Johannes 19
1 Då tog Pilatus Jesum, och hudflängde honom.
Then Pilate took Jesus and had him flogged.
2 Och krigsknektarna vredo samman ena krono af törne, och satte på hans hufvud, och hängde ett purpurkläde på honom;
The soldiers twisted thorns into a crown and put it on His head, and they put a purple robe on Him.
3 Och sade: Hel, Judarnas Konung! Och gåfvo honom kindpustar.
They kept coming up to Him, saying, “Hail, King of the Jews!” and slapping Him on the face.
4 Då gick åter Pilatus ut, och sade till dem: Si, jag hafver honom ut till eder, att I förstå skolen, att jag finner ingen sak med honom.
Pilate then went out again, and told the Jews, “Look, I’m bringing Him out to you, that you may know that I find no basis for a charge against Him.”
5 Då gick Jesus ut, och bar ena törnekrono, och ett purpurkläde. Och han sade till dem: Si menniskan.
Then Jesus came out, wearing the crown of thorns and the purple robe, and Pilate said to them, “Look! Here is the man!”
6 När de öfverste Presterna och tjenarena sågo honom, ropade de, och sade: Korsfäst, korsfäst. Pilatus sade till dem: Tager I honom, och korsfäster; ty jag finner ingen sak med honom.
When the chief priests and officers saw Him, they shouted “Crucify Him! Crucify Him!” Pilate told them, “You take Him and crucify Him, because I find no basis for a charge against Him.”
7 Judarna svarade honom: Vi hafve lag, och efter vår lag skall han dö; ty han hafver gjort sig sjelf till Guds Son.
The Jews answered him, “We have a law, and according to our law He ought to die, because He claimed to be God’s Son.”
8 Då Pilatus hörde det talet, fruktade han ännu mer;
When Pilate heard this, he was even more afraid,
9 Och gick åter in i Rådhuset, och sade till Jesum: Hvadan äst du? Jesus svarade honom intet.
and went back into the Praetorium, and asked Jesus, “Where are You from?” But Jesus didn’t answer him.
10 Då sade Pilatus till honom: Talar du intet med mig? Vetst du icke, att jag hafver magt att korsfästa dig, och hafver magt att släppa dig?
Pilate therefore asked him, “Do you refuse to speak to me? Don’t you know that I have authority to release you, and authority to crucify you?”
11 Jesus svarade: Du hade ingen magt öfver mig, vore hon dig icke gifven ofvanefter; fördenskull hafver han större synd, som mig hafver dig; öfverantvardat.
Jesus answered, “You would have no authority at all against me unless it had been given you from above. Therefore the one who delivered me to you has the greater sin.”
12 Och ifrå den tiden sökte Pilatus efter att gifva honom lös; men Judarna ropade, och sade: Gifver du honom lös, så äst du icke Kejsarens vän; ty den som sig gör till Konung, han är emot Kejsaren.
From then on, Pilate tried to release Him, but the Jews shouted, “If you let this man go, you aren’t Caesar’s friend. Whoever makes himself a king speaks against Caesar.”
13 När Pilatus hörde det talet, hade han Jesum ut, och satte sig på domstolen, på det rum, som kallas Lithostrotos; på Ebreisko Gabbatha.
Therefore when Pilate heard these words, he brought Jesus out, and sat down on the judgment seat at a place called “The Pavement,” but in Hebrew, “Gabbatha.”
14 Och det var Påskatillredelsedag, vid sjette timman; och han sade till Judarna: Si, edar Konung.
Now it was the day of preparation for the Passover. It was about the sixth hour. Pilate told the Jews, “Look! Here is your King!”
15 Då ropade de: Tag bort, korsfäst honom. Pilatus sade till dem: Skall jag korsfästa edar Konung? Svarade öfverste Presterna: Vi hafve ingen Konung, utan Kejsaren.
They therefore shouted, “Away with Him! Away with Him! Crucify Him!” Pilate asked them, “Shall I crucify your King?” The chief priests answered, “We have no king but Caesar!”
16 Då öfverantvardade han honom dem, att han skulle korsfästas. Då togo de Jesum, och ledde honom bort.
Then Pilate delivered Jesus to them to be crucified. So they took Jesus and led Him away.
17 Och han bar sitt kors, och gick ut på det rum, som kallas hufvudskallaplatsen; på Ebreisko Golgatha.
And He, bearing His cross, went out to a place called the Place of a Skull, which is called in Hebrew, Golgotha.
18 Der korsfäste de honom, och två andra med honom, hvar på sina sido; och Jesum midt uti.
There they crucified Him, and two others with Him, one on either side, with Jesus in the center.
19 Då skref Pilatus en öfverskrift, och satte på korset. Och var så skrifvet: Jesus af Nazareth, Judarnas Konung.
Now Pilate wrote a notice, and put it on the cross. The notice said: “JESUS OF NAZARETH, THE KING OF THE JEWS.”
20 Denna öfverskriftena läste månge af Judarna; ty rummet, der Jesus var korsfäst, var hardt vid staden; och det var skrifvet på Ebreisko, och Grekisko, och Latin.
Then many of the Jews read this notice, because the place where Jesus was crucified was near the city, and it was written in Hebrew, Greek, and Latin.
21 Då sade Judarnas öfverste Prester till Pilatum: Skrif icke, Judarnas Konung; utan, att han hafver sagt: Jag är Judarnas Konung.
Therefore the chief priests of the Jews told Pilate, “Don’t write, ‘The King of the Jews,’ but, ‘He said, “I am the King of the Jews.”’”
22 Pilatus svarade: Hvad jag hafver skrifvit, det hafver jag skrifvit.
Pilate answered, “What I have written, I have written.”
23 Då nu krigsknektarna hade korsfäst Jesum, togo de hans kläder, och gjorde fyra delar, en del hvarjom krigsknekt, och kjortelen med; men kjortelen var icke sömmad, utan virkad, ifrån öfverst och allt igenom,
When the soldiers had crucified Jesus, they split His garments into four parts, to each soldier a part, including the tunic. Now the tunic was without seam, woven from the top in one piece.
24 Då sade de emellan sig: Skärom honom icke sönder, utan kastom lott om honom, hvem han skall tillhöra; att Skriften skulle varda fullkomnad, som säger: De hafva bytt min kläder emellan sig, och kastat lott på min kjortel. Och detta gjorde krigsknektarna.
Therefore they said to one another, “Let’s not tear it, but cast lots to see whose it will be,” that the Scripture might be fulfilled which says: “They divided my garments among them, And for my clothing they cast lots.” So the soldiers did these things.
25 Då stodo vid Jesu kors hans moder, och hans moders syster, Maria, Cleophe hustru, och Maria Magdalena.
Now Jesus’ mother, His mother’s sister, Mary the wife of Clopas, and Mary Magdalene stood by Jesus’ cross.
26 Och när Jesus fick se modrena, och Lärjungan, den han älskade, der när ståndande, sade han till sina moder: Qvinna, si, din son.
Therefore when Jesus saw His mother, and the disciple who He sincerely loved standing by, He told His mother, “Woman, here is your son!”
27 Sedan sade han till Lärjungan: Si, din moder. Och ifrå den tiden tog Lärjungen henne till sig.
Then He told the disciple, “Here is your mother!” From that hour, that disciple took her into his own home.
28 Sedan, efter Jesus visste att nu allting voro fullkomnad, att Skriften skulle fullbordas, sade han: Mig törster.
After this, Jesus, knowing that everything was now accomplished, so that the Scripture might be fulfilled, said, “I’m thirsty!”
29 Då stod der ett käril, fullt med ättiko; och de uppfyllde en svamp med ättiko, och kringlade isop, och höllo det honom för munnen.
A jar full of vinegar was standing there, so they put a sponge full of the vinegar on a hyssop stalk, and lifted it up to His mouth.
30 Då nu Jesus hade tagit ättikona, sade han: Det är fullkomnadt; och böjde ned hufvudet, och gaf upp andan.
When Jesus had received the vinegar, He said, “It is finished!” Then, He bowed His head, and gave up His spirit.
31 Men efter det var tillredelsedagen, att kropparna icke skulle blifva qvare på korset öfver Sabbathen, ty samme Sabbathsdag var stor, bådo Judarna Pilatum, att deras ben skulle sönderslås, och de borttagas.
Because it was the Preparation Day, the Jews asked Pilate for the prisoners’ legs to be broken, and that they might be taken away, so that the bodies wouldn’t stay on the cross on the Sabbath (because that Sabbath was a special one).
32 Då kommo krigsknektarna, och sönderslogo dens förstas ben, och dens andras, som var korsfäst med honom.
Then the soldiers came and broke the legs of the first man and of the other man who was crucified with Jesus,
33 När de kommo till Jesum, och sågo honom allaredo vara död, slogo de icke hans ben sönder;
but when they came to Jesus and saw that He was already dead, they didn’t break His legs.
34 Utan en af krigsknektarna stack upp hans sido med ett spjut; och straxt gick ut blod och vatten.
Instead, one of the soldiers pierced His side with a spear, and immediately blood and water came out.
35 Och den detta såg, hafver det vittnat, och hans vittnesbörd är sant; och han vet, att han säger sant, på det I ock tro skolen.
He who saw it has testified, and his testimony is true; and he knows that he is telling the truth, so that you may believe.
36 Och skedde detta, på det Skriften skulle fullbordas: I skolen intet ben sönderslå på honom.
These things were done so that the Scripture should be fulfilled, “Not one of His bones shall be broken.”
37 Och åter säger en annor Skrift: De skola se, i hvem de stungit hafva.
Another Scripture says, “They will look on Him who they pierced.”
38 Derefter bad Pilatum Joseph af Arimathia, som var Jesu Lärjunge, dock lönligen, för Judarnas rädslos skull, att han måtte taga Jesu lekamen; och Pilatus tillstadde det. Alltså kom han, och tog Jesu lekamen.
After this, Joseph of Arimathea, being a disciple of Jesus, but secretly, for fear of the Jews, asked Pilate if he could take the body of Jesus away; and Pilate gave him permission. So he came and took the body of Jesus.
39 Kom ock desslikes Nicodemus, som tillförene hade kommit till Jesum om nattena, och bar en blandning af myrrham och aloe, vid hundrade pund.
Nicodemus, who at first came to Jesus by night, also came, bringing about a hundred Roman pounds of a mixture of myrrh and aloes.
40 Så togo de då Jesu lekamen, och svepte den i linkläder, med välluktande krydder, såsom Judarna pläga begrafva.
So they took the body of Jesus, and wrapped it in strips of linen with the spices, as is the burial custom of the Jews.
41 Och var på det rummet, der han korsfast var, en örtagård, och i örtagården en ny graf, der ännu ingen hade varit uti lagd.
In the place where He was crucified, there was a garden, and in the garden a new tomb, in which no one had yet been laid.
42 Der lade de då Jesum, för Judarnas tillredelsedags skull, efter grafven var när.
Because of the Jewish Preparation Day, and because the tomb was nearby, they laid Jesus there.
