< Job 33 >
1 Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
“However, Job, please hear my speech, and listen to all my words.
2 Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
See now, I have opened my mouth. My tongue has spoken in my mouth.
3 Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
My words will utter the uprightness of my heart. That which my lips know they will speak sincerely.
4 Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
The Spirit of God has made me, and the breath of the Almighty gives me life.
5 Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
If you can, answer me. Set your words in order before me, and stand up.
6 Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
Behold, I am towards God even as you are. I am also formed out of the clay.
7 Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
Behold, my terror will not make you afraid, neither will my pressure be heavy on you.
8 Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
“Surely you have spoken in my hearing, I have heard the voice of your words, saying,
9 Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
‘I am clean, without disobedience. I am innocent, neither is there iniquity in me.
10 Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
Behold, he finds occasions against me. He counts me for his enemy.
11 Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
He puts my feet in the stocks. He marks all my paths.’
12 Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
“Behold, I will answer you. In this you are not just, for God is greater than man.
13 Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
Why do you strive against him, because he doesn’t give account of any of his matters?
14 Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
For God speaks once, yes twice, though man pays no attention.
15 Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
In a dream, in a vision of the night, when deep sleep falls on men, in slumbering on the bed,
16 Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
then he opens the ears of men, and seals their instruction,
17 På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
that he may withdraw man from his purpose, and hide pride from man.
18 Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
He keeps back his soul from the pit, and his life from perishing by the sword.
19 Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
“He is chastened also with pain on his bed, with continual strife in his bones,
20 Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
so that his life abhors bread, and his soul dainty food.
21 Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
His flesh is so consumed away that it can’t be seen. His bones that were not seen stick out.
22 Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
Yes, his soul draws near to the pit, and his life to the destroyers.
23 Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
“If there is beside him an angel, an interpreter, one amongst a thousand, to show to man what is right for him,
24 Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
then God is gracious to him, and says, ‘Deliver him from going down to the pit, I have found a ransom.’
25 Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
His flesh will be fresher than a child’s. He returns to the days of his youth.
26 Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
He prays to God, and he is favourable to him, so that he sees his face with joy. He restores to man his righteousness.
27 Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
He sings before men, and says, ‘I have sinned, and perverted that which was right, and it didn’t profit me.
28 Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
He has redeemed my soul from going into the pit. My life will see the light.’
29 Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
“Behold, God does all these things, twice, yes three times, with a man,
30 På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
to bring back his soul from the pit, that he may be enlightened with the light of the living.
31 Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
Mark well, Job, and listen to me. Hold your peace, and I will speak.
32 Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
If you have anything to say, answer me. Speak, for I desire to justify you.
33 Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
If not, listen to me. Hold your peace, and I will teach you wisdom.”