Kolosserbrevet 2
1 Så vill jag att I veta skolen, hvilken kamp jag hafver om eder, och om dem som äro i Laodicea, och om alla dem som min person i köttet icke sett hafva;
Ulwakhuva nienogwa muluomanye vuowa niekhahangayiekhagha khuombombo nchienyo, khuovoni vavo valiekhuo Laodikia na khuovoni vavo savambwene pamiho palyuone pha mbieli.
2 På det deras hjerta måga få någon hugnad, och sammanfogade varda i kärlekenom, till all rikedom uti fullkomligit förstånd, till att kunna besinna Guds hemlighet, både Fadrens och Christi;
Nievomba ewo ukhuta ienumbula nchavene nchiehovokhe ukwincha ienumbula nchavene nchiehovokhe ukwinch pwuo phanienie khuo luoghano luohala, ukhulumanya inchakhuovuotitu ienchalweli iencha Nguluve, uvie vie Klisiti.
3 Uti hvilkom fördolda ligga alla visdoms och förstånds håfvor.
Uvie Khuomwene kyoni eikyuoma eikya luhala nie kya vumanyi fifihiwe.
4 Men detta säger jag, på det ingen skall bedraga eder med klok ord.
Nienchova ewo ukhuta alavasyovagha umunu khuo mamenyu aghakhuvasonga.
5 Ty ändock jag är ifrån eder efter köttet, är jag dock när eder i Andanom, fröjdar mig, och ser edor skickelse, och edar tros stadighet på Christum.
Hange sanielie pwuopanienie nuomwe khiembieli, nielie puopanienie numwe khiemasagho, nihovoka ukhuta eimighendele gyienyo minonu, na makha aghalwiedhikho lyienyo mwa Klisti.
6 Såsom I nu anammat hafven Herran Christum Jesum, så vandrer i honom;
Nduvu mumwuophieliele uo Klisti Untwa, mughendaghe mumwene.
7 Och varer rotade och uppbyggde i honom, och varer faste i trone, såsom I lärde ären, och varer i henne rikeliga tacksamme.
Mwieyiebataghe muo mwene, ulwakhuva muvekhiewe ukhuova na makha muondwie diekho, nduvuomumanyile, muolutielielaghe ukhuosana.
8 Ser till, att eder icke någor bortröfvar med Philosophia och fåfängt bedrägeri, efter menniskors stadgar, och efter verldenes stadgar, och icke efter Christum;
Pwu mulolaghe ukhuta umunu alavatolagha uluhala khuo mamenyu aghakhuvasyova ghagho vuophieliele khuovanu, ukhuokhongana nie ndaghielo iencha nkhielunga, nchincho sanchiloncha khwa Klisti.
9 Ty i honom bor all Gudomsens fullhet lekamliga.
Ulwakhuva khumwene vutwa uvueluolufu woni uwa Nguluve khie mbielu.
10 Och I ären i honom fullkomne, hvilken är hufvudet öfver all Förstadöme och väldighet;
Nayuomwe mukweilaniele khuomwene yuoywa vei intwe gwa vutwa woni uwa vuololeli.
11 I hvilkom I ock omskorne ären med den omskärelse, som sker utan händer, då I afladen syndakroppen i köttet, nämliga med Christi omskärelse;
Khuo mwene mukheghetiwe ukhuokheghetiwa khuokhwa saghakheghite amavokho ukhuofula uombiele ugwa nyama, ukhuokheghetiwa nuo Klisti.
12 I det, att I med honom begrafne ären genom dopet; i hvilkom I ock uppståndne ären genom trona, den Gud verkar, hvilken honom uppväckt hafver ifrå de döda.
Ulwakhuva mwasieliwe pwupaninie nuo mwene vumuokwonchiwa. Pwu mukhanchukha khulweidiekho khuomakha agha Nguluve, uveianchusinche khuovuofwe.
13 Han hafver ock gjort eder lefvande med honom, då I döde voren i synderna, och uti edars kötts förhud; och hafver förlåtit oss alla synder;
Umwe upwuomukhafwiele khuo nongwa ncheinyo vusamukheghetiwe eimiveile gyienyo, akhavaviekha ukhuva muolievuomu luninie nuo mwene, pwuo akhatusyiekhiela imbivi nchetuo nchoni.
14 Och afplånat den handskrift, som oss emot var; hvilken af stadgarna kom, och var oss emot; och den hafver han tagit oss af vägen, och naglat vid korset;
Pwu akhahencha eikhalata yiela yieyo yasimbiwe yieliekhuotuohiegha uvuhieghi uwa mwene, yale nuvutavangwa khuolyuofwe akhahencha ukhuta yieve yiesipali khavieli akhayiefwela pakhiedamihani.
15 Och hafver blottat Förstadömen, och väldigheterna, och fört dem uppenbarliga, och gjort en härlig seger af dem, genom sig sjelf.
Akhahencha amakha nuovuololeli akhanchieveka pavuovalafu nu khuova nchaluhekhela oululutieliele pha khiedhamihani kya mwene.
16 Så låter nu ingen göra eder samvet öfver mat, eller dryck, eller öfver bestämda helgedagar, eller nymånader, eller Sabbather;
Umunu atavahieghagha uomwe pakhulya apange pakhunywa, hange ulwakhuva luohekhelo apange umwenchi vuogwiehuoma, apange palienchuva eilivalanche.
17 Hvilket är skuggen af det som tillkommande var; men kroppen sjelf är i Christo.
Imbombo inchi kheipepenchela kya mbombo iechiekwiencha uombieli vie Kliisti.
18 Låter ingen taga eder lönen ifrå, den som vandrar efter egen godtycko i Änglaödmjukhet och andelighet, i de ting han aldrig sett hafver, och är förgäfves uppblåst i sitt köttsliga sinne;
Umunu alavapokhagha eikyumukhaviele vuomusana khuolughano ulwa mwene vuvule nukwiesaya khuvasuhwa. Umunu uovyaliewo pwuo iekwingheila muombombo ienchanchie wene nuokhuovasonga mumasagho gha mwene aghakhiembielie.
19 Och håller sig icke vid hufvudet, af hvilko hele lekamenen genom leder och ledamot kraft får och tillsammans hänger, och tillväxer i den förökelse som Gud gifver.
Sikhuogwiebata uontwe, ghuogwa uombiele gwoni iefielungheilo fya yene na mancheghe viluonghiwe nuo kwiebatana pwuo panienie; hanghe pwuo fiekhuola ukhuokhuola ukwiehoma khwa Nguluve.
20 Efter I nu döde ären med Christo, ifrå de verldsliga stadgar; hvi låten I eder då begripas med beskrefna stadgar, lika som I ännu lefden i verldene?
Engave mwafiwiele luonienie nuo Klisti mukhanchielekha iendhaghelo ienchatalile ienchankhieluongha, Pwui kheikhi mukhieviekha mundagheilo, ndavavo vietama mukhielungha:
21 De der säga: Du skall icke komma vid det; icke smaka det; icke handtera det;
“Muliebatagha, hanghe mulavonjagha, hanghe mulabasyagha”?
22 Hvilket dock allt förgås i brukningene, och är efter menniskors bud och lärdom;
Inchoni iencho nchienangheikhagha vuonchivombeliewa munyghankhongaghe iendagheilo nuluomanyisyo ulwavanu.
23 Hvilke hafva väl ett sken af visdom, genom sjelftagen andelighet och ödmjukhet, och derigenom att de icke skona kroppen, och göra icke köttena dess äro till dess nödtorft.
Imbombo iencho pwuo nchievonekho ukhuta nchaluhala khunchila eiyakwisaya iyomwieveikhiela yuomwe, nukhuosana muokhuololela umbiele ugwavukhali. Hange sanchienoghiele kheinu ukhuosiga khuvuonogwe uwa mbiele.
