Apostlagärningarna 22

1 I män, bröder och fäder, hörer min ursäkt, som jag nu gör för eder.

“Valongo vangu na vadadi vangu, muyuwanila hinu chenikujikengelela palongolo yinu!”

2 Och då de hörde, att han talade på Ebreisko till dem, dessmer ljud gåfvo de honom. Och han sade:

Pevamuyuwini ilongela nawu kwa luga ya Chiebulania vakatama nuu neju. Kangi Pauli akayendelela kujova,

3 Jag är en Judisk man, född i Tarsen i Cilicien; men uppfödd här i staden vid Gamaliels fötter, granneliga lärder uti fädernas lag, hafvandes nit om Gud, såsom ock I alle i denna dag;

“Nene na Myawudi mkolonjinji wa ku Taso muji wa Kilikia. Nambu naleliwi bahapa pa Yelusalemu. Muwula wangu Gamalieli. Nawuliwi kulanda malagizu ga vagogo vitu, najiwusili mtima woha kwa Chapanga ngati chemuvi nyenye lelu.

4 Och hafver förföljt denna vägen allt intill döden, bindandes och kastandes i fängelse både män och qvinnor;

Navang'ahisi hati kuvakoma vandu vala vevalanda Njila ya Bambu. Navakamwili vagosi na vadala na kuvakunga muchifungu.

5 Såsom ock öfverste Presten mig vittne är, och hele hopen af de äldsta, af hvilkom jag hade tagit bref till bröderna, och for till Damascum, att föra ock dem, som der voro, bundna till Jerusalem, att de skulle blifva näpste.

Mteta mkulu wa Chapanga, vagogo voha va libanji vihotola kujova ndava ya lijambu lenili. Kuhumila kwavi napokili balua yevayandikiwi valongo Vayawudi vala, vevavi ku Damasko. Nahambili ku Damasko muni nivakamulayi vandu avo na kuvaleta kuni ku Yelusalemu, muni vabuniwayi.”

6 Så hände sig, vid jag var på vägen, och kom in mot Damascum, vid middagstid, att ett stort sken af himmelen ljungade kringom mig hasteliga.

“Hinu, panavili munjila papipi kuhika Damasko, lukumbi lwa saa sita ya muhi, lumuli luvaha kuhuma kunani kwa Chapanga chigafula ukahumila na kunilangasa pandi zoha.

7 Och jag föll ned på jordena, och hörde ena röst, sägandes till mig: Saul, Saul, hvi förföljer du mig?

Penapo ndi nagwili pahi, nakuyuwana lwami lukunijovela, ‘Sauli, Sauli! Ndava kyani, ukuning'aha?’

8 Och jag svarade: Ho äst du, Herre? Sade han till mig: Jag är Jesus af Nazareth, den du förföljer.

Hinu nakotili, yani Bambu? Aniyangwili, ‘Nene ndi Yesu wa ku Nazaleti mweukumung'aha.’

9 Och de som med mig voro, sågo skenet, och vordo förfärade; men röstena hörde de intet, hans som talade med mig.

Vayangu vala valuwene lumuli lula, nambu nakummanya lwami lwa mwenilongela nayu.

10 Då sade jag: Herre, hvad skall jag göra? Då sade Herren till mig: Statt upp, och gack in i Damascum; och der skall dig sagdt varda, om allt det dig förelagdt är till att göra.

Ndi nikakota, ‘Nikita kyani, Bambu?’ Bambu akaniyangula, ‘Yima, uhamba ku Damasko na kwenuko yati ujoviwa goha geupangiwi kugahenga.’

11 Och efter jag såg intet, för den klarhetens skull som gick af det skenet, vardt jag ledd vid handena af mina följare, som med mig voro, och kom in i Damascum.

Mihu nakuhotola kulola ndava ya lumuli lula, hinu yavaganili vayangu vala kunilongosa mbaka kuhika ku Damasko.”

12 Och der var en gudfruktig man efter lagen, benämnd Ananias, ett godt rykte hafvandes när alla Judar, som der bodde.

“Kwenuko kwavili na mundu mmonga liina laki Anania, mundu mweakumtopesa Chapanga, mweilanda Mhilu wa Chapanga weampeli Musa na mweitopeswa neju na Vayawudi voha vevitama ku Damasko.

13 Han kom till mig, och stod, och sade till mig: Saul, käre broder, haf din syn igen. Och i samma stundene fick jag min syn, och såg honom.

Mwene abwelili kunilola, akanihegelela na kunijovela, ‘Mlongo wangu Sauli! Lola kavili.’ Bahapo nikahotola kumlola.

14 Då sade han: Våra fäders Gud hafver beredt dig, att du skall känna hans vilja, och se den Rättfärdiga, och höra röstena af hans mun;

Kangi Anania akajova, ‘Chapanga wa vagogo vitu akuhagwili veve uhotola kumanya maganu gaki, kumlola Mweikita geigana Chapanga, na kumyuwana malovi gaki.

15 Ty du skall vara honom ett vittne för alla menniskor, om det du sett och hört hafver.

Ndava muni yati wijova ndava yaki kwa vandu voha gala geugawene na kuyuwana.

16 Och nu, hvad töfvar du? Statt upp, och låt dig döpa, och två af dina synder, åkallandes Herrans Namn.

Hinu ndi, ndava kyani kutamakisa? Yima, ubatiziwayi na kulekekeswa geumbudili Chapanga kwa njila yeniyi ukulikemela liina la Yesu.’”

17 Då hände sig, att när jag var kommen igen till Jerusalem, och bad i templet, att jag vardt tagen uti ena syn;

“Hinu nawuyili ku Yelusalemu, na panavili mukuyupa Munyumba ya Chapanga, nagawene maono.

18 Och såg honom, sägandes till mig: Låt lida dig, och gack snarliga utu Jerusalem; ty de varda icke anammande ditt vittnesbörd om mig.

Namuwene Bambu akunijovela, ‘Yumbatika! Wuka Yelusalemu kanyata, ndava muni vandu va penapa yati vakukuyidakila lepi mukujova kwaku ndava yangu.’

19 Och jag sade: Herre, de veta sjelfve att jag drog i häktelse, och hudflängde allestäds i Synagogorna dem som trodde på dig.

Nikamyangula, Bambu, vandu ava vimanya hotohoto kuvya nene ndi yula mwenahambayi munyumba za kukonganekela Vayawudi na kuvakamula na kuvatova vala vevakusadikayi.

20 Och då dins vittnes Stephani blod utgjutet vardt, var jag ock med, och samtyckte hans död, och vaktade deras kläder som dråpo honom.

Na lukumbi Stefani mweijova ndava yaku peakomiwi, namwene navili nayidakili lepi chitendu chenicho hati navi mlonda wa nyula za vakomaji vala.

21 Och han sade till mig: Gack, ty jag vill sända dig fjerran bort till Hedningarna.

Kangi Bambu akanijovela, ‘Hamba, Yati nikutuma kutali kwa vangali Vayawudi.’”

22 Men de hörde honom allt intill detta ordet. Då upphofvo de sina röst, och sade: Tag bort sådana mennisko af jordene; ty det är icke tillbörligit att han skall lefva.

Msambi wa vandu wamuyuwanili Pauli mbaka peajovili malovi ago. Kangi vakajova kwa lwami luvaha, “Mkoma mundu uyu! Mundu ngati uyu iganikiwa lepi kutama pamulima.”

23 Och då de så ropade, och kastade sin kläder af, och hofvo stoft upp i vädret;

Ndi vayendalili kuywanga kuni vitaga nyula zavi na kutikula lububu kunani.

24 Lät höfvitsmannen leda honom in i lägret, och böd att han skulle huflängas och ransakas, att han måtte få veta, för hvad sak de hade så ropat på honom.

Mkulu wa msambi wa manjolinjoli avalagizi vandu vaki vampeleka Pauli mungomi, akavajovela vamtova michapilu muni amanya ndava kyani Vayawudi vakumywangila.

25 Och då han honom bundit hade med tåg, sade Paulus till underhöfvitsmannen, som när stod: Mågen I ock hudflänga någon Romersk man, och odömdan?

Nambu pevamalili kumkunga Pauli muni vamtovayi, mwene akamkota chilongosi mmonga wa manjolinjoli mweayimi penapo, “Malagizu ginu yikuvayidakila kumtova mkolonjinji wa ku Loma angahamuliwa?”

26 Då underhöfvitsmannen det hörde, gick han till öfversta höfvitsmannen, och bådade honom, sägandes: Hvad vill du göra; ty denne mannen är en Romare?

Hinu chilongosi yula peayuwini genago, akamjovela mkulu wa msambi wa manjolinjoli akajova, “Wigana kukita kyani? Mundu uyu ndi mkolonjinji wa ku Loma!”

27 Då gick öfverste höfvitsmannen till honom, och sade: Säg mig, äst du ock en Romare? Då sade han: Ja.

Hinu mkulu yula amhambalili Pauli, akamkota, “Nijovela, veve ndi mkolonjinji wa ku Loma?” Pauli akayangula, “Ena.”

28 Då svarade höfvitsmannen: Jag hafver köpt detta borgerskapet med en stor summo. Då sade Paulus: Jag är ock födder ( en Romare ).

Kangi mkulu yula akayendelela kujova, “Nene namkolonjinji wa Loma wa kugula kwa mashonga gamahele.” Pauli akajova, “Nambu nene namkolonjinji wa Loma mukuvelekewa.”

29 Och straxt gingo de ifrå honom, som skulle hafva ransakat honom; och höfvitsmannen begynte frukta, sedan han fick veta att han var en Romare, och att han hade bundit honom.

Vandu vala vevamkotekesayi na kumtova michapilu Pauli bahapo vakawuka. Hati mkulu yula akayogopa peamanyili kuvya Pauli mkolonjinji wa ku Loma na kuni amkungili minyololo.

30 Dagen derefter ville han veta förvisso, för hvad sak han var beklagad af Judomen; och löste honom utu banden, och lät öfversta Presterna komma tillhopa, och hela Rådet, och lät Paulum komma fram för dem.

Chilau yaki mkulu wa msambi wa manjolinjoli aganili kumanya matakilu ga Vayawudi gevamtakili Pauli. Ndi amuwopwili minyololo na akalagiza vamteta vakulu va Chapanga na vagogo va libanji loha vakonganeka. Kangi amletili Pauli na kumyimika palongolo yavi.