2 Mosebok 1

1 Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:

Now these [are] the names of the children of Israel, which came into Egypt; every man and his household came with Jacob.

2 Ruben, Simeon, Levi, Juda,

Reuben, Simeon, Levi, and Judah,

3 Isaschar, Zebulon, BenJamin,

Issachar, Zebulun, and Benjamin,

4 Dan, Naphthali, Gad, Asser.

Dan, and Naphtali, Gad, and Asher.

5 Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.

And all the souls that came out of the loins of Jacob were seventy souls: for Joseph was in Egypt [already].

6 Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;

And Joseph died, and all his brethren, and all that generation.

7 Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.

And the children of Israel were fruitful, and increased abundantly, and multiplied, and waxed exceeding mighty; and the land was filled with them.

8 Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.

Now there arose up a new king over Egypt, which knew not Joseph.

9 Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.

And he said unto his people, Behold, the people of the children of Israel [are] more and mightier than we:

10 Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.

Come on, let us deal wisely with them; lest they multiply, and it come to pass, that, when there falleth out any war, they join also unto our enemies, and fight against us, and [so] get them up out of the land.

11 Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

Therefore they did set over them taskmasters to afflict them with their burdens. And they built for Pharaoh treasure cities, Pithom and Raamses.

12 Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.

But the more they afflicted them, the more they multiplied and grew. And they were grieved because of the children of Israel.

13 Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

And the Egyptians made the children of Israel to serve with rigour:

14 Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

And they made their lives bitter with hard bondage, in morter, and in brick, and in all manner of service in the field: all their service, wherein they made them serve, [was] with rigour.

15 Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

And the king of Egypt spake to the Hebrew midwives, of which the name of the one [was] Shiphrah, and the name of the other Puah:

16 När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.

And he said, When ye do the office of a midwife to the Hebrew women, and see [them] upon the stools; if it [be] a son, then ye shall kill him: but if it [be] a daughter, then she shall live.

17 Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.

But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt commanded them, but saved the men children alive.

18 Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?

And the king of Egypt called for the midwives, and said unto them, Why have ye done this thing, and have saved the men children alive?

19 Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.

And the midwives said unto Pharaoh, Because the Hebrew women [are] not as the Egyptian women; for they [are] lively, and are delivered ere the midwives come in unto them.

20 Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.

Therefore God dealt well with the midwives: and the people multiplied, and waxed very mighty.

21 Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

And it came to pass, because the midwives feared God, that he made them houses.

22 Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.

And Pharaoh charged all his people, saying, Every son that is born ye shall cast into the river, and every daughter ye shall save alive.