Lukas 21
1 Och han såg till, aktandes på huru de rike lade sina gåfvor uti offerkistona.
イエス目を擧げて、富める人々の納物を賽錢函に投げ入るるを見、
2 Så fick han ock se ena fattiga enko, som lade der två skärfvar in.
また或 貧しき寡婦のレプタ二つを投げ入るるを見て言ひ給ふ、
3 Och han sade: Sannerliga säger jag eder: Denna fattiga enkan lade mer in, än alle de andre;
『われ實をもて汝らに告ぐ、この貧しき寡婦は、凡ての人よりも多く投げ入れたり。
4 Ty de hafva alle inlagt, till Guds offer, af det dem till öfverlopps är; men hon hafver, af sin fattigdom, inlagt allt det hon ägde.
彼らは皆その豐なる内より納物の中に投げ入れ、この寡婦はその乏しき中より、己が有てる生命の料をことごとく投げ入れたればなり』
5 Och då somlige sade om templet, att det var prydt med härliga stenar och klenodier, sade han:
或 人々、美麗なる石と献物とにて宮の飾られたる事を語りしに、イエス言ひ給ふ、
6 De dagar varda kommande, att utaf allt, det I sen, skall icke låtas sten uppå sten, den icke skall afbruten varda.
『なんぢらが見る此 等の物は、一つの石も崩されずして石の上に殘らぬ日きたらん』
7 Då frågade de honom, och sade: Mästar, när skall detta ske? Och hvad tecken är, när detta ske skall?
彼ら問ひて言ふ『師よ、さらば此 等のことは何時あるか、又これらの事の成らんとする時は如何なる兆あるか』
8 Sade han: Ser till, att I icke varden förförde; ty månge skola komma under mitt Namn, och säga: Jag äret; och tiden instundar. Följer dem icke efter.
イエス言ひ給ふ『なんぢら惑されぬように心せよ、多くの者わが名を冒し來り「われは夫なり」と言ひ「時は近づけり」と言はん、彼らに從ふな。
9 Men när I hören örlig och uppror, varer icke förfärade; ty sådant måste först ske, men det är icke straxt änden.
戰爭と騷亂との事を聞くとき、怖づな。斯かることは先づあるべきなり。然れど終は直ちに來らず』
10 Och han sade till dem: Folk skall resa sig upp emot folk, och rike emot rike.
また言ひたまふ『「民は民に、國は國に逆ひて起たん」
11 Och stor jordbäfning skall varda mångastäds, och hunger, och pestilentier; och förskräckelse, och stor tecken skola ske utaf himmelen.
かつ大なる地震あり、處々に疫病・饑饉あらん。懼るべき事と天よりの大なる兆とあらん。
12 Men för allt detta skola de taga fatt på eder, och förfölja eder och öfverantvarda eder in på sin Råd, och i häktelse; dragande eder för Konungar och Förstar, för mitt Namns skull.
すべて此 等のことに先だちて、人々なんぢらに手をくだし、汝らを責めん、即ち汝らを會堂および獄に付し、わが名のために王たち司たちの前に曳きゆかん。
13 Och det skall eder vederfaras till ett vittnesbörd.
これは汝らに證の機とならん。
14 Så håller det fast uti edor hjerta, att I ingen omsorg hafven, huru I skolen försvara eder;
されば汝ら如何に答へんと預じめ思慮るまじき事を心に定めよ。
15 Ty jag skall gifva eder mun och visdom, der alle de, som sätta sig emot eder, icke skola kunna emotsäga, ej heller emotstå.
われ汝らに、凡て逆ふ者の言ひ逆ひ言ひ消すことをなし得ざる、口と智慧とを與ふべければなり。
16 I skolen ock öfverantvardas af föräldrar, och af bröder, fränder och vänner; och de skola döda somliga af eder.
汝らは兩親・兄弟・親族・朋友にさへ付されん。又かれらは汝らの中の或 者を殺さん。
17 Och I skolen varda hatade af allom, för mitt Namns skull;
汝 等わが名の故に凡ての人に憎まるべし。
18 Och ett hår af edart hufvud skall icke förgås.
然れど汝らの頭の髮 一すぢだに失せじ。
19 I skolen behålla edra själar genom edart tålamod.
汝らは忍耐によりて其の靈魂を得べし。
20 När I nu sen, att Jerusalem varder belagdt med en här, då skolen I veta, att dess förödelse är för handen.
汝らエルサレムが軍勢に圍まるるを見ば、其の亡 近づけりと知れ。
21 De då äro i Judeen, de fly upp åt bergen; och de der midt inne äro, de gånge ut; och de som ute i landet äro, de gånge icke derin;
その時ユダヤに居る者どもは山に遁れよ、都の中にをる者どもは出でよ、田舍にをる者どもは都に入るな、
22 Ty att då äro hämndadagarne, att fullbordas skall allt det som skrifvet är.
これ録されたる凡ての事の遂げらるべき刑罰の日なり。
23 Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva i de dagar; ty stor plåga varder på jordene, och vrede öfver detta folk.
その日には孕りたる者と、乳を哺まする者とは禍害なるかな。地に大なる艱難ありて、御怒この民に臨み、
24 Och de skola falla för svärdsegg, och fångne bortförde varda till allahanda folk; och Jerusalem skall förtrampadt varda af Hedningom, tilldess Hedningarnes tid fullkomnad varder.
彼らは劍の刃に斃れ、又は捕はれて諸國に曳かれん。而してエルサレムは異邦人の時 滿つるまで、異邦人に蹂躙らるべし。
25 Och skola ske tecken i solen, och i månan, och i stjernorna; och på jordene varder folkena ångest, och de skola förtvifla. Och hafvet och vågen skola mycket bullra;
また日・月・星に兆あらん。地にては國々の民なやみ、海と濤との鳴り轟くによりて狼狽へ、
26 Och menniskorna borttorkas, för räddhågas skull, deraf att de förbida det som hela verldena öfvergå skall; ty himmelens krafter skola bäfva.
人々おそれ、かつ世界に來らんとする事を思ひて膽を失はん。これ天の萬象ふるひ動けばなり。
27 Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med magt och stora härlighet.
其のとき人々、人の子の能力と大なる榮光とをもて、雲に乘りきたるを見ん。
28 Men då detta begynner ske, ser upp, och lyfter edor hufvud upp; ty då nalkas edor förlossning.
これらの事 起り始めなば、仰ぎて首を擧げよ。汝らの贖罪 近づけるなり』
29 Och han sade dem en liknelse: Ser på fikonaträt och all trä.
また譬を言ひたまふ『無花果の樹また凡ての樹を見よ、
30 När de nu knoppas, kunnen I då se och veta af eder sjelf, att sommaren är när.
既に芽ざせば、汝 等これを見てみづから夏の近きを知る。
31 Alltså ock I, när I sen detta ske, skolen I veta, att Guds rike är när.
斯くのごとく此 等のことの起るを見ば、神の國の近きを知れ。
32 Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förr än det allt skedt är.
われ誠に汝らに告ぐ、これらの事ことごとく成るまで、今の代は過ぎゆくことなし。
33 Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
天 地は過ぎゆかん、されど我が言は過ぎゆくことなし。
34 Men vakter eder, att edor hjerta icke förtungad varda med svalg och dryckenskap, och med detta lefvernes omsorg, så att den dagen kommer eder för hastigt uppå.
汝 等みづから心せよ、恐らくは飮食にふけり、世の煩勞にまとはれて心 鈍り、思ひがけぬ時、かの日 羂のごとく來らん。
35 Ty han varder kommandes, såsom en snara, öfver alla som bo på jordene.
これは徧く地の面に住める凡ての人に臨むべきなり。
36 Så vaker nu alltid, och beder, att I mågen undfly allt detta som komma skall, och stå för menniskones Son.
この起るべき凡ての事をのがれ、人の子のまへに立ち得るやう、常に祈りつつ目を覺しをれ』
37 Och han lärde om dagen i templet; men om natten gick han ut, och vistades på Oljoberget.
イエス晝は宮にて教へ、夜は出でてオリブといふ山に宿りたまふ。
38 Och allt folket var bittida uppe till honom i templet, till att höra honom.
民はみな御教を聽かんとて、朝とく宮にゆき、御許に集れり。
