2 Kungaboken 12

1 Uti sjunde årena Jehu vardt Joas Konung, och regerade i fyratio år i Jerusalem; hans moder het Zibja, af BerSeba.

A I ka hiku o ka makahiki o lehu, i lilo ai o Iehoasa i alii, a he kanaha na makahiki o kona alii ana ma Ierusalema; a o Zibia ka inoa o koua makuwahine no Beereseba.

2 Och Joas gjorde det rätt var, och det Herranom väl behagade, så länge Presten Jojada lärde honom;

A hana pono aku la o Iehoasa imua o Iehova i kona mau la a pau a Iehoiada a ke kahuna i ao mai ai ia ia.

3 Undantagno, att han icke bortlade höjderna; ty folket offrade och rökte ännu på höjderna.

Aka hoi, aole i laweia'ku na heiau: kaumaha aku la na kanaka, a kuni hoi i ka mea ala ma na heiau.

4 Och Joas sade till Presterna: Alla de penningar, som dertill helgade varda, att de skola läggas till Herrans hus, nämliga de penningar, som hvar och en gifver i skatt, och de penningar, som hvar och en löser sina själ med, och alla de penningar, som hvar och en offrar af fritt hjerta, dertill att det skall läggas till Herrans hus;

Olelo aku la o Iehoasa i na kahuna, O ke kala a pau o na mea i laa, ka mea i laweia mai iloko o ka hale o Iehova, o ke kala pono o kela kanaka keia kanaka, o ke kala o na kanaka ma ka auhau ana, o ke kala a pau a kela kanaka keia kanaka i manao ai e lawe mai iloko o ka hale o Iehova,

5 Det låter Presterna taga till sig, hvardera sin del; dermed skola de bota hvad som förfaller på ( Herrans ) hus, ehvar de finna att det förfallet är.

E lawe na kahuna, o kela kanaka keia kanaka ia mea no lakou, no kona hoalauna; a e hana hou lakou i kahi naha o ka hale, i na wahi naha a pau i loaa malaila.

6 Då nu Presterna, allt intill tredje och tjugonde året Konungs Joas, icke botade hvad som förfallet var i husena,

A i ka makahiki iwakaluakumamakolu o Iehoasa, aole i hoopaa na kahuna i na wahi naha o ka hale.

7 Kallade Konung Joas Presten Jojada, samt med Presterna, och sade till dem: Hvi boten I icke hvad som förfaller i husena? Så skolen I nu icke taga de penningar till eder, hvar och en sin del; utan skolen låta kommat till det, som förfallet är i husena.

Alaila kahea aku la o Iehoasa ke alii ia Iehoiada ke kahuna a me na kahuna, i aku la ia lakou, No ke aha oukou i hoopaa ole ai i kahi naha o ka hale? Ano hoi, mai lawe hou oukou i ke kala o ko oukou hoalauna, aka, e haawi aku ia mea no kahi naha o ka hale.

8 Och Presterna samtyckte inga penningar vilja taga af folkena, till att bota det förfallet var af huset.

Ae mai la na kahuna, aole e lawe hou lakou i ke kala o na kanaka, aole hoi e hana hou i kahi naha o ka hale.

9 Då tog Presten Jojada ena kisto, och gjorde der ett hål ofvanuppå, och satte henne på högra sidon vid altaret, der man ingår i Herrans hus. Och Presterna, som vakt höllo för dörrene, läto komma alla penningar deruti, som till Herrans hus fördes.

Aka, lawe aku la o Iehoiada ke kahuna i kahi pahu, a wili iho la i puka ma kona pani, a waiho iho la ia mea kokoke i ke kuahu ma ka aoso akau i ka hele ana a ka kanaka iloko o ka hale o Iehova; a o na kahuna, nana i malama i ka paepae puka, hahao lakou iloko i ke kala a pau i laweia mai i ka hale o Iehova.

10 När de nu sågo, att många penningar voro i kistone, så kom Konungens skrifvare upp, och öfverste Presten, och bundo penningarna tillhopa, och räknade hvad till Herrans hus funnet vardt.

A ike lakou, ua nui ke kala iloko o ka pahu, pii mai la ke kakauolelo o ke alii a me ke kahuna nui, a nakii iho la, a helu i ke kala i loaa iloko o ka hale o Iehova.

11 Och man gaf penningarna redo i handena dem som arbetade, och skickade voro till Herrans hus; och de gåfvo dem ut timbermannom, som byggde och arbetade på Herrans huse;

A haawi lakou i ke kala i kaupaonaia ma ka lima o ka poe nana i hana ka hana, i na luna hoi o ka hale o Iehova: a na lakou i lawe ae i na kamana, a i ka poe paahana nana i hana ka hale o Iehova.

12 Nämliga murmästarom, och stenhuggarom, och dem som trä och huggna stenar köpte: på det att det förfallna på Herrans hus måtte botadt varda, och hvad som helst de funno af nödene vara att botas skulle på huset.

A i ka poe hahao pohaku a i na kalaipohaku, a no ke kuai i ka laau, a me na pohaku i kalaiia, e hana hou i kahi naha o ka hale o Iehova, a no na mea a pau i lilo aku no ka hale o Iehova i ka hana hou ana.

13 Dock lät man icke göra silfskålar, bägare, bäcken, trummeter, eller något gyldene eller silfvertyg i Herrans hus, af de penningar, som till Herrans hus förde voro;

Aole nae i hanaia no ka hale o Iehova na kiaha kala, na upakolikukui, na kiaha, na pu, a me kekahi kiaha gula, a me na kiaha kala, no ke kala i laweia mai i ka hale o Iehova.

14 Utan man gaf dem arbetarena, att de dermed botade det förfallna på Herrans hus.

No ka mea, ua haawi aku lakou ia mea no ka poe paahana, a hana hou aku lakou me ia i ka hale o Iehova.

15 Och behöfde de män ingen räkenskap göra, som man fick penningarna, till att utgifva dem arbetarena; utan de handlade på sina tro.

Aole lakou i hookolokolo me na kanaka, nana i lawe ke kala e haawi aku i ka poe paahana; no ka mea, ma ka pono ka lakou hana ana.

16 Men de penningar af skuldoffer och syndoffer vordo icke förde uti Herrans hus; förty de voro Presternas.

O ke kala o ka mohai lawehala a me ke kala o ka mohaihala, aole i laweia mai iloko o ka hale o Iehova; na na kahuna no ia.

17 På den tiden drog Hasael, Konungen i Syrien, upp, och stridde emot Gath, och vann det. Och då Hasael ställde sitt ansigte till att draga upp till Jerusalem,

A hele mai o Hazaela ke alii o Suria, a kaua mai i Gata, a hoopio iho la ia: a manao iho la o Hazaela e pii i Ierusalema.

18 Tog Joas, Juda Konung, allt det helgada, som hans fader; Josaphat, Joram och Ahasia, Juda Konungar, helgat hade, och det han helgat hade; dertill allt det guld, som man fann i Herrans hus skatt, och i Konungshusena, och sände det till Hasael, Konungen i Syrien. Sedan drog han sina färde ifrå Jerusalem.

A lawe aku la o Iehoasa ke alii o ka Iuda i na mea a pau i hoolaaia, a Iehosapata, a me Iehorama, a me Ahazia, a kona mau makua, na'lii o ka Iuda i hoolaa ai, a me kona mau mea i hoolaaia, a me ke gula a pau i loaa maloko o ka waihona kala ma ka hale o Iehova, a me ka hale o ke alii, a hoouna aku la ia Hazaela ke alii o Suria; a hele aku ia mai Ierusalema aku.

19 Hvad nu mer af Joas sägandes är, och allt det han gjort hafver, si, det är skrifvet i Juda Konungars Chrönico.

A o na hana i koe a Ioasa, a o na mea a pau ana i hana'i, aole anei i kakauia lakou iloko o ka buke oihanaalii a na'lii o ka Iuda.

20 Och hans tjenare hofvo sig upp, och gjorde ett förbund, och slogo honom i Millo hus, der man nedergår till Silla.

A ku mai la kana mau kauwa, a kipi ae la, a pepehi aku la ia Ioasa ma Betemilo, e iho ana i Sila.

21 Ty Josachar, Simeaths son, och Josabad, Somers son, hans tjenare, slogo honom ihjäl; och man begrof honom med hans fäder uti Davids stad. Och Amazia hans son vardt Konung i hans stad.

No ka mea, o Iozakara ke keiki a Simeata, a o Iehozabada ke keiki a Somera, kana mau kauwa, pepehi aku laua ia ia, a make iho la ia; a kanu lakou ia ia me kona mau kupuna ma ke kulanakauhale o Davida: a noho alii iho la o Amazia kana keiki ma kona hakahaka.