Lukas 17

1 Och han sade till sina Lärjungar: Det är omöjeligit, att icke skulle komma förargelser; men ve honom, genom hvilken de komma.

And he said to his disciples, It is necessary for causes of trouble to come about, but unhappy is he by whom they come.

2 Bättre vore honom, att en qvarnsten hängdes vid hans hals, och vorde kastad i hafvet, än han skulle förarga en af dessa små.

It would be well for him if a great stone was put round his neck and he was dropped into the sea, before he made trouble for any of these little ones.

3 Vakter eder. Om din broder bryter dig emot, så straffa honom, och om han bättrar sig, så förlåt honom det.

Give attention to yourselves: if your brother does wrong, say a sharp word to him; and if he has sorrow for his sin, let him have forgiveness.

4 Och om han bryter dig emot sju resor om dagen, och han sju resor om dagen vänder sig om igen till dig, sägandes: Mig ångrar det; så förlåt honom.

And if he does you wrong seven times in a day, and seven times comes to you and says, I have regret for what I have done; let him have forgiveness.

5 Och Apostlarna sade till Herran: Föröka oss trona.

And the twelve said to the Lord, Make our faith greater.

6 Då sade Herren: Om I haden trona såsom ett senapskorn, och saden till detta mulbärsträd: Ryck dig upp, och försätt dig i hafvet; då lydde det eder.

And the Lord said, If your faith was only as great as a grain of mustard seed, you might say to this tree, Be rooted up and planted in the sea; and it would be done.

7 Hvilken af eder hafver en tjenare, som går vid plogen, eller vaktar boskap, då han kommer hem af markene, att han säger till honom: Gack straxt, och sitt till bords;

But which of you, having a servant who is ploughing or keeping sheep, will say to him, when he comes in from the field, Come now and be seated and have a meal,

8 Utan säger han icke heldre till honom: Red till nattvarden, och uppskörta dig, och tjena mig medan jag äter och dricker; och sedan ät du och drick.

Will he not say, Get a meal for me, and make yourself ready and see to my needs till I have had my food and drink; and after that you may have yours?

9 Månn han tacka dem samma tjenarenom, att han gjorde som honom budet var? Nej, menar jag.

Does he give praise to the servant because he did what was ordered?

10 Sammalunda ock I, när I hafven gjort allt det som eder budet är, så säger: Vi äre onyttige tjenare; vi hafve gjort det vi vorom pligtige att göra.

In the same way, when you have done all the things which are given you to do, say, There is no profit in us, for we have only done what we were ordered to do.

11 Och det begaf sig, då han gick till Jerusalem, for han midt igenom Samarien och Galileen.

And it came about that when they were on the way to Jerusalem he went through Samaria and Galilee.

12 Och då han kom uti en by, mötte honom tio spitelske män, de stodo långt ifrå;

And when he went into a certain small town he came across ten men who were lepers, and they, keeping themselves at a distance,

13 Och de upphöjde sina röst, sägande: Jesu Mästar, varkunna dig öfver oss.

Said, in loud voices, Jesus, Master, have mercy on us.

14 När han dem såg, sade han till dem: Går, och viser eder Presterna. Och hände sig, vid de gingo, vordo de rene.

And when he saw them he said, Go, and let the priests see you. And, while they were going, they were made clean.

15 Men en af dem, då han såg att han var ren vorden, kom han igen, och prisade Gud med höga röst;

And one of them, when he saw that he was clean, turning back, gave praise to God in a loud voice;

16 Och föll på sitt ansigte för hans fötter, tackandes honom; och han var en Samarit.

And, falling down on his face at the feet of Jesus, he gave the credit to him; and he was a man of Samaria.

17 Då svarade Jesus, och sade: Voro icke tio rene gjorde? Hvar äro då de nio?

And Jesus said, Were there not ten men who were made clean? where are the nine?

18 Ingen är funnen, som kom igen till att prisa Gud, utan denne främlingen;

Have not any of them come back to give glory to God, but only this one from a strange land?

19 Och sade till honom: Statt upp, gack, din tro hafver frälst dig.

And he said to him, Get up, and go on your way; your faith has made you well.

20 Och då han frågad vardt af de Phariseer, när Guds rike komma skulle, svarade han dem, och sade: Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor.

And when the Pharisees put questions to him about when the kingdom of God would come, he gave them an answer and said, The kingdom of God will not come through observation:

21 Ej heller varder man sägande: Si här, eller, si der äret; ty si, Guds rike är invärtes i eder.

And men will not say, See, it is here! or, There! for the kingdom of God is among you.

22 Och han sade till Lärjungarna: Den tid skall komma, att I skolen begära se en af menniskones Sons dagar, och I skolen icke få sen.

And he said to his disciples, The time will come when you will have a great desire to see one of the days of the Son of man, but you will not see it.

23 Och de skola säga till eder: Si här, si der; går icke åstad, och följer icke heller.

And if they say to you, See, it is there! or, It is here! do not go away, or go after them.

24 Ty såsom ljungelden ljungar ofvan af himmelen, och lyser öfver allt det under himmelen är; alltså skall ock menniskones Son vara på sin dag.

For as in a thunderstorm the bright light is seen from one end of the sky to the other, so will the Son of man be when his time comes.

25 Men tillförene måste han mycket lida, och förkastas af detta slägtet.

But first, he will have to undergo much and be put on one side by this generation.

26 Och såsom det skedde uti Noe tid, så skall det ock ske uti menniskones Sons dagar.

And as it was in the days of Noah, so will it be in the day of the Son of man.

27 De åto, drucko; män togo hustrur, och qvinnor gåfvos mannom, intill den dagen då Noe gick in i arken; och floden kom, och förgjorde dem alla.

They were feasting and taking wives and getting married, till the day of the overflowing of the waters, when Noah went into the ark, and they all came to destruction.

28 Sammalunda ock, såsom det skedde uti Loths tid; de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde.

In the same way, in the days of Lot; they were feasting and trading, they were planting and building;

29 Men den dagen, då Loth gick ut af Sodoma, regnade eld och svafvel af himmelen, och förgjorde dem alla.

But on the day when Lot went out of Sodom, fire came down from heaven and destruction came on them all.

30 Efter det sättet varder det ock gåendes på den dagen, när menniskones Son skall uppenbaras.

So will it be in the day of the revelation of the Son of man.

31 På den dagen, den som är på taket, och hans boting i huset, han stige icke neder till att taga dem; sammalunda ock, den i markene är, gånge icke tillbaka igen efter det han left hafver.

On that day, if anyone is on the roof of the house, and his goods are in the house, let him not go down to take them away; and let him who is in the field not go back to his house.

32 Kommer ihåg Loths hustru.

Keep in mind Lot's wife.

33 Hvilken som far efter att förvara sin själ, han skall mista henne; och den som mister henne, han fordrar henne till lifs.

If anyone makes an attempt to keep his life, it will be taken from him, but if anyone gives up his life, he will keep it.

34 Jag säger eder: I den natten skola två ligga uti ene säng; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

I say to you, In that night there will be two men sleeping in one bed, and one will be taken away and the other let go.

35 Två skola mala tillhopa; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

Two women will be crushing grain together; one will be taken away and the other let go.

36 Två skola vara i markene; den ene varder upptagen, och den andre varder qvarlåten.

37 Då svarade de, och sade till honom: Hvar då, Herre? Sade han till dem: Der som åtelen är, dit församlas ock örnarna.

And they, answering him, said, Where, Lord? And he said to them, Where the body is, there will the eagles come together.