Job 11

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Então respondeu Sofar, o naamathita, e disse

2 När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

Porventura não se dará resposta à multidão de palavras? E o homem falador será justificado?

3 Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

As tuas mentiras se hão de calar os homens? E zombarás tu sem que ninguém te envergonhe?

4 Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

Pois tu disseste: A minha doutrina é pura, e limpo sou aos teus olhos.

5 Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

Mas, na verdade, oxalá que Deus falasse e abrisse os seus lábios contra ti!

6 Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

E te fizesse saber os segredos da sabedoria, que ela é multíplice em eficácia; pelo que sabe que Deus exige de ti menos do que merece a tua iniquidade.

7 Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

Porventura alcançarás os caminhos de Deus? ou chegarás à perfeição do Todo-poderoso?

8 Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

Como as alturas dos céus é a sua sabedoria; que poderás tu fazer? mais profunda do que o inferno, que poderás tu saber? (Sheol h7585)

9 Längre än jorden, och bredare än hafvet.

Mais comprida é a sua medida do que a terra: e mais larga do que o mar.

10 Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

Se ele destruir, e encerrar, ou se recolher, quem o fará tornar para traz?

11 Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

Porque ele conhece aos homens vãos, e vê o vício; e não o terá em consideração?

12 En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

Mas o homem vão é falto de entendimento; sim, o homem nasce como a cria do jumento montez.

13 Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

Se tu preparaste o teu coração, e estendeste as tuas mãos para ele!

14 Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

Se há iniquidade na tua mão, lança-a para longe de ti e não deixes habitar a injustiça nas tuas tendas.

15 Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

Porque então o teu rosto levantarás sem mácula: e estarás firme, e não temerás.

16 Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

Porque te esquecerás dos trabalhos, e te lembrarás deles como das águas que já passaram

17 Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

E a tua vida mais clara se levantará do que o meio dia; ainda que seja trevas, será como a manhã.

18 Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

E terás confiança; porque haverá esperança; e buscarás e repousarás seguro.

19 Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

E deitar-te-ás, e ninguém te espantará; muitos suplicarão o teu rosto.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.

Porém os olhos dos ímpios desfalecerão, e perecerá o seu refúgio: e a sua esperança será o expirar da alma