balofede dunu dawa: i galu. Amaiba: le, Helode da amo dunuma beda: iba: le, Yone hame medole legei.
6 När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
Helode ea lalelegei eso doaga: beba: le, dunu bagohame gilisibiba: le, Heloudia: se idiwi da dunu huluane midadi siogoi. Helode da hahawane bagade ba: i.
7 Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
Amaiba: le, Helode da ema amane sia: i, “Na da dafawane sia: sa! Dia da nama adole ba: sea, na da dia hanai liligi dafawane imunu.”
8 Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
Amalalu, Heloudia: se idiwi da ea: me ea sia: nababeba: le, amane sia: i, “Yone Ba: bodaise ea dialuma damuni, yaeya da: iya ligisili, amo nagili gaguli misa!”
9 Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
Helode da da: i dioi nabi. Be dunu huluane da ea musa: sia: nababeba: le, e da gogosiamu higa: i. Amaiba: le, e da amo sia: ea hawa: hamosu dunuma olelei.
10 Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
Ea sia: beba: le, ilia da Yone Ba: bodaise se iasu diasu ganodini esalu, amo ea dialuma damuni fasi.
11 Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
Ilia da ea dialuma yaeya da: iya ligisili, a:finima gaguli misi. Amalalu, e da amo ea: mema gaguli asi.
12 Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
Yone Ba: bodaise ea fa: no bobogesu dunu da misini, ea da: i hodo lale, uli dogoiga sali. Amalu ilia da Yesuma asili, amo hou olelei.
13 När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
Amo sia: nababeba: le, Yesu da amo soge yolesili, dusagaiga fila heda: le, Hisu dunu hame esalebe sogega asi. Dunu huluane da Ea asi nababeba: le, ilia moilai yolesili, Ema doaga: musa: , biba: le sisiga: i.
14 Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
Yesu da hano bega: doaga: le, dunu bagohame gilisibi ba: i. E da ilima asigiba: le, ilia oloi dunu huluane uhinisi.
15 Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
Daeya doaga: loba, Yesu Ea ado ba: su dunu da Ema misini, amane sia: i, “Go soge da dunu hame esalebe soge. Gasimu galebe! Di da dunu huluane moilaiga ha: i manu bidi lama: ne asunasima.”
16 Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
Be Yesu E bu adole i, “Ilia guiguda: esalumu da defea. Dilisu ha: i manu ilima ima.”
17 Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
Ilia da amane sia: i, “Ninia da agi ga: gi biyale gala, amola menabo aduna, amo fawane gala.”
18 Sade han: Tager mig dem hit.
Yesu E amane sia: i, “Amaiba: le, Nama gaguli misa!”
19 Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
Yesu da dunu huluane gisi da: iya fima: ne sia: i. Amalalu, E da agi ga: gi biyale gala amola menabo aduna lale, Ea si ba: le gadole, Godema nodone sia: ne gadole, agi fifili, Ea ado ba: su dunuma sagoi. Amalalu, ilia da dunu huluanema bu sagoi.
20 Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
Ilia huluane nanu, sadi dagoi. Amalalu, ilia da ha: i manu hame mai dialu, daba fagoyale bu lai.
21 Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
Dunu 5,000 agoane, uda amola mano da huluane defele maiba: le sadigia: i ba: i.
22 Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
Amalalu, Yesu da sia: beba: le, Ea ado ba: su dunu da dusagaiga fila heda: le, Ga: lili hano na: iyado bega: doaga: musa: asi. E da dunu huluane masa: ne sia: i.
23 Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
Huluane asiba: le, Yesu Hisu sia: ne gadomusa: goumiba: le heda: i. Daeya doaga: loba, Yesu da Hisu esalebe ba: i.
24 Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
Isu da gibula bobodobeba: le, dusagai da hano dogoa bagadewane gigiwigi.
25 Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
Amalalu, hadigibi galu, Yesu da Ea fa: no bobogesu dunuma doaga: musa: , hano da: iya mae magufale asi.
26 Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
Yesu da mae magufale manebe ba: beba: le, Ea ado ba: su dunu da bagade beda: i galu. Ilia da E da bogoi a: silibuyale dawa: beba: le, bagade beda: iba: le wele sia: i.
27 Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
Amalalu, Yesu E amane sia: i, “Mae beda: ma! We da Na!”
28 Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
Amaiba: le, Bida da Yesuma amane sia: i, “Hina! Di da dafawane misi galea, na Dima misa: ne Dia sia: ma!”
29 Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
Yesu E bu adole i, “Misa!” Amalalu, Bida da hano da: iya aligila sa: ili, mae magufale Yesuma doaga: musa: asi.
30 Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
Be Bida da fo gasa bagade ba: beba: le, bu beda: i galu. Beda: iba: le, magufasa dabeba: le, e Yesuma bagade wele sia: i, “Hina! Di fidila misa!”
31 Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
Amalalu, Yesu da Ea lobo molole, Bida ea lobo gaguli, lobolele gadoi. E Bidama amane sia: i, “Dia dafawaneyale dawa: su hou abuli fisibala: ?”
32 Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
Ela da bu dusagaiga fila heda: beba: le, fo da yolesi dagoi ba: i.
33 Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
Dunu dusagai ganodini fila heda: i ilia huluane da nodone, Yesuma amane sia: i, “Dafawane! Di da Gode Ea Manodafa!”
34 Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
Ilia da hano degele, Genesalede sogega doaga: i.
35 Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
Amo soge ganodini fi dunu da Yesu da doaga: i dagoi sia: be nababeba: le, ilia da oloi dunu huluane Yesuma oule misi.
36 Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
Ilia da oloi dunu Yesu Ea abula fe digili ba: musa: , Ema edegei. Amola nowa dunu da Ea abula digili ba: loba bu uhi dagoi ba: i.
