Johannes 1
1 I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
V začetku je bila Beseda in Beseda je bila z Bogom in Beseda je bila Bog.
2 Det samma var i begynnelsen när Gudi.
Ista je bila v začetku z Bogom.
3 Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
Vse stvari so bile narejene po njem in brez njega ni bilo narejeno nič, kar je bilo narejeno.
4 I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
V njem je bilo življenje in življenje je bilo svetloba ljudem.
5 Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
In svetloba sveti v temi, tema pa je ni doumela.
6 En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
Bil je človek, poslan od Boga, katerega ime je bilo Janez.
7 Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
Ta isti je prišel za pričo, da pričuje o Svetlobi, da bodo vsi ljudje po njem lahko verovali.
8 Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
Ni bil on ta Svetloba, ampak je bil poslan, da pričuje o tej Svetlobi.
9 Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
To je bila resnična Svetloba, ki razsvetljuje vsakega človeka, ki prihaja na svet.
10 I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
Bil je na svetu in svet je bil narejen po njem, svet pa ga ni spoznal.
11 Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
Prišel je k svojim lastnim, njegovi lastni pa ga niso sprejeli.
12 Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
Toda tolikim, kot so ga sprejeli, njim je on dal moč, da postanejo Božji sinovi, torej njim, ki verujejo v njegovo ime,
13 Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
ki so bili rojeni, ne iz krvi niti ne iz volje mesa niti ne iz volje moža, temveč iz Boga.
14 Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
In Beseda je bila narejena meso in prebivala med nami (in zagledali smo njegovo slavo, slavo kot od edinorojenega od Očeta) polno milosti in resnice.
15 Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
Janez je pričeval o njem in klical, rekoč: »Ta je bil tisti, o katerem sem govoril: ›Kdor prihaja za menoj, je obstajal pred menoj, kajti bil je prej kakor jaz.‹«
16 Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
In iz njegove polnosti smo vsi prejeli in to milost za milostjo.
17 Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
Kajti postava je bila dana po Mojzesu, toda milost in resnica sta prišli po Jezusu Kristusu.
18 Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
Noben človek nikoli ni videl Boga. Edinorojeni Sin, ki je v Očetovem naročju, on ga je razodel.
19 Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
In to je Janezovo pričevanje, ko so Judje poslali iz Jeruzalema duhovnike in Lévijevce, da ga vprašajo: »Kdo si ti?«
20 Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
In priznal je in ni zanikal, temveč priznal: »Jaz nisem Kristus.«
21 Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
In vprašali so ga: »Kaj torej? Ali si Elija?« In reče: »Nisem.« »Ali si ti ta prerok?« In odgovoril je: »Ne.«
22 Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
Potem so mu rekli: »Kdo si? Da bomo lahko dali odgovor tem, ki so nas poslali. Kaj praviš sam o sebi?«
23 Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
Rekel je: »Jaz sem glas nekoga, ki kliče v divjini: ›Naredite Gospodovo pot ravno, ‹ kakor je rekel prerok Izaija.«
24 Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
Ti pa, ki so bili poslani, so bili izmed farizejev.
25 Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
In vprašali so ga ter mu rekli: »Zakaj potem krščuješ, če ti nisi ta Kristus niti Elija niti ta prerok?«
26 Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
Janez jim je odgovoril, rekoč: »Jaz krščujem z vodo, toda tam, med vami, stoji nekdo, ki ga vi ne poznate.
27 Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
On je ta, ki prihaja za menoj, in je pred menoj, čigar čevljev jermena nisem vreden odvezati.«
28 Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
Te stvari so se zgodile v Betaniji, onstran Jordana, kjer je Janez krščeval.
29 Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
Naslednji dan zagleda Janez k njemu prihajati Jezusa in reče: »Glejte, Jagnje Božje, ki odvzema greh sveta.
30 Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
To je on, o katerem sem rekel: ›Za menoj prihaja mož, ki je obstajal pred menoj, kajti bil je pred menoj.‹
31 Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
In nisem ga poznal, vendar sem zato prišel krščevat z vodo, da bi se on razodel Izraelu.«
32 Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
In Janez je izjavil, rekoč: »Videl sem Duha spuščati se z neba, kakor golobico in je ostal na njem.
33 Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
In nisem ga poznal, toda kdor me je poslal, da krščujem z vodo, isti mi je rekel: ›Na kogar boš videl spuščati se Duha in ostajati na njem, isti je ta, ki krščuje s Svetim Duhom.‹
34 Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
In videl sem in izjavil, da je ta Božji Sin.«
35 Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
Naslednji dan je Janez ponovno stal in dva izmed njegovih učencev
36 Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
in ko je gledal na Jezusa, medtem ko je hodil, reče: »Glej, Jagnje Božje!«
37 Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
Dva učenca pa sta ga slišala govoriti in šla za Jezusom.
38 Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
Potem se je Jezus obrnil in ju videl slediti ter jima reče: »Kaj iščeta?« Rekla sta mu: »Rabi (kar prevedeno pomeni Učitelj), kje prebivaš?«
39 Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
Reče jima: »Pridita in poglejta.« Prišla sta in videla, kje prebiva ter ta dan ostala z njim, kajti bilo je okrog desete ure.
40 Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
Eden izmed dveh, ki sta slišala Janeza govoriti in sta mu sledila, je bil Andrej, brat Simona Petra.
41 Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
Ta je najprej našel svojega lastnega brata Simona in mu rekel: »Našli smo Mesija, « kar je prevedeno, Kristusa.
42 Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
In privedel ga je k Jezusu. In ko ga je Jezus pogledal, je rekel: »Ti si Simon, Jonov sin. Imenoval se boš Kefa, « kar je po razlagi: ›Kamen.‹
43 Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
Naslednji dan je Jezus nameraval oditi naprej v Galilejo in najde Filipa ter mu reče: »Sledi mi.«
44 Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
Torej Filip pa je bil iz Betsajde, Andrejevega in Petrovega mesta.
45 Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
Filip najde Natánaela in mu reče: »Našli smo tistega, o katerem so Mojzes in preroki pisali v postavi, Jezusa iz Nazareta, Jožefovega sina.«
46 Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
Natánael pa mu je rekel: »Ali lahko iz Nazareta pride kakršnakoli dobra stvar?« Filip mu reče: »Pridi in poglej.«
47 Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
Jezus je videl k njemu prihajati Natánaela in reče o njem: »Glejte, pravi Izraelec, v katerem ni zvijače!«
48 Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
Natánael mu reče: »Od kod me poznaš?« Jezus je odgovoril in mu rekel: »Preden te je Filip poklical, sem te videl, ko si bil pod figovim drevesom.«
49 Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
Natánael je odgovoril in mu reče: »Rabi, ti si Božji Sin. Ti si Izraelov Kralj.«
50 Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
Jezus je odgovoril in mu rekel: »Ker sem ti rekel: ›Videl sem te pod figovim drevesom, ‹ veruješ? Videl boš večje stvari kakor te.«
51 Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
In reče mu: »Resnično, resnično, povem vam: ›Odslej boste videli odprta nebesa in Božje angele, ki se vzpenjajo in spuščajo nad Sinom človekovim.‹«
