Hebreerbrevet 10

1 Ty lagen hafver skuggan af det tillkommande goda, och icke sjelfva varelsen. Årliga måste man offra alltid enahanda offer, och kan icke göra dem fullborda, som det offra;

وْیَوَسْتھا بھَوِشْیَنْمَنْگَلاناں چھایاسْوَرُوپا نَ چَ وَسْتُوناں مُورْتِّسْوَرُوپا تَتو ہیتو رْنِتْیَں دِییَمانَیریکَوِدھَے رْوارْشِکَبَلِبھِح شَرَناگَتَلوکانْ سِدّھانْ کَرْتُّں کَداپِ نَ شَکْنوتِ۔

2 Annars hade det återvändt offras; efter de, som så offra, hade sedan intet samvet haft af synder, när de hade ena reso varit rene gjorde;

یَدْیَشَکْشْیَتْ تَرْہِ تیشاں بَلِیناں دانَں کِں نَ نْیَوَرْتِّشْیَتَ؟ یَتَح سیواکارِشْویکَکرِتْوَح پَوِتْرِیبھُوتیشُ تیشاں کوپِ پاپَبودھَح پُنَ رْنابھَوِشْیَتْ۔

3 Utan dermed sker en åminnelse på synderna hvart år;

کِنْتُ تَے رْبَلِدانَیح پْرَتِوَتْسَرَں پاپاناں سْمارَنَں جایَتے۔

4 Ty omöjeligit är genom oxablod och bockablod borttaga synder.

یَتو ورِشاناں چھاگاناں وا رُدھِرینَ پاپَموچَنَں نَ سَمْبھَوَتِ۔

5 Derföre, då han kommer i verldena, säger han: Offer och gåfvor hafver du icke velat; men kroppen hafver du mig beredt.

ایتَتْکارَناتْ کھْرِیشْٹینَ جَگَتْ پْرَوِشْییدَمْ اُچْیَتے، یَتھا، "نیشْٹْوا بَلِں نَ نَیویدْیَں دیہو مے نِرْمِّتَسْتْوَیا۔

6 Bränneoffer och syndoffer behaga dig icke.

نَ چَ تْوَں بَلِبھِ رْہَوْیَیح پاپَگھْنَے رْوا پْرَتُشْیَسِ۔

7 Då sade jag: Si, jag kommer; i bokene är skrifvet om mig, att jag skall göra din vilja, o Gud.

اَوادِشَں تَدَیواہَں پَشْیَ کُرْوّے سَماگَمَں۔ دھَرْمَّگْرَنْتھَسْیَ سَرْگے مے وِدْیَتے لِکھِتا کَتھا۔ اِیشَ مَنوبھِلاشَسْتے مَیا سَمْپُورَیِشْیَتے۔ "

8 Tillförene, då han sade: Offer och gåfvor, bränneoffer och syndoffer hafver du icke velat; icke behaga de dig heller, hvilke efter lagen offras;

اِتْیَسْمِنْ پْرَتھَمَتو ییشاں دانَں وْیَوَسْتھانُسارادْ بھَوَتِ تانْیَدھِ تینیدَمُکْتَں یَتھا، بَلِنَیویدْیَہَوْیانِ پاپَگھْنَنْچوپَچارَکَں، نیمانِ وانْچھَسِ تْوَں ہِ نَ چَیتیشُ پْرَتُشْیَسِیتِ۔

9 Då sade han: Si, jag kommer, till att göra, o Gud, din vilja. Der tager han det första bort, att han det andra insätta skall;

تَتَح پَرَں تینوکْتَں یَتھا، "پَشْیَ مَنوبھِلاشَں تے کَرْتُّں کُرْوّے سَماگَمَں؛" دْوِتِییَمْ ایتَدْ واکْیَں سْتھِرِیکَرْتُّں سَ پْرَتھَمَں لُمْپَتِ۔

10 I hvilkom vilja vi helgade ärom ena reso, genom Jesu Christi kropps offer.

تینَ مَنوبھِلاشینَ چَ وَیَں یِیشُکھْرِیشْٹَسْیَیکَکرِتْوَح سْوَشَرِیروتْسَرْگاتْ پَوِتْرِیکرِتا اَبھَوامَ۔

11 Och hvar och en Prest är insatt, att han dageliga skall sköta Gudstjensten, och ofta offra enahanda offer, hvilka aldrig kunna borttaga synder.

اَپَرَمْ ایکَیکو یاجَکَح پْرَتِدِنَمْ اُپاسَناں کُرْوَّنْ یَیشْچَ پاپانِ ناشَیِتُں کَداپِ نَ شَکْیَنْتے تادرِشانْ ایکَرُوپانْ بَلِینْ پُنَح پُنَرُتْسرِجَنْ تِشْٹھَتِ۔

12 Men denne, då han hade offrat ett offer för synderna, det evinnerliga gäller, sitter han på Guds högra hand;

کِنْتْوَسَو پاپَناشَکَمْ ایکَں بَلِں دَتْوانَنْتَکالارْتھَمْ اِیشْوَرَسْیَ دَکْشِنَ اُپَوِشْیَ

13 Och väntar nu, tilldess hans ovänner lagde varda, honom till en fotapall.

یاوَتْ تَسْیَ شَتْرَوَسْتَسْیَ پادَپِیٹھَں نَ بھَوَنْتِ تاوَتْ پْرَتِیکْشَمانَسْتِشْٹھَتِ۔

14 Ty med ett offer hafver han evinnerliga fullkomnat dem, som helige varda.

یَتَ ایکینَ بَلِدانینَ سونَنْتَکالارْتھَں پُویَمانانْ لوکانْ سادھِتَوانْ۔

15 Det betygar oss ock den Helge Ande; ty då han tillförene sagt hade:

ایتَسْمِنْ پَوِتْرَ آتْماپْیَسْماکَں پَکْشے پْرَمانَیَتِ

16 Det är det Testamentet som jag dem göra vill, efter de dagar, säger Herren: Jag vill gifva min lag i deras hjerta, och i deras sinne vill jag skrifva dem;

"یَتو ہیتوسْتَدِّناتْ پَرَمْ اَہَں تَیح سارْدّھَمْ اِمَں نِیَمَں سْتھِرِیکَرِشْیامِیتِ پْرَتھَمَتَ اُکْتْوا پَرَمیشْوَرینیدَں کَتھِتَں، تیشاں چِتّے مَمَ وِدھِینْ سْتھاپَیِشْیامِ تیشاں مَنَحسُ چَ تانْ لیکھِشْیامِ چَ،

17 Och deras synder och orättfärdighet vill jag icke mer ihågkomma.

اَپَرَنْچَ تیشاں پاپانْیَپَرادھاںشْچَ پُنَح کَداپِ نَ سْمارِشْیامِ۔ "

18 Der nu sådana förlåtelse är, der är icke mer offer för synder.

کِنْتُ یَتْرَ پاپَموچَنَں بھَوَتِ تَتْرَ پاپارْتھَکَبَلِدانَں پُنَ رْنَ بھَوَتِ۔

19 Efter vi nu hafve, käre bröder, frihet till att ingå uti det helga, genom Jesu blod;

اَتو ہے بھْراتَرَح، یِیشو رُدھِرینَ پَوِتْرَسْتھانَپْرَویشایاسْماکَمْ اُتْساہو بھَوَتِ،

20 Hvilken han oss beredt hafver till en ny och lefvande väg, genom förlåten, det är, genom sitt kött;

یَتَح سوسْمَدَرْتھَں تِرَسْکَرِنْیارْتھَتَح سْوَشَرِیرینَ نَوِینَں جِیوَنَیُکْتَنْچَیکَں پَنْتھانَں نِرْمِّتَوانْ،

21 Och hafvom en öfversta Prest öfver Guds hus;

اَپَرَنْچیشْوَرِییَپَرِوارَسْیادھْیَکْشَ ایکو مَہایاجَکوسْماکَمَسْتِ۔

22 Så låt oss framgå med ett sannskyldigt hjerta, uti en fullkomlig tro, bestänkte i hjertan ifrån ett ondt samvet, och tvagne om kroppen med rent vatten.

اَتو ہیتورَسْمابھِح سَرَلانْتَحکَرَنَے رْدرِڈھَوِشْواسَیح پاپَبودھاتْ پْرَکْشالِتَمَنوبھِ رْنِرْمَّلَجَلے سْناتَشَرِیرَیشْچیشْوَرَمْ اُپاگَتْیَ پْرَتْیاشایاح پْرَتِجْنا نِشْچَلا دھارَیِتَوْیا۔

23 Och låt oss hålla hoppsens bekännelse ovikliga; ty han är trofast, som det lofvat hafver.

یَتو یَسْتامْ اَنْگِیکرِتَوانْ سَ وِشْوَسَنِییَح۔

24 Och låt oss akta på oss inbördes, till att uppväcka till kärlek och goda gerningar;

اَپَرَں پْریمْنِ سَتْکْرِیاسُ چَیکَیکَسْیوتْساہَورِدّھیَرْتھَمْ اَسْمابھِح پَرَسْپَرَں مَنْتْرَیِتَوْیَں۔

25 Icke öfvergifvandes vår församling, såsom somlige för sed hafva; utan förmaner eder inbördes, och det dess mer, att I sen huru dagen nalkas.

اَپَرَں کَتِپَیَلوکا یَتھا کُرْوَّنْتِ تَتھاسْمابھِح سَبھاکَرَنَں نَ پَرِتْیَکْتَوْیَں پَرَسْپَرَمْ اُپَدیشْٹَوْیَنْچَ یَتَسْتَتْ مَہادِنَمْ اُتَّروتَّرَں نِکَٹَوَرْتِّ بھَوَتِیتِ یُشْمابھِ رْدرِشْیَتے۔

26 Ty om vi sjelfviljande syndom, sedan vi förstått hafve sanningen, då står oss intet offer igen för synderna;

سَتْیَمَتَسْیَ جْنانَپْراپْتیح پَرَں یَدِ وَیَں سْوَںچّھَیا پاپاچارَں کُرْمَّسْتَرْہِ پاپاناں کرِتے نْیَتْ کِمَپِ بَلِدانَں ناوَشِشْیَتی

27 Utan en förskräckelig domsens förbidelse, och eldsens nit, som motståndarena förtära skall.

کِنْتُ وِچارَسْیَ بھَیانَکا پْرَتِیکْشا رِپُناشَکانَلَسْیَ تاپَشْچاوَشِشْیَتے۔

28 Ho som bryter Mosi lag, han måste dö utan barmhertighet, efter tu eller tre vittne.

یَح کَشْچِتْ مُوسَسو وْیَوَسْتھامْ اَوَمَنْیَتے سَ دَیاں وِنا دْوَیوسْتِسرِناں وا ساکْشِناں پْرَمانینَ ہَنْیَتے،

29 Huru mycket större näpst, menen I, förtjenar den som Guds Son förtrampar, och Testamentsens blod såsom orent aktar, genom hvilket han helgad är, och försmädar nådenes Anda?

تَسْماتْ کِں بُدھْیَدھْوے یو جَنَ اِیشْوَرَسْیَ پُتْرَمْ اَوَجاناتِ یینَ چَ پَوِتْرِیکرِتو بھَوَتْ تَتْ نِیَمَسْیَ رُدھِرَمْ اَپَوِتْرَں جاناتِ، اَنُگْرَہَکَرَمْ آتْمانَمْ اَپَمَنْیَتے چَ، سَ کِیَنْمَہاگھورَتَرَدَنْڈَسْیَ یوگْیو بھَوِشْیَتِ؟

30 Ty vi kännom den som sade: Hämnden är min; jag skall vedergällat, säger Herren; och åter: Herren skall döma sitt folk.

یَتَح پَرَمیشْوَرَح کَتھَیَتِ، "دانَں پھَلَسْیَ مَتْکَرْمَّ سُوچِتَں پْرَدَدامْیَہَں۔ " پُنَرَپِ، "تَدا وِچارَیِشْیَنْتے پَریشینَ نِجاح پْرَجاح۔ " اِدَں یَح کَتھِتَوانْ تَں وَیَں جانِیمَح۔

31 Det är gräseligit falla uti lefvandes Guds händer.

اَمَریشْوَرَسْیَ کَرَیوح پَتَنَں مَہابھَیانَکَں۔

32 Men kommer ihåg de framledna dagar, i hvilkom I upplyste voren, och stoden en stor törning i bedröfvelsen;

ہے بھْراتَرَح، پُورْوَّدِنانِ سْمَرَتَ یَتَسْتَدانِیں یُویَں دِیپْتِں پْراپْیَ بَہُدُرْگَتِرُوپَں سَںگْرامَں سَہَمانا ایکَتو نِنْداکْلیشَیح کَوتُکِیکرِتا اَبھَوَتَ،

33 Endels, då I sjelfve, genom hädelse och bedröfvelse, ett vidunder vorden; och endels, då I sällskap haden med dem, som det så går.

اَنْیَتَشْچَ تَدْبھوگِناں سَماںشِنو بھَوَتَ۔

34 Ty I hafven delaktige varit af de bedröfvelser, som af minom bojom gingo, och med fröjd lidit edra ägodelars försköfling, vetandes att I när eder sjelfva bättre och blifvande ägodelar hafven i himmelen.

یُویَں مَمَ بَنْدھَنَسْیَ دُحکھینَ دُحکھِنو بھَوَتَ، یُشْماکَمْ اُتَّما نِتْیا چَ سَمْپَتِّح سْوَرْگے وِدْیَتَ اِتِ جْناتْوا سانَنْدَں سَرْوَّسْوَسْیاپَہَرَنَمْ اَسَہَدھْوَنْچَ۔

35 Så kaster icke nu bort edra tröst, som en stor lön hafver.

اَتَایوَ مَہاپُرَسْکارَیُکْتَں یُشْماکَمْ اُتْساہَں نَ پَرِتْیَجَتَ۔

36 Ty tålamodet är eder behof; på det I mågen göra Guds vilja, och få det som lofvadt är.

یَتو یُویَں یینیشْوَرَسْییچّھاں پالَیِتْوا پْرَتِجْنایاح پھَلَں لَبھَدھْوَں تَدَرْتھَں یُشْمابھِ رْدھَیرْیّاوَلَمْبَنَں کَرْتَّوْیَں۔

37 Ty ännu en liten tid, så kommer den som komma skall, och fördröjer icke.

ییناگَنْتَوْیَں سَ سْوَلْپَکالاتْ پَرَمْ آگَمِشْیَتِ نَ چَ وِلَمْبِشْیَتے۔

38 Men den rättfärdige skall lefva af tron; och hvilken sig undandrager, han skall icke behaga mine själ.

"پُنْیَوانْ جَنو وِشْواسینَ جِیوِشْیَتِ کِنْتُ یَدِ نِوَرْتَّتے تَرْہِ مَمَ مَنَسْتَسْمِنْ نَ توشَں یاسْیَتِ۔ "

39 Men vi ärom icke de, som oss undandrage till förtappelse; utan af dem som tro, och frälsa själena.

کِنْتُ وَیَں وِناشَجَنِکاں دھَرْمّاتْ نِورِتِّں نَ کُرْوّانا آتْمَنَح پَرِتْرانایَ وِشْواسَں کُرْوّامَہے۔