Job 34
1 Och Elihu svarade, och sade:
Respondeu mais Elihu, e disse:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
Ouvi, vós, sábios, as minhas razões: e vós, entendidos, inclinai, os ouvidos para mim.
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
Porque o ouvido prova as palavras, como o paladar gosta a comida.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
O que é direito escolhamos para nós: e conheçamos entre nós o que é bom.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
Porque Job disse: Sou justo; e Deus tirou o meu direito.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
No meu direito me é forçoso mentir: dolorosa é a minha flechada sem transgressão.
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
Que homem há como Job, que bebe a zombaria como água?
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
E caminha em companhia com os que obram a iniquidade, e anda com homens ímpios?
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
Porque disse: De nada aproveita ao homem o comprazer-se em Deus.
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
Pelo que vós, homens de entendimento, escutai-me: Deus esteja longe da impiedade, e o Todo-poderoso da perversidade!
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
Porque, segundo a obra do homem, ele lho paga; e segundo o caminho de cada um lho faz achar.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Também, na verdade, Deus não obra impiamente; nem o Todo-poderoso perverte o juízo.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
Quem lhe pedia conta do governo da terra? e quem dispoz a todo o mundo?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
Se pusesse o seu coração contra ele, recolheria para si o seu espírito e o seu fôlego.
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
Toda a carne juntamente expiraria, e o homem se voltaria para o pó.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
Se pois há em ti entendimento, ouve isto; inclina os ouvidos à voz do meu discurso.
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
Porventura o que aborrece o direito ataria as feridas? e tu condenarias aquele que é justo?
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
Ou dir-se-á a um rei, Oh! Belial? aos príncipes, Oh! ímpios?
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
Quanto menos àquele, que não faz acepção das pessoas de príncipes, nem estima o rico mais do que o pobre; porque todos são obras de suas mãos
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
Eles num momento morrem; e até à meia noite os povos são perturbados, e passam, e o poderoso será tomado sem mão
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
Porque os seus olhos estão sobre os caminhos de cada um, e ele vê todos os seus passos.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
Não há trevas nem sombra de morte, onde se escondam os que obram a iniquidade.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
Porque não se faz tanto caso do homem que contra Deus possa entrar em juízo.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
Quebranta aos fortes, sem que se possa inquirir, e põe outros em seu lugar.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Ele conhece pois as suas obras, de noite os transtorna, e ficam moidos.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
Ele os bate como ímpios que são, no lugar dos expectadores:
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
Porquanto se desviaram de atrás dele, e não compreenderam nenhum de seus caminhos.
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
Para fazer que o clamor do pobre subisse até ele, e que ouvisse o clamor dos aflitos.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
Se ele aquietar, quem então inquietará? se encobrir o rosto, quem então o poderá contemplar, seja para com um povo, seja para com um homem só?
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
Para que o homem hipócrita nunca mais reine, e não haja laços do povo.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
Na verdade, quem a Deus disse: suportei castigo, não perecerei.
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
O que não vejo, ensina-mo tu: se fiz alguma maldade, nunca mais a hei de fazer.
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
Virá de ti como o recompensará, pois tu o desprezas? farias tu pois, e não eu, a escolha: que é logo o que sabes? fala.
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
Os homens de entendimento dirão comigo, e o varão sábio me ouvirá.
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
Job falou sem ciência; e às suas palavras falta prudência.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
Pai meu! provado seja Job até ao fim, para as suas respostas entre os homens malignos.
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
Porque ao seu pecado acrescenta a transgressão; entre nós bateria as palmas das mãos, e multiplicaria contra Deus as suas razões.
