Johannes 1
1 I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
In the beginnynge was the worde and the worde was with God: and the worde was God.
2 Det samma var i begynnelsen när Gudi.
The same was in the beginnynge with God.
3 Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
All thinges were made by it and with out it was made nothinge that was made.
4 I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
In it was lyfe and the lyfe was ye lyght of men
5 Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
and the lyght shyneth in the darcknes but the darcknes comprehended it not.
6 En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
There was a man sent from God whose name was Iohn.
7 Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
The same cam as a witnes to beare witnes of the lyght that all men through him myght beleve.
8 Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
He was not that lyght: but to beare witnes of the lyght.
9 Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
That was a true lyght which lyghteth all men that come into the worlde.
10 I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
He was in ye worlde and the worlde was made by him: and yet the worlde knewe him not.
11 Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
He cam amonge his (awne) and his awne receaved him not.
12 Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
But as meny as receaved him to them he gave power to be the sonnes of God in yt they beleved on his name:
13 Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
which were borne not of bloude nor of the will of the flesshe nor yet of the will of man: but of God.
14 Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
And the worde was made flesshe and dwelt amonge vs and we sawe the glory of it as the glory of the only begotten sonne of ye father which worde was full of grace and verite.
15 Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
Iohn bare witnes of him and cryed sayinge: This was he of whome I spake he that cometh after me was before me because he was yer then I.
16 Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
And of his fulnes have all we receaved even (grace) for grace.
17 Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
For the lawe was geven by Moses but grace and truthe came by Iesus Christ.
18 Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
No ma hath sene God at eny tyme. The only begotte sonne which is in ye bosome of ye father he hath declared him.
19 Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
And this is the recorde of Iohn: When the Iewes sent Prestes and Levites from Ierusalem to axe him what arte thou?
20 Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
And he confessed and denyed not and sayde playnly: I am not Christ.
21 Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
And they axed him: what then? arte thou Helyas? And he sayde: I am not. Arte thou a Prophete? And he answered no.
22 Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
Then sayd they vnto him: what arte thou that we maye geve an answer to them that sent vs: What sayest thou of thy selfe?
23 Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
He sayde: I am the voyce of a cryar in the wyldernes make strayght the waye of the Lorde as sayde the Prophete Esaias.
24 Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
And they which were sent were of the pharises.
25 Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
And they axed him and sayde vnto him: why baptisest thou then yf thou be not Christ nor Helyas nether a Prophet?
26 Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
Iohn answered them sayinge: I baptise with water: but one is come amonge you whom ye knowe not
27 Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
he it is that cometh after me whiche was before me whose sho latchet I am not worthy to vnlose.
28 Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
These thinges were done in Bethabara beyonde Iordan where Iohn dyd baptyse.
29 Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
The nexte daye Iohn sawe Iesus commyge vnto him and sayde: beholde the lambe of God which taketh awaye the synne of the worlde.
30 Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
This is he of whom I sayde. After me cometh a man which was before me for he was yer then I
31 Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
and I knew him not: but that he shuld be declared to Israell therfore am I come baptisynge with water.
32 Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
And Iohn bare recorde sayinge: I sawe the sprete descende from heven lyke vnto a dove and abyde apon him
33 Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
and I knewe him not. But he that sent me to baptise in water the same sayde vnto me: apon whom thou shalt se the sprete descende and tary styll on him the same is he which baptiseth with the holy goost.
34 Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
And I sawe and bare recorde that this is the sonne of God.
35 Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
The next daye after Iohn stode agayne and two of his disciples.
36 Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
And he behelde Iesus as he walked by and sayde: beholde the lambe of God.
37 Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
And the two disciples hearde him speake and folowed Iesus.
38 Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
And Iesus turned about and sawe them folowe and sayde vnto them: what seke ye? They sayde vnto him: Rabbi (which is to saye by interpretacion Master) where dwellest thou?
39 Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
He sayde vnto them: come and se. They came and sawe where he dwelt: and abode with him that daye. For it was about the tenthe houre.
40 Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
One of the two which hearde Iohn speake and folowed Iesus was Andrew Simon Peters brother.
41 Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
The same founde his brother Simon fyrst and sayde vnto him: we have founde Messias which is by interpretacion annoynted:
42 Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
and brought him to Iesus. And Iesus behelde him and sayde: thou arte Simon the sonne of Ionas thou shalt be called Cephas: which is by interpretacion a stone.
43 Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
The daye folowynge Iesus wolde goo into Galile and founde Philip and sayde vnto him folowe me.
44 Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
Philip was of Bethsaida the cite of Andrew and Peter.
45 Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
And Philip founde Nathanael and sayde vnto him. We have founde him of whom Moses in the lawe and the prophetes dyd wryte. Iesus the sonne of Ioseph of Nazareth.
46 Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
And Nathanael sayde vnto him: can ther eny good thinge come out of Nazareth? Philip sayde to him: come and se.
47 Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
Iesus sawe Nathanael commynge to him and sayde of him. Beholde a ryght Israelite in who is no gyle.
48 Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
Nathanael sayd vnto him: where knewest thou me? Iesus answered and sayde vnto him: Before that Philip called the when thou wast vnder ye fygge tree I sawe the.
49 Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
Nathanael answered and sayde vnto him: Rabbi thou arte the sonne of God thou arte the kynge of Israel.
50 Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
Iesus answered and sayd vnto him: Because I sayde vnto the I sawe the vnder the fygge tree thou belevest. Thou shalt se greater thinges then these.
51 Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
And he sayde vnto him: Verely verely I saye vnto you: herafter shall ye se heven open and the angels of God ascendynge and descendynge over the sonne of man.
