Johannes 1
1 I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
Muqeddemde «Kalam» bar idi; Kalam Xuda bilen bille idi hem Kalam Xuda idi.
2 Det samma var i begynnelsen när Gudi.
U muqeddemde Xuda bilen bille idi.
3 Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
U arqiliq barliq mewjudatlar yaritildi we barliq yaritilghanlarning héchbiri uningsiz yaritilghan emes.
4 I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
Uningda hayatliq bar idi we shu hayatliq insanlargha nur élip keldi.
5 Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
We nur qarangghuluqta parlaydu we qarangghuluq bolsa nurni héch bésip chüsheligen emes.
6 En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
Bir adem Xudadin keldi. Uning ismi Yehya idi.
7 Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
U guwahliq bérish üchün, yeni hemme insan özi arqiliq ishendürülsun, dep nurgha guwahchi bolushqa kelgenidi.
8 Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
[Yehyaning] özi shu nur emes, belki peqet shu nurgha guwahliq bérishke kelgenidi.
9 Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
Heqiqiy nur, yeni pütkül insanni yorutquchi nur dunyagha kéliwatqanidi.
10 I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
U dunyada bolghan we dunya u arqiliq barliqqa keltürülgen bolsimu, lékin dunya uni tonumidi.
11 Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
U öziningkilerge kelgen bolsimu, biraq uni öz xelqi qobul qilmidi.
12 Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
Shundaqtimu, u özini qobul qilghanlar, yeni öz namigha étiqad qilghanlarning hemmisige Xudaning perzenti bolush hoquqini ata qildi.
13 Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
Uni qobul qilghan mushular ya qandin, ya etlerdin, ya insan iradisidin emes, belki Xudadin törelgen bolidu.
14 Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
Kalam insan boldi hem arimizda makanlashti we biz uning shan-sheripige qariduq; u shan-sherep bolsa, Atining yénidin kelgen, méhir-shepqet we heqiqetke tolghan birdinbir yégane Oghliningkidur.
15 Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
(Yehya uninggha guwahliq bérip: — Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi mendin üstündur, chünki u men dunyagha kélishtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur! — dep jar qildi)
16 Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
Chünki hemmimiz uningdiki tolup tashqanlardin iltipat üstige iltipat alduq.
17 Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
Chünki Tewrat qanuni Musa [peyghember] arqiliq yetküzülgenidi; lékin méhir-shepqet we heqiqet Eysa Mesih arqiliq yetküzüldi.
18 Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
Xudani héchkim körüp baqqan emes; biraq Atining quchiqida turghuchi, yeni birdinbir Oghul Uni ayan qildi.
19 Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
Yérusalémdiki Yehudiylar Yehyadin «Sen kimsen?» dep sürüshte qilishqa kahinlar bilen Lawiylarni uning yénigha ewetkende, uning ulargha jawaben bergen guwahliqi mundaq idi:
20 Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
U étirap qilip, héch ikkilenmey: — «Men Mesih emesmen» — dep éniq étirap qildi.
21 Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
Ular uningdin: — Undaqta özüng kim bolisen? Ilyas [peyghember]musen? — dep soridi. — Yaq, men u emesmen, — dédi u. — Emise, sen héliqi peyghembermusen? — dep soridi ular. U yene: — Yaq! — dédi.
22 Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
Shunga ular uningdin: — Undaqta, sen zadi kim bolisen? Bizni ewetkenlerge jawab bérishimiz üchün, [bizge éytqin], özüng toghruluq néme deysen? — dep soridi.
23 Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
Yehya mundaq jawab berdi: — Yeshaya peyghember burun éytqandek, chölde «Rebning yolini tüz qilinglar» dep towlaydighan awazdurmen!
24 Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
Emdi [Yérusalémdin] ewetilgenler Perisiylerdin idi. Ular yene Yehyadin: — Sen ya Mesih, ya Ilyas yaki héliqi peyghember bolmisang, néme dep kishilerni sugha chömüldürisen? — dep soridi.
25 Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
26 Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
Yehya ulargha mundaq dep jawab berdi: — Men kishilerni sughila chömüldürimen, lékin aranglarda turghuchi siler tonumighan birsi bar;
27 Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
u mendin kéyin kelgüchi bolup, men hetta uning keshining boghquchini yéshishkimu layiq emesmen!
28 Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
Bu ishlar Iordan deryasining sherqiy qétidiki Beyt-Aniya yézisida, yeni Yehya peyghember kishilerni [sugha] chömüldürüwatqan yerde yüz bergenidi.
29 Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
Etisi, Yehya Eysaning özige qarap kéliwatqanliqini körüp mundaq dédi: — Mana, pütkül dunyaning gunahlirini élip tashlaydighan Xudaning qozisi!
30 Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi birsi bar, u mendin üstündur, chünki u men dunyada bolushtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur!
31 Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
Men burun uni bilmisemmu, lékin uni Israilgha ayan bolsun dep, kishilerni sugha chömüldürgili keldim.
32 Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
Yehya yene guwahliq bérip mundaq dédi: — Men Rohning paxtek halitide asmandin chüshüp, uning üstige qon’ghanliqini kördüm.
33 Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
Men eslide uni bilmigenidim; lékin méni kishilerni sugha chömüldürüshke Ewetküchi manga: «Sen Rohning chüshüp, kimning üstige qon’ghanliqini körseng, u kishilerni Muqeddes Rohqa chömüldürgüchi bolidu!» dégenidi.
34 Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
Men derweqe shu ishni kördüm, shunga uning heqiqeten Xudaning Oghli ikenlikige guwahliq berdim!
35 Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
Etisi, Yehya ikki muxlisi bilen yene shu yerde turatti.
36 Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
U [u yerdin] méngip kétiwatqan Eysani körüp: — Qaranglar! Xudaning qozisi! — dédi.
37 Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
Uning bu sözini anglighan ikki muxlis Eysaning keynidin méngishti.
38 Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
Eysa keynige burulup, ularning egiship kéliwatqinini körüp ulardin: — Néme izdeysiler? — dep soridi. Ular: — Rabbi (bu [ibraniyche söz bolup], «ustaz» dégen menide), qeyerde turisen? — dédi.
39 Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
— Bérip körünglar, — dédi u. Shuning bilen, ular bérip uning qeyerde turidighanliqini kördi we u küni uning bilen bille turdi (bu waqit shu künning oninchi saiti idi).
40 Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
Yehya [peyghemberning] yuqiriqi sözini anglap, Eysaning keynidin mangghan ikkiylenning biri Simon Pétrusning inisi Andriyas idi.
41 Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
Andriyas awwal öz akisi Simonni tépip, uninggha: — Biz «Mesih»ni taptuq! — dédi («Mesih» ibraniyche söz bolup, grék tilida «Xristos» dep terjime qilinidu)
42 Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
we akisini Eysaning aldigha élip bardi. Eysa uninggha qarap: Sen Yunusning oghli Simon; buningdin kéyin «Kifas» dep atilisen, — dédi (menisi «tash»tur).
43 Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
Etisi, Eysa Galiliye ölkisige yol almaqchi idi. U Filipni tépip, uninggha: — Manga egiship mang! — dédi
44 Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
(Filip Beyt-Saidaliq bolup, Andriyas bilen Pétrusning yurtdishi idi).
45 Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
Filip Nataniyelni tépip, uninggha: — Musa peyghember Tewratta we bashqa peyghemberlermu [yazmilirida] bésharet qilip yazghan zatni taptuq. U bolsa Yüsüpning oghli Nasaretlik Eysa iken! — dédi.
46 Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
Biraq Nataniyel: — Nasaret dégen jaydin yaxshi birnéme chiqamdu?! — dédi. Kélip körüp baq! — dédi Filip.
47 Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
Eysa Nataniyelning özining aldigha kéliwatqanliqini körüp, u toghruluq: — Mana, ichide qilche hiyle-mikrisi yoq heqiqiy bir Israilliq! — dédi.
48 Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
Nataniyel: — Méni qeyérimdin bilding? — dep soridi. Eysa uninggha jawab bérip: — Filip séni chaqirishtin awwal, séning enjür derixining tüwide olturghanliqingni körgenidim, — dédi.
49 Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
Nataniyel jawaben: — Ustaz, sen Xudaning Oghli, Israilning Padishahisen! — dédi.
50 Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
Eysa uninggha jawaben: — Séni enjür derixining tüwide körgenlikimni éytqanliqim üchün ishiniwatamsen? Buningdinmu chong ishlarni körisen! — dédi
51 Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
we yene: — Berheq, berheq silerge éytip qoyayki, siler asmanlar échilip, Xudaning perishtilirining Insan’oghlining üstidin chiqip-chüshüp yüridighanliqini körisiler! — dédi.
