< Lukas 17 >

1 Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.
Dijo después a los discípulos: Imposible es que no vengan escándalos; mas ¡ay de aquel por quien vienen!
2 Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.
Mejor le sería, si una piedra de molino de asno le fuera puesta al cuello, y fuese echado en la mar, que escandalizar a uno de estos pequeñitos.
3 Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.
Mirád por vosotros. Si pecare contra ti tu hermano, repréndele; y si se arrepintiere, perdónale.
4 Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.
Y si siete veces al día pecare contra ti, y siete veces al día se volviere a ti, diciendo: Pésame: perdónale.
5 Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.
Y dijeron los apóstoles al Señor: Auméntanos la fe.
6 Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.
Y el Señor dijo: Si tuvieseis fe como un grano de mostaza, diríais a este sicómoro: Desarráigate, y plántate en la mar, y os obedecería.
7 Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;
¿Mas cuál de vosotros tiene un siervo que ara, o apacienta ganado, que vuelto del campo le diga luego: Pasa, siéntate a la mesa?
8 Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.
¿No le dice antes: Adereza que cene yo, y cíñete, y sírveme hasta que haya comido y bebido; y después de esto come tú y bebe?
9 Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.
¿Hace gracias al siervo porque hizo lo que le había sido mandado? Pienso que no.
10 Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.
Así también vosotros, cuando hubiereis hecho todo lo que os es mandado, decíd: Siervos inútiles somos; porque lo que debíamos de hacer, hicimos.
11 Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.
Y aconteció que yendo él a Jerusalem, pasaba por medio de Samaria, y de Galilea.
12 Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;
Y entrando en una aldea, viniéronle al encuentro diez hombres leprosos, los cuales se pararon de lejos;
13 Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.
Y alzaron la voz, diciendo: Jesús, Maestro, ten misericordia de nosotros.
14 När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.
Y como él los vio, les dijo: Id, mostráos a los sacerdotes. Y aconteció, que yendo ellos, fueron limpios.
15 Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;
Y el uno de ellos, como se vio que era limpio, volvió, glorificando a Dios a gran voz.
16 Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.
Y se derribó sobre su rostro a sus pies, haciéndole gracias; y éste era Samaritano.
17 Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?
Y respondiendo Jesús, dijo: ¿No son diez los que fueron limpios? ¿Y los nueve, dónde están?
18 Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;
¿No fue hallado quien volviese, y diese gloria a Dios, sino este extranjero?
19 Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.
Y le dijo: Levántate, vete: tu fe te ha sanado.
20 Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.
Y preguntado de los Fariseos, cuando había de venir el reino de Dios, les respondió, y dijo: El reino de Dios no vendrá manifiesto;
21 Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.
Ni dirán: Héle aquí, o héle allí; porque, he aquí, el reino de Dios dentro de vosotros está.
22 Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.
Y dijo a sus discípulos: Tiempo vendrá, cuando desearéis ver uno de los días del Hijo del hombre, y no lo veréis.
23 Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.
Y os dirán: Héle aquí, o héle allí. No vayáis tras ellos, ni los sigáis.
24 Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.
Porque como el relámpago relampagueando desde una parte que está debajo del cielo, resplandece hasta la otra que está debajo del cielo, así también será el Hijo del hombre en su día.
25 Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.
Mas primero es menester que padezca mucho, y sea reprobado de esta generación.
26 Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.
Y como fue en los días de Noé, así también será en los días del Hijo del hombre:
27 De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.
Comían, bebían, se casaban y se daban en casamiento, hasta el día que entró Noé en el arca; y vino el diluvio, y destruyó a todos.
28 Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.
Asimismo también como fue en los días de Lot: comían, bebían, compraban, vendían, plantaban, edificaban;
29 Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.
Mas el día que Lot salió de Sodoma, llovió del cielo fuego y azufre, y destruyó a todos:
30 Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.
Como esto será el día que el Hijo del hombre se manifestará.
31 På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.
En aquel día, el que estuviere en el tejado, y sus alhajas en casa, no descienda a tomarlas; y el que en el campo, asimismo no vuelva atrás.
32 Kommer ihåg Loths hustru.
Acordáos de la mujer de Lot.
33 Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.
Cualquiera que procurare salvar su vida, la perderá; y cualquiera que la perdiere, la vivificará.
34 Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
Os digo, que en aquella noche estarán dos hombres en una cama: el uno será tomado, y el otro será dejado.
35 Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
Dos mujeres estarán moliendo juntas: la una será tomada, y la otra será dejada.
36 Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.
Dos hombres estarán en el campo: el uno será tomado, y el otro será dejado.
37 Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.
Y respondiéndole, le dicen: ¿Dónde, Señor? Y él les dijo: Donde estuviere el cuerpo, allá se juntarán también las águilas.

< Lukas 17 >