Apostlagärningarna 1
1 Tillförene hafver jag talat, min gode Theophile, om allt det Jesus begynte både göra och lära;
I lañonañe valoha’e nanoekoy, ry Teofily, ami’ty nifotora’ Iesoà nanao, naho nañòke
2 Intill den dagen han upptagen vardt, sedan han Apostlomen, som han utvalt hade, genom den Helga Anda, hade gifvit befallning;
pak’ amy andro nampionjonañe azey, ie fa nanoro o Firàheñe jinobo’e añamy Arofo Masiñeio.
3 Hvilkom han ock efter sin pino betedde sig lefvandes, med mångahanda bevisning, då han lät sig se af dem i fyratio dagar, och talade med dem om Guds rike.
Aa naho niheneke i halovilovia’ey le niboak’ am’ iereo naho niventè’e an-tsata maro, hampatokisañe iareo t’ie veloñe, vaho niisa’ iareo efa-polo andro, le nitaroña’e i Fifehean’ Añaharey.
4 Och då han hade församlat dem, böd han dem, att de icke skulle gå utaf Jerusalem, utan förbida Fadrens löfte, der I af hört hafven ( sade han ) af mig.
Aa ie nifañaoñe le nafanto’e te tsy hiakats’ Ierosaleme fa handiñe i nampitaman-dRaey: i Jinanji’ areo amakoy.
5 Ty Johannes döpte i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda, icke många dagar härefter.
Nampilipotse an-drano t’i Jaona, fe halipotse amy Arofo Masiñey nahareo te heron-kerone.
6 Då de nu församlade voro, frågade de honom, sägande: Herre, skall du i denna tiden upprätta igen Israels rike?
Aa ie nifanontoñe le nañontanea’ iareo ty hoe: O Rañandria, Hampolie’o am’ Israele henaneo hao i fifeheañey?
7 Då sade han till dem: Det hörer icke eder till att veta tid och stund, som Fadren hafver satt i sine magt;
Hoe re tam’ iereo: Tsy anahareo ty hahafohiñe ty andro ndra o sa nalaha n-dRae amy fandilia’eio,
8 Men I skolen undfå dens Helga Andas kraft, som öfver eder komma skall; och skolen vara min vittne i Jerusalem, och i hela Judeen och Samarien, och ( sedan ) intill jordenes ända.
fe handrambe haozarañe nahareo te ivotraha’ i Arofo Masiñey; ho mpitalily ahy e Ierosaleme naho e Iehodà iaby naho e Samaria ao vaho pak’ antsietoitane añe.
9 Och när han detta sagt hade, vardt han i deras åsyn upptagen; och en sky tog honom bort utaf deras syn.
Ie nitsarae’e le nonjoneñe vaho rinambe’ ty rahoñe tsy ho am-pahaisaha’ iareo.
10 Och som de uppsågo i himmelen efter honom, vid han uppfor; si, två män stodo när dem, klädde i hvit kläder;
Ie mbe nitalake mb’andikerañe eñe mb’amy nionjona’ey, hehe te nijohañe añila’ iereo t’indaty roe nisarom-poty
11 De der ock sade: I Galileiske män, hvi stån I och sen upp i himmelen? Denne Jesus, som upptagen är ifrån eder i himmelen, han skall så komma, som I honom sett hafven uppfara i himmelen.
nanao ty hoe, Ry nte-Galilia, akore t’ie miandrandra mb’ andindìñe ey? Iesoà nirambeseñe boak’ ama’ areo mb’andindimb’eoy ro hibalike manahake i nahaisaha’ areo aze nionjoñe mb’andikerañe eñey.
12 Sedan gingo de till Jerusalem igen, ifrå berget som heter Oljoberget, hvilket ligger ifrå Jerusalem vid en Sabbaths reso;
Aa le nibalike mb’e Ierosaleme mb’eo iereo, boak’ami’ty vohitse atao Oliva, mañeva fañaveloan-tSabotse boake Ierosaleme.
13 Och då de inkommo, stego de upp i salen, der de stadigt blefvo, Petrus och Jacobus, Johannes och Andreas, Philippus och Thomas, Bartholomeus och Mattheus, Jacobus Alphei och Simon Zelotes, och Judas Jacobi.
Ie nigodañe ao iereo le niañambone mb’ añ’ efetse ambone ami’ty nitobea’ i Petera naho Iakobe naho i Jaona naho i Andrea, i Filipo naho i Tomasy, i Bartolomeo naho i Matio, Iakobe ana’ i Alfeo naho i Simona Zelota, vaho i Jodasy ana’ Iakobe.
14 Alle desse voro stadigt tillhopa, endrägtige i böner och förmanelse; samt med qvinnomen, och med Maria, Jesu moder, och med hans bröder.
Ie nitraok’ ìna naho nitolom-pitalaho naho halaly miharo amo Rakembao naho i Marie rene’ Iesoà vaho o roahalahi’eo.
15 Uti de dagar stod Petrus upp ibland Lärjungarna, och sade; och var hopen af namnen tillsamman vid tjugu och hundrade:
Niongak’ añivo’ o rolongoo amy andro rezay t’i Petera (va’e zato tsy roapolo ty aman-tahinañe nifanontoñe ao) le nanao ty hoe:
16 I män och bröder, den Skriften måste fullbordas, som den Helge Ande långo sagt hade genom Davids mun, om Judas, som deras ledsagare var som grepo Jesum.
Ry longo, tsi-mete tsy niheneke i Sokitse Masiñe nitokie’ i Arofo Masiñey am-palie’ i Davide i Jodasy niaolo o nitsepake Iesoàoy.
17 Ty han var räknad i vårt tal, och hade fått med oss detta ämbetet.
Ie nivolilieñe aman-tika naho nandrambe anjara amo fitoroñañe zao.
18 Och han förvärfde en åker för orättfärdig lön; och upphängde sig, och remnade midt itu, och alla hans inelfver gåfvo sig ut.
(Nahazoan-teteke indatiy amy tamben-tahi’ey, ie nitsirikoake naho niponake, vaho hene niforotrake o tsinai’eo.)
19 Och det är uppenbart vordet allom dem som bo i Jerusalem; så att den åkren kallas på deras mål Akeldama, det är, blodsåker.
Nanitsike o mpimoneñe e Ierosaleme ao iabio zay vaho tinoka’ iereo ty hoe Akeldama i tonday ami’ty saontsi’ iareo, midika ty hoe: Tondan-dio.
20 Ty det är skrifvet i Psalmboken: Deras hemman varde öde, och ingen vare som deruti bor; och hans ämbete få en annar.
Toe nipatereñe amy boken-Tsaboy, ty hoe: Adono hangoakoake ty traño’e, tsy hiambesara’ ondaty ka, vaho: ho rambese’ ty ila’e i fehe’ey.
21 Så måste nu en af dessa män, som med oss varit hafva, i allan den tid, som Herren Jesus ut och in gick med oss;
Aa naho ondaty nirekets’ amantika amy ze hene andro niziliha’ i Iesoà Talè naho niakara’e amantika,
22 Ifrå Johannis döpelse till den dagen att han ifrån oss tagen vardt, med oss ett vittne varda till hans uppståndelse.
mifototse amy nampilipora’ i Jaonay pak’amy andro nandrambesañe aze aman-tikañeio; le raik’ amy rezay ty ho mpiaman-tika valolombelo’ i fitroara’ey.
23 Och de satte två i valet, Joseph, som kallas Barsabas, med det vedernamnet Justus, och Matthiam;
Aa le nonjoñeñe roe: Iosefe atao Barsabasy (i Josto ty añaram-binta’e), naho i Matia;
24 Och bådo, och sade: Du Herre, som känner allas hjerta, visa ut hvilken af dessa två du utvalt hafver;
vaho hoe iereo te nihalaly: Ry Iehovà, mpaharofoanañe ze kila arofo, atorò anay ty jinobo’o amo roe retoañe,
25 Att han skall få denna tjensten, och Apostlaämbetet, der Judas ifrå fallen är, att han skulle bortgå i sitt rum.
handrambesa’e anjara ami’ty fitoroñañe toy naho ty maha-Firàheñe, ie niola t’i Jodasy nivike mb’amy nevae’e ao.
26 Och de kastade lott derom, och lotten föll på Matthiam; och han vardt räknad till de ellofva Apostlar.
Aa le nanoa’ iareo tsato-piso naho nitsatoke amy Matia, ie ty nitovo’ i Firàheñe folo-raik’ amby rey.
