< Johannes 1 >

1 I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
Im Anfang war das Wort, und das Wort war bei Gott, und das Wort war Gott.
2 Det samma var i begynnelsen när Gudi.
Dieses [O. Er] war im Anfang bei Gott.
3 Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
Alles ward durch dasselbe, [O. ihn] und ohne dasselbe [O. ihn] ward auch nicht eines, das geworden ist.
4 I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
In ihm war Leben, und das Leben war das Licht der Menschen.
5 Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
Und das Licht scheint in der Finsternis, und die Finsternis hat es nicht erfaßt.
6 En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
Da war ein Mensch, von Gott gesandt, sein Name Johannes.
7 Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
Dieser kam zum Zeugnis, auf daß er zeugte von dem Lichte, damit alle durch ihn glaubten.
8 Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
Er war nicht das Licht, sondern auf daß er zeugte von dem Lichte.
9 Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
Das war das wahrhaftige Licht, welches, in die Welt kommend, jeden Menschen erleuchtet. [d. h. sein Licht auf jeden Menschen scheinen läßt. And. üb.: welches jeden in die Welt kommenden Menschen erleuchtet]
10 I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
Er war in der Welt, und die Welt ward durch ihn, und die Welt kannte ihn nicht.
11 Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
Er kam in das Seinige, und die Seinigen [Eig. in das Eigene, und die Eigenen] nahmen ihn nicht an;
12 Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
so viele ihn aber aufnahmen, denen gab er das Recht, Kinder Gottes zu werden, denen, die an seinen Namen glauben,
13 Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
welche nicht aus Geblüt, noch aus dem Willen des Fleisches, noch aus dem Willen des Mannes, sondern aus Gott geboren sind.
14 Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
Und das Wort ward Fleisch und wohnte [Eig. zeltete] unter uns [und wir haben seine Herrlichkeit angeschaut, eine Herrlichkeit als eines Eingeborenen vom Vater], voller Gnade und Wahrheit;
15 Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
[Johannes zeugt von ihm und rief und sprach: Dieser war es, von dem ich sagte: Der nach mir Kommende ist mir vor, [W. vor geworden; so auch v 30] denn er war vor mir] [O. eher als ich]
16 Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
denn aus seiner Fülle haben wir alle empfangen, und zwar Gnade um Gnade.
17 Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
Denn das Gesetz wurde durch Moses gegeben; die Gnade und die Wahrheit ist durch Jesum Christum geworden.
18 Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
Niemand hat Gott jemals gesehen; der eingeborene Sohn, der in des Vaters Schoß ist, der hat ihn kundgemacht.
19 Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
Und dies ist das Zeugnis des Johannes, als die Juden aus Jerusalem Priester und Leviten sandten, damit sie ihn fragen sollten: Wer bist du?
20 Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
Und er bekannte und leugnete nicht, und er bekannte: Ich bin nicht der Christus.
21 Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
Und sie fragten ihn: Was denn? Bist du Elias? Und er sagt: Ich bins nicht. Bist du der Prophet? Und er antwortete: Nein.
22 Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
Sie sprachen nun zu ihm: Wer bist du? auf daß wir Antwort geben denen, die uns gesandt haben; was sagst du von dir selbst?
23 Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
Er sprach: Ich bin die "Stimme eines Rufenden in der Wüste: Machet gerade den Weg des Herrn", [S. die Anm. zu Mat. 1,20] wie Jesaias, der Prophet, gesagt hat. [Jes. 40,3]
24 Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
Und sie waren abgesandt von [W. aus [aus der Mitte der]] den Pharisäern.
25 Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
Und sie fragten ihn und sprachen zu ihm: Was taufst du denn, wenn du nicht der Christus bist, noch Elias, noch der Prophet?
26 Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
Johannes antwortete ihnen und sprach: Ich taufe mit [W. in] Wasser; mitten unter euch steht, den ihr nicht kennet,
27 Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
der nach mir Kommende, dessen ich nicht würdig bin, ihm den Riemen seiner Sandale zu lösen.
28 Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
Dies geschah zu Bethanien, jenseit des Jordan, wo Johannes taufte.
29 Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
Des folgenden Tages sieht er Jesum zu sich kommen und spricht: Siehe, das Lamm Gottes, welches die Sünde der Welt wegnimmt.
30 Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
Dieser ist es, von dem ich sagte: Nach mir kommt ein Mann, der mir vor ist, denn er war vor mir. [O. eher als ich]
31 Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
Und ich kannte ihn nicht; aber auf daß er Israel offenbar werden möchte, deswegen bin ich gekommen, mit [W. in] Wasser taufend.
32 Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
Und Johannes zeugte und sprach: Ich schaute den Geist wie eine Taube aus dem Himmel herniederfahren, und er blieb auf ihm.
33 Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
Und ich kannte ihn nicht; aber der mich gesandt hat, mit [W. in] Wasser zu taufen, der sprach zu mir: Auf welchen du sehen wirst den Geist herniederfahren und auf ihm bleiben, dieser ist es, der mit [W. in] Heiligem Geiste tauft.
34 Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
Und ich habe gesehen und habe bezeugt, daß dieser der Sohn Gottes ist.
35 Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
Des folgenden Tages stand wiederum Johannes und zwei von seinen Jüngern,
36 Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
und hinblickend auf Jesum, der da wandelte, spricht er: Siehe, das Lamm Gottes!
37 Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
Und es hörten ihn die zwei Jünger reden und folgten Jesu nach.
38 Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
Jesus aber wandte sich um und sah sie nachfolgen und spricht zu ihnen: Was suchet ihr? Sie aber sagten zu ihm: Rabbi [was verdolmetscht heißt: Lehrer], wo hältst du dich auf?
39 Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
Er spricht zu ihnen: Kommet und sehet! [Nach and. Les.: und ihr werdet sehen] Sie kamen nun und sahen, wo er sich aufhielt, und blieben jenen Tag bei ihm. Es war um die zehnte Stunde.
40 Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
Andreas, der Bruder des Simon Petrus, war einer von den zweien, die es von Johannes gehört hatten und ihm nachgefolgt waren.
41 Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
Dieser findet zuerst seinen eigenen Bruder Simon und spricht zu ihm: Wir haben den Messias gefunden [was verdolmetscht ist: Christus]. [O. Gesalbter]
42 Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
Und er führte ihn zu Jesu. Jesus blickte ihn an und sprach: Du bist Simon, der Sohn Jonas; du wirst Kephas heißen [was verdolmetscht wird: Stein]. [Griech.: Petros [Petrus]]
43 Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
Des folgenden Tages wollte er aufbrechen nach Galiläa, und er findet Philippus; und Jesus spricht zu ihm: Folge mir nach.
44 Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
Philippus aber war von Bethsaida, aus der Stadt des Andreas und Petrus.
45 Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
Philippus findet den Nathanael und spricht zu ihm: Wir haben den gefunden, von welchem Moses in dem Gesetz geschrieben und die Propheten, Jesum, den Sohn des Joseph, den von Nazareth.
46 Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
Und Nathanael sprach zu ihm: Kann aus Nazareth etwas Gutes kommen? [Eig. sein] Philippus spricht zu ihm: Komm und sieh!
47 Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
Jesus sah den Nathanael zu sich kommen und spricht von ihm: Siehe, wahrhaftig ein Israelit, in welchem kein Trug ist.
48 Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
Nathanael spricht zu ihm: Woher kennst du mich? Jesus antwortete und sprach zu ihm: Ehe Philippus dich rief, als du unter dem Feigenbaum warst, sah ich dich.
49 Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
Nathanael antwortete und sprach zu ihm: Rabbi, du bist der Sohn Gottes, du bist der König Israels.
50 Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
Jesus antwortete und sprach zu ihm: Weil ich dir sagte: Ich sah dich unter dem Feigenbaum, glaubst du? du wirst Größeres als dieses sehen.
51 Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
Und er spricht zu ihm: Wahrlich, wahrlich, ich sage euch: Von nun an werdet ihr den Himmel geöffnet sehen und die Engel Gottes auf- und niedersteigen auf den Sohn des Menschen.

< Johannes 1 >