Lukas 1
1 Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
我らの中に成りし事の物語につき、始よりの目撃者にして、
2 Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
御言の役者となりたる人々の、我らに傳へし其のままを書き列ねんと、手を著けし者あまたある故に、
3 Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
我も凡ての事を最初より詳細に推し尋ねたれば、
4 Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
テオピロ閣下よ、汝の教へられたる事の慥なるを悟らせん爲に、これが序を正して書き贈るは善き事と思はるるなり。
5 Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
ユダヤの王ヘロデの時、アビヤの組の祭司に、ザカリヤという人あり。その妻はアロンの裔にて、名をエリサベツといふ。
6 De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
二人ながら神の前に正しくして、主の誡命と定規とを、みな缺なく行へり。
7 Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
エリサベツ石女なれば、彼らに子なし、また二人とも年 邁みぬ。
8 Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
さてザカリヤその組の順番に當りて、神の前に祭司の務を行ふとき、
9 Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
祭司の慣例にしたがひて、籤をひき主の聖所に入りて、香を燒くこととなりぬ。
10 Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
香を燒くとき、民の群みな外にありて祈りゐたり。
11 Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
時に主の使あらはれて、香壇の右に立ちたれば、
12 Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
ザカリヤ之を見て、心さわぎ懼を生ず。
13 Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
御使いふ『ザカリヤよ、懼るな、汝の願は聽かれたり。汝の妻エリサベツ男子を生まん、汝その名をヨハネと名づくべし。
14 Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
なんぢに喜悦と歡樂とあらん、又おほくの人もその生るるを喜ぶべし。
15 Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
この子、主の前に大ならん、また葡萄酒と濃き酒とを飮まず、母の胎を出づるや聖 靈にて滿されん。
16 Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
また多くのイスラエルの子らを、主なる彼らの神に歸らしめ、
17 Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
且エリヤの靈と能力とをもて、主の前に往かん。これ父の心を子に、戻れる者を義人の聰明に歸らせて、整へたる民を主のために備へんとてなり』
18 Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
ザカリヤ御使にいふ『何に據りてか此の事あるを知らん。我は老人にて、妻もまた年 邁みたり』
19 Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
御使こたへて言ふ『われは神の御前に立つガブリエルなり、汝に語りてこの嘉き音信を告げん爲に遣さる。
20 Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
視よ、時いたらば必ず成就すべき我が言を信ぜぬに因り、なんぢ物 言へずなりて、此らの事の成る日までは語ること能はじ』
21 Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
民はザカリヤを俟ちゐて、其の聖所の内に久しく留るを怪しむ。
22 Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
遂に出で來りたれど語ること能はねば、彼らその聖所の内にて異象を見たることを悟る。ザカリヤは、ただ首にて示すのみ、なほ唖なりき。
23 Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
かくて務の日 滿ちたれば、家に歸りぬ。
24 Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
此の後その妻エリサベツ孕りて、五月ほど隱れをりて言ふ、
25 Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
『主わが恥を人の中に雪がせんとて、我を顧み給ふときは、斯く爲し給ふなり』
26 Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
その六月めに、御使ガブリエル、ナザレといふガリラヤの町にをる處女のもとに、神より遣さる。
27 Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
この處女はダビデの家のヨセフといふ人と許嫁せし者にて、其の名をマリヤと云ふ。
28 Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
御使、處女の許にきたりて言ふ『めでたし、惠まるる者よ、主なんぢと偕に在せり』
29 Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
マリヤこの言によりて心いたく騷ぎ、斯かる挨拶は如何なる事ぞと思ひ廻らしたるに、
30 Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
御使いふ『マリヤよ、懼るな、汝は神の御前に惠を得たり。
31 Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
視よ、なんぢ孕りて男子を生まん、其の名をイエスと名づくべし。
32 Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
彼は大ならん、至高者の子と稱へられん。また主たる神、これに其の父ダビデの座位をあたへ給へば、
33 Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
ヤコブの家を永遠に治めん。その國は終ることなかるべし』 (aiōn g165)
34 Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
マリヤ御使に言ふ『われ未だ人を知らぬに、如何にして此の事のあるべき』
35 Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
御使こたへて言ふ『聖 靈なんぢに臨み、至高者の能力なんぢを被はん。此の故に汝が生むところの聖なる者は、神の子と稱へらるべし。
36 Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
視よ、なんぢの親族エリサベツも、年 老いたれど、男子を孕めり。石女といはれたる者なるに、今は孕りてはや六月になりぬ。
37 Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
それ神の言には能はぬ所なし』
38 Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
マリヤ言ふ『視よ、われは主の婢女なり。汝の言のごとく、我に成れかし』つひに御使はなれ去りぬ。
39 Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
その頃マリヤ立ちて山里に急ぎ往き、ユダの町にいたり、
40 Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
ザカリヤの家に入りてエリサベツに挨拶せしに、
41 Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
エリサベツその挨拶を聞くや、兒は胎内にて躍れり。エリサベツ聖 靈にて滿され、
42 Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
聲 高らかに呼はりて言ふ『をんなの中にて汝は祝福せられ、その胎の實もまた祝福せられたり。
43 Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
わが主の母われに來る、われ何によりてか之を得し。
44 Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
視よ、なんぢの挨拶の聲、わが耳に入るや、我が兒、胎内にて喜びをどれり。
45 Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
信ぜし者は幸福なるかな、主の語り給ふことは必ず成就すべければなり』
46 Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
マリヤ言ふ、『わがこころ主をあがめ、
47 Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
わが靈はわが救主なる神を喜びまつる。
48 Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
その婢女の卑しきをも顧み給へばなり。視よ、今よりのち萬 世の人われを幸福とせん。
49 Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
全能者われに大なる事を爲したまへばなり。その御名は聖なり、
50 Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
そのあはれみは代々かしこみ恐るる者に臨むなり。
51 Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
神は御腕にて權力をあらはし、心の念に高ぶる者を散し、
52 De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
權勢ある者を座位より下し、いやしき者を高うし、
53 De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
飢ゑたる者を善き物に飽かせ、富める者を空しく去らせ給ふ。
54 Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
また我らの先祖に告げ給ひし如く、
アブラハムとその裔とに對するあはれみを永遠に忘れじとて、僕イスラエルを助けたまへり』 (aiōn g165)
56 Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
かくてマリヤは、三月ばかりエルザベツと偕に居りて、己が家に歸れり。
57 Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
さてエリサベツ産む期みちて男子を生みたれば、
58 Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
その最寄のもの親族の者ども、主の大なる憐憫をエリサベツに垂れ給ひしことを聞きて、彼とともに喜ぶ。
59 Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
八日めになりて、其の子に割禮を行はんとて人々きたり、父の名に因みてザカリヤと名づけんとせしに、
60 Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
母こたへて言ふ『否、ヨハネと名づくべし』
61 Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
かれら言ふ『なんぢの親族の中には此の名をつけたる者なし』
62 Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
而して父に首にて示し、いかに名づけんと思ふか、問ひたるに、
63 Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
ザカリヤ書板を求めて『その名はヨハネなり』と書きしかば、みな怪しむ。
64 Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
ザカリヤの口たちどころに開け、舌ゆるみ、物いひて神を讃めたり。
65 Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
最寄に住む者みな懼をいだき、又すべて此 等のこと徧くユダヤの山里に言ひ囃されたれば、
66 Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
聞く者みな之を心にとめて言ふ『この子は如何なる者にか成らん』主の手かれと偕に在りしなり。
67 Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
かくて父ザカリヤ聖 靈にて滿され預言して言ふ、
68 Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
『讃むべきかな、主イスラエルの神、その民をかへりみて贖罪をなし、
69 Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
我らのために救の角を、その僕ダビデの家に立て給へり。
これぞ古へより聖 預言者の口をもて言ひ給ひし如く、 (aiōn g165)
71 Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
我らを仇より、凡て我らを憎む者の手より、取り出したまふ救なる。
72 Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
我らの先祖に憐憫を垂れ、その聖なる契約を思し、
73 Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
我らの先祖アブラハムに立て給ひし御誓を忘れずして、
74 Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
我らを仇の手より救ひ、生涯、主の御前に、
75 I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
聖と義とをもて懼なく事へしめたまふなり。
76 Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
幼兒よ、なんぢは至高者の預言者と稱へられん。これ主の御前に先だちゆきて、其の道を備へ、
77 Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
主の民に罪の赦による救を知らしむればなり。
78 Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
これ我らの神の深き憐憫によるなり。この憐憫によりて朝のひかり、上より臨み、
79 Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
暗黒と死の蔭とに坐する者をてらし、我らの足を平和の路にみちびかん』
80 Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
かくて幼兒は漸に成長し、その靈 強くなり、イスラエルに現るる日まで荒野にゐたり。
