< Job 38 >

1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
respondens autem Dominus Iob de turbine dixit
2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
quis est iste involvens sententias sermonibus inperitis
3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
accinge sicut vir lumbos tuos interrogabo te et responde mihi
4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
ubi eras quando ponebam fundamenta terrae indica mihi si habes intellegentiam
5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
quis posuit mensuras eius si nosti vel quis tetendit super eam lineam
6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
super quo bases illius solidatae sunt aut quis dimisit lapidem angularem eius
7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
cum me laudarent simul astra matutina et iubilarent omnes filii Dei
8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
quis conclusit ostiis mare quando erumpebat quasi de vulva procedens
9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
cum ponerem nubem vestimentum eius et caligine illud quasi pannis infantiae obvolverem
10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
circumdedi illud terminis meis et posui vectem et ostia
11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
et dixi usque huc venies et non procedes amplius et hic confringes tumentes fluctus tuos
12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
numquid post ortum tuum praecepisti diluculo et ostendisti aurorae locum suum
13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
et tenuisti concutiens extrema terrae et excussisti impios ex ea
14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
restituetur ut lutum signaculum et stabit sicut vestimentum
15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
auferetur ab impiis lux sua et brachium excelsum confringetur
16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
numquid ingressus es profunda maris et in novissimis abyssis deambulasti
17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
numquid apertae tibi sunt portae mortis et ostia tenebrosa vidisti
18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
numquid considerasti latitudines terrae indica mihi si nosti omnia
19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
in qua via habitet lux et tenebrarum quis locus sit
20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
ut ducas unumquodque ad terminos suos et intellegas semitas domus eius
21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
sciebas tunc quod nasciturus esses et numerum dierum tuorum noveras
22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
numquid ingressus es thesauros nivis aut thesauros grandinis aspexisti
23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
quae praeparavi in tempus hostis in diem pugnae et belli
24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
per quam viam spargitur lux dividitur aestus super terram
25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
quis dedit vehementissimo imbri cursum et viam sonantis tonitrui
26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
ut plueret super terram absque homine in deserto ubi nullus mortalium commoratur
27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
ut impleret inviam et desolatam et produceret herbas virentes
28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
quis est pluviae pater vel quis genuit stillas roris
29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
de cuius utero egressa est glacies et gelu de caelo quis genuit
30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
in similitudinem lapidis aquae durantur et superficies abyssi constringitur
31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
numquid coniungere valebis micantes stellas Pliadis aut gyrum Arcturi poteris dissipare
32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
numquid producis luciferum in tempore suo et vesperum super filios terrae consurgere facis
33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
numquid nosti ordinem caeli et pones rationem eius in terra
34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
numquid elevabis in nebula vocem tuam et impetus aquarum operiet te
35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
numquid mittes fulgura et ibunt et revertentia dicent tibi adsumus
36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
quis posuit in visceribus hominis sapientiam vel quis dedit gallo intellegentiam
37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
quis enarravit caelorum rationem et concentum caeli quis dormire faciet
38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
quando fundebatur pulvis in terram et glebae conpingebantur
39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
numquid capies leaenae praedam et animam catulorum eius implebis
40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
quando cubant in antris et in specubus insidiantur
41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
quis praeparat corvo escam suam quando pulli eius ad Deum clamant vagantes eo quod non habeant cibos

< Job 38 >