Lukas 21
1 Och han såg till, aktandes på huru de rike lade sina gåfvor uti offerkistona.
Poi, alzati gli occhi, Gesù vide dei ricchi che gettavano i loro doni nella cassa delle offerte.
2 Så fick han ock se ena fattiga enko, som lade der två skärfvar in.
Vide pure una vedova poveretta che vi gettava due spiccioli;
3 Och han sade: Sannerliga säger jag eder: Denna fattiga enkan lade mer in, än alle de andre;
e disse: In verità vi dico che questa povera vedova ha gettato più di tutti;
4 Ty de hafva alle inlagt, till Guds offer, af det dem till öfverlopps är; men hon hafver, af sin fattigdom, inlagt allt det hon ägde.
poiché tutti costoro hanno gettato nelle offerte del loro superfluo; ma costei, del suo necessario, v’ha gettato tutto quanto avea per vivere.
5 Och då somlige sade om templet, att det var prydt med härliga stenar och klenodier, sade han:
E facendo alcuni notare come il tempio fosse adorno di belle pietre e di doni consacrati, egli disse:
6 De dagar varda kommande, att utaf allt, det I sen, skall icke låtas sten uppå sten, den icke skall afbruten varda.
Quant’è a queste cose che voi contemplate, verranno i giorni che non sarà lasciata pietra sopra pietra che non sia diroccata.
7 Då frågade de honom, och sade: Mästar, när skall detta ske? Och hvad tecken är, när detta ske skall?
Ed essi gli domandarono: Maestro, quando avverranno dunque queste cose? e quale sarà il segno del tempo in cui queste cose staranno per succedere?
8 Sade han: Ser till, att I icke varden förförde; ty månge skola komma under mitt Namn, och säga: Jag äret; och tiden instundar. Följer dem icke efter.
Ed egli disse: Guardate di non esser sedotti; perché molti verranno sotto il mio nome, dicendo: Son io; e: Il tempo è vicino; non andate dietro a loro.
9 Men när I hören örlig och uppror, varer icke förfärade; ty sådant måste först ske, men det är icke straxt änden.
E quando udrete parlar di guerre e di sommosse, non siate spaventati; perché bisogna che queste cose avvengano prima; ma la fine non verrà subito dopo.
10 Och han sade till dem: Folk skall resa sig upp emot folk, och rike emot rike.
Allora disse loro: Si leverà nazione contro nazione e regno contro regno;
11 Och stor jordbäfning skall varda mångastäds, och hunger, och pestilentier; och förskräckelse, och stor tecken skola ske utaf himmelen.
vi saranno gran terremoti, e in diversi luoghi pestilenze e carestie; vi saranno fenomeni spaventevoli e gran segni dal cielo.
12 Men för allt detta skola de taga fatt på eder, och förfölja eder och öfverantvarda eder in på sin Råd, och i häktelse; dragande eder för Konungar och Förstar, för mitt Namns skull.
Ma prima di tutte queste cose, vi metteranno le mani addosso e vi perseguiteranno, dandovi in man delle sinagoghe e mettendovi in prigione, traendovi dinanzi a re e governatori, a cagion del mio nome.
13 Och det skall eder vederfaras till ett vittnesbörd.
Ma ciò vi darà occasione di render testimonianza.
14 Så håller det fast uti edor hjerta, att I ingen omsorg hafven, huru I skolen försvara eder;
Mettetevi dunque in cuore di non premeditar come rispondere a vostra difesa,
15 Ty jag skall gifva eder mun och visdom, der alle de, som sätta sig emot eder, icke skola kunna emotsäga, ej heller emotstå.
perché io vi darò una parola e una sapienza alle quali tutti i vostri avversari non potranno contrastare né contraddire.
16 I skolen ock öfverantvardas af föräldrar, och af bröder, fränder och vänner; och de skola döda somliga af eder.
Or voi sarete traditi perfino da genitori, da fratelli, da parenti e da amici; faranno morire parecchi di voi;
17 Och I skolen varda hatade af allom, för mitt Namns skull;
e sarete odiati da tutti a cagion del mio nome;
18 Och ett hår af edart hufvud skall icke förgås.
ma neppure un capello del vostro capo perirà.
19 I skolen behålla edra själar genom edart tålamod.
Con la vostra perseveranza guadagnerete le anime vostre.
20 När I nu sen, att Jerusalem varder belagdt med en här, då skolen I veta, att dess förödelse är för handen.
Quando vedrete Gerusalemme circondata d’eserciti, sappiate allora che la sua desolazione è vicina.
21 De då äro i Judeen, de fly upp åt bergen; och de der midt inne äro, de gånge ut; och de som ute i landet äro, de gånge icke derin;
Allora quelli che sono in Giudea, fuggano ai monti; e quelli che sono nella città, se ne partano; e quelli che sono per la campagna, non entrino in lei.
22 Ty att då äro hämndadagarne, att fullbordas skall allt det som skrifvet är.
Perché quelli son giorni di vendetta, affinché tutte le cose che sono scritte, siano adempite.
23 Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva i de dagar; ty stor plåga varder på jordene, och vrede öfver detta folk.
Guai alle donne che saranno incinte, e a quelle che allatteranno in que’ giorni! Perché vi sarà gran distretta nel paese ed ira su questo popolo.
24 Och de skola falla för svärdsegg, och fångne bortförde varda till allahanda folk; och Jerusalem skall förtrampadt varda af Hedningom, tilldess Hedningarnes tid fullkomnad varder.
E cadranno sotto il taglio della spada, e saran menati in cattività fra tutte le genti; e Gerusalemme sarà calpestata dai Gentili, finché i tempi de’ Gentili siano compiti.
25 Och skola ske tecken i solen, och i månan, och i stjernorna; och på jordene varder folkena ångest, och de skola förtvifla. Och hafvet och vågen skola mycket bullra;
E vi saranno de’ segni nel sole, nella luna e nelle stelle; e sulla terra, angoscia delle nazioni, sbigottite dal rimbombo del mare e delle onde;
26 Och menniskorna borttorkas, för räddhågas skull, deraf att de förbida det som hela verldena öfvergå skall; ty himmelens krafter skola bäfva.
gli uomini venendo meno per la paurosa aspettazione di quel che sarà per accadere al mondo; poiché le potenze de’ cieli saranno scrollate.
27 Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med magt och stora härlighet.
E allora vedranno il Figliuol dell’uomo venir sopra le nuvole con potenza e gran gloria.
28 Men då detta begynner ske, ser upp, och lyfter edor hufvud upp; ty då nalkas edor förlossning.
Ma quando queste cose cominceranno ad avvenire, rialzatevi, levate il capo, perché la vostra redenzione è vicina.
29 Och han sade dem en liknelse: Ser på fikonaträt och all trä.
E disse loro una parabola: Guardate il fico e tutti gli alberi;
30 När de nu knoppas, kunnen I då se och veta af eder sjelf, att sommaren är när.
quando cominciano a germogliare, voi, guardando, riconoscete da voi stessi che l’estate è oramai vicina.
31 Alltså ock I, när I sen detta ske, skolen I veta, att Guds rike är när.
Così anche voi quando vedrete avvenir queste cose, sappiate che il regno di Dio è vicino.
32 Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förr än det allt skedt är.
In verità io vi dico che questa generazione non passerà prima che tutte queste cose siano avvenute.
33 Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
Il cielo e la terra passeranno, ma le mie parole non passeranno.
34 Men vakter eder, att edor hjerta icke förtungad varda med svalg och dryckenskap, och med detta lefvernes omsorg, så att den dagen kommer eder för hastigt uppå.
Badate a voi stessi, che talora i vostri cuori non siano aggravati da crapula, da ubriachezza e dalle ansiose sollecitudini di questa vita, e che quel giorno non vi venga addosso all’improvviso come un laccio;
35 Ty han varder kommandes, såsom en snara, öfver alla som bo på jordene.
perché verrà sopra tutti quelli che abitano sulla faccia di tutta la terra.
36 Så vaker nu alltid, och beder, att I mågen undfly allt detta som komma skall, och stå för menniskones Son.
Vegliate dunque, pregando in ogni tempo, affinché siate in grado di scampare a tutte queste cose che stanno per accadere, e di comparire dinanzi al Figliuol dell’uomo.
37 Och han lärde om dagen i templet; men om natten gick han ut, och vistades på Oljoberget.
Or di giorno egli insegnava nel tempio; e la notte usciva e la passava sul monte detto degli Ulivi.
38 Och allt folket var bittida uppe till honom i templet, till att höra honom.
E tutto il popolo, la mattina di buon’ora, veniva a lui nel tempio per udirlo.
