Kolosserbrevet 2

1 Så vill jag att I veta skolen, hvilken kamp jag hafver om eder, och om dem som äro i Laodicea, och om alla dem som min person i köttet icke sett hafva;

Keiman nangho le Laodicea a um houbungho chule tahsaa kakimupi loulaiho chengse dinga nasatah a kapohnat peh uhi nahet dingu kalunggot ahi.

2 På det deras hjerta måga få någon hugnad, och sammanfogade varda i kärlekenom, till all rikedom uti fullkomligit förstånd, till att kunna besinna Guds hemlighet, både Fadrens och Christi;

Keiman amahohi alunguva lhamonna aumtheina dinga amahohi tilkhouva chule ngailutnaa akikandet uva, hitia hi amahon Pathen lunggon thuguh Christa Amatah a um chu ahetdoh theina dingu kangaito ahi.

3 Uti hvilkom fördolda ligga alla visdoms och förstånds håfvor.

Ama a chu chihna le hetna gou aboncha kisela ahi.

4 Men detta säger jag, på det ingen skall bedraga eder med klok ord.

Hiche kaseipeh uhi koimachan doha pana nangho mohthua na lheplhah louna dingu ahi.

5 Ty ändock jag är ifrån eder efter köttet, är jag dock när eder i Andanom, fröjdar mig, och ser edor skickelse, och edar tros stadighet på Christum.

Ajeh chu keiman tahsa a nalah uva kaumlou vang'in, lhagaovin kaumpiuve. Chule keiman nachondih ule Christaa natahsan det u thu chu kipahtah in kave jinge.

6 Såsom I nu anammat hafven Herran Christum Jesum, så vandrer i honom;

Chule tun, nanghon Christa Yeshua chu Pakaiya nakisan bangu chun, Ama chu juijomun.

7 Och varer rotade och uppbyggde i honom, och varer faste i trone, såsom I lärde ären, och varer i henne rikeliga tacksamme.

Nakihilsa banguvin, Ama a jungkho uvin lang, thutah'a chun kisahdoh un, chule thangvahna dimletset in hinguvin.

8 Ser till, att eder icke någor bortröfvar med Philosophia och fåfängt bedrägeri, efter menniskors stadgar, och efter verldenes stadgar, och icke efter Christum;

Mihem lunggel leh hiche vannoi lhagao thuneihoa hungkon chihgut lekhathemna le doha lheplhah a na-umlouna dingun chingtheiyun, hichu Christa a kon ahipoi.

9 Ty i honom bor all Gudomsens fullhet lekamliga.

Ajeh chu Christa mihem tahsaa chu Pathen hina bulhingset a chenga ahi.

10 Och I ären i honom fullkomne, hvilken är hufvudet öfver all Förstadöme och väldighet;

Chule nangho hichea chu kisuchamkima nahiuve, amachu piputle thuneina jouse luchang ahi.

11 I hvilkom I ock omskorne ären med den omskärelse, som sker utan händer, då I afladen syndakroppen i köttet, nämliga med Christi omskärelse;

Nangho Christa henga nahunguva chu aman lhagaova chep natan peh-u ahitai, hinla hichu tahsaa cheptan ngai chu hitalouvin, chonna ngai chonsetnomna chu atanlhah ahibouve.

12 I det, att I med honom begrafne ären genom dopet; i hvilkom I ock uppståndne ären genom trona, den Gud verkar, hvilken honom uppväckt hafver ifrå de döda.

Ajeh chu baptize nachanuva chu Christa toh kivuitha nahi tauve. Chule nanghon Christa kaithoupa Pathen thahat chu natahsan jaluva Amatoh hinkho thah a kaithouva uma nahi tauve.

13 Han hafver ock gjort eder lefvande med honom, då I döde voren i synderna, och uti edars kötts förhud; och hafver förlåtit oss alla synder;

Nachonset nau le chonsetnom naho chu paidoh a um ahiloulai jeh a nangho athia nanahiu ahi. Pathen in ichonsetnau angaidam tahjeh a Christa to eihin khomsah u ahitai.

14 Och afplånat den handskrift, som oss emot var; hvilken af stadgarna kom, och var oss emot; och den hafver han tagit oss af vägen, och naglat vid korset;

Aman eiho dounaa themmo chansahna bat lekhabua kijih chu akah a, chule thingpel'a akhetbeh tah jeh a alahmang ahitai.

15 Och hafver blottat Förstadömen, och väldigheterna, och fört dem uppenbarliga, och gjort en härlig seger af dem, genom sig sjelf.

Hiti chun aman lhagao lama vaipohole thuneiho chu athaneinau alahpeh a, thingpel'a agaljona jal'a chu amaho chu lhangphonga maimoh-a alha ahitai.

16 Så låter nu ingen göra eder samvet öfver mat, eller dryck, eller öfver bestämda helgedagar, eller nymånader, eller Sabbather;

Hijehchun nangho naneh u ahiloule nadonu ahiloule nikho khat achoma nitloujeh ahiloule lhathah nikho nit ahilouleh choldo nikho thua koiman na-oimo dauhen.

17 Hvilket är skuggen af det som tillkommande var; men kroppen sjelf är i Christo.

Ajeh iham itileh cheho chu atahbeh hunglhung ding vetsahna ho ahibouvin, hinla Christa chu atahbeh a hung hitai.

18 Låter ingen taga eder lönen ifrå, den som vandrar efter egen godtycko i Änglaödmjukhet och andelighet, i de ting han aldrig sett hafver, och är förgäfves uppblåst i sitt köttsliga sinne;

Koima kineosah lhema le vantil ho houna thua kipui mangsah hih un. Hitobang mi chu athilmu u thudol akip akoiyin aseiyun, amaho chun lhagao lam lunggel aneipouvin, tahsaa thaset lunggelin ahoithosah uvin,

19 Och håller sig icke vid hufvudet, af hvilko hele lekamenen genom leder och ledamot kraft får och tillsammans hänger, och tillväxer i den förökelse som Gud gifver.

Amaho chu aluchang Christa to kijopmatlou ahiuve. Ajeh chu Aman tipumpia agu kisuhtona le kikilmat tona chu akhut a aloikhoma Pathen in akhansah dungjuiya aumsah ahi.

20 Efter I nu döde ären med Christo, ifrå de verldsliga stadgar; hvi låten I eder då begripas med beskrefna stadgar, lika som I ännu lefden i verldene?

Nangho Christa to thithaa nahitah uleh, hiche vannoi lhagao thaneinaa kona nachamlhatsah u ahitai. Chuti ahileh ipi itia vannoiya hingnalai banga chu vannoi chonna dan kihilna,

21 De der säga: Du skall icke komma vid det; icke smaka det; icke handtera det;

Tham hih in, tep hih in, tuh hih in kitiho najui nahlaiyu hintem?

22 Hvilket dock allt förgås i brukningene, och är efter menniskors bud och lärdom;

Hiche kipuina dan hohi mihem thupeh le thuhil ahin, ahung kimanchah toh lhon a mangthai ding thil ahibouve.

23 Hvilke hafva väl ett sken af visdom, genom sjelftagen andelighet och ödmjukhet, och derigenom att de icke skona kroppen, och göra icke köttena dess äro till dess nödtorft.

Hiche chonnadan kijuihohi chihtoh a ahi, hichehoa hin eimatah lungchama hou, eima tah kingaitoma kingainemna chule tahsa kithununna angaiyin ahi. Hinla hicheho hin mikhat lung ngaichat phalou jona apechompoi.