< 1 Kungaboken 14 >

1 På den tiden var Abia, Jerobeams son, krank.
I A manawa, mai iho la o Abiia ke keiki a Ieroboama.
2 Och Jerobeam sade till sina hustru: Statt upp, och förkläd dig, så att ingen kan märka, att du äst Jerobeams hustru, och gack bort till Silo; si, der är den Propheten Ahia, den mig sade, att jag skulle varda Konung öfver detta folk.
I ae la o Ieroboama i kana wahine, Ke noi aku nei au e ku ae oe iluna, a e hookamani wale ia oe iho i olo ai oe e ikeia o ka wahine a Ieroboama; a e hele aku i Silo: aia hoi malaila o Abiia ke kaula, ka mea i hai mai ia'u e alii ana au maluna o keia lahuikanaka.
3 Och tag med dig tio bröd, och kakor, och ett käril med hannog, och gack till honom, att han må säga dig, huru med piltenom gå skall.
E lawe pu i kou lima i na papaa palaoa, a me na popo berena he umi, a me ka omole meli, a e hele aku io na la; a e hai mai oia ia oe i ka mea e loaa mai i ke keiki.
4 Och Jerobeams hustru gjorde så, och stod upp, och gick bort till Silo, och kom i Ahia hus; men Ahia kunde intet se; ty hans ögon voro mörk vorden för ålders skull.
Pela hoi i hana aku ai ka wahine a Ieroboama, ku ae la hoi ia iluna, a hele aku i Silo, a hiki i ka hale o Ahiia; aole nae i ike o Ahiia, no ka mea, ua paa kona mau maka i kona elemakule ana.
5 Men Herren sade till Ahia: Si, Jerobeams hustru kommer, att hon skall fråga ett ärende af dig om sin son, ty han är krank: så tala nu du med henne så och så. Då hon nu inkom, höll hon sig främmande.
I Mai la hoi o Iehova ia Ahiia, Aia hoi ke hele mai nei ka wahine a Ieroboama e ninau ia oe i kekahi mea no kana keiki; no ka mea, he mai no kona; penei, a penei hoi e olelo aku ai oe ia ia, no ka mea, eia keia, i kona komo aua'e e hana hoopunipuni oia.
6 Som nu Ahia hörde dönen af hennes fötter, vid hon ingick, sade han: Kom hitin, du Jerobeams hustru; hvi håller du dig så främmande? Jag är sänder till dig ett hårdt bådskap.
Eia keia, a i ka lohe ana o Ahiia i ke kamumu ana o kona mau wawae, i kona komo ana ma ka ipuka, i mai la oia, E komo mai oe, e ka wahine a Ieroboama, no ke aha la oe e hana hoopunipuni ai? no ka mea, ua hoounaia mai nei au ia oe me ka mea kaumaha.
7 Gack bort, och säg Jerobeam: Så säger Herren Israels Gud: Jag hafver upphöjt dig utu folkena, och satt dig till en Första öfver mitt folk Israel;
E hele oe, e olelo aku ia Ieroboama, Ke olelo mai nei o Iehova ke Akua o Iseraela, No ka mea, ua hookiekie aku au ia oe mai waena aku o na kanaka, a hoolilo hoi au ia oe i alii maluna o ko'u lahuikanaka Iseraela,
8 Och hafver rifvit riket ifrå Davids hus, och gifvit det dig; men du hafver intet varit såsom min tjenare David, den min bud höll, och vandrade efter mig med allo hjerta, så att han gjorde hvad mig ljuft var;
A kaili ae hoi i ke aupuni mai ka ohana ae a Davida, a haawi hoi ia oe; aole hoi oe i hoohalike ae nei me Davida ka'u kauwa, ka mea i malama mai i ka'u mau kauoha, ka mea i hahai mai ia'u me kona naau a pau, e hana i ka mea wale no i pono i ko'u mau maka;
9 Och du hafver illa gjort, öfver alla de som för dig varit hafva; du hafver gångit bort, och gjort dig andra gudar, och gjuten beläte, att du skulle reta mig till vrede; och hafver kastat mig bakom din rygg;
Aka, pakela kau hana hewa ana mamua o ka na mea a pau mamua ou; a ua hele oe a hana i na akua e nou, a me na kii hooheheeia, e hoonaukiuki mai ia'u, a ua kiola mai oe ia'a i hope o kou kua.
10 Och si, jag skall låta komma olycko öfver Jerobeams hus, och förgöra af Jerobeam ock den uppå väggena pissar; den innelyckta, och den igenlefda i Israel; och skall utsopa Jerobeams hus efterkomman de, såsom man träck utsopar, tilldess det blifver allt ute med honom.
A e hoopopilikia au i ka ohana a Ieroboama, a e oki ae au i na kane mai o Ieroboama ae, a i ka mea paa a me ka mea paa ole iloko o ka Iseraela, a e lawe ae au i ke koena o ka ohana a Ieroboama, e like me ka lawe ana ae o ke kanaka i ke kipulu a pau loa ae la ia.
11 Den som af Jerobeam dör i stadenom, honom skola hundarna äta; men den som dör på markene, honom skola himmelens foglar äta; ty Herren hafver det sagt.
O ka mea a Ieroboama e make iloko o ke kalanakauhale, oia ka na ilio e ai ai, a o ka mea e make ma ke kula, oia ka na manu o ka lewa e ai ai.
12 Så statt nu upp, och gack hem; och då din fot träder in i staden, skall pilten blifva död.
E ku ae hoi oe, a e hele i kou hale, a komo kou mau wawae i ke kulanakauhale, e make no ke keiki.
13 Och hela Israel skall begråta honom, och skola begrafvan; ty denne allena af Jerobeam skall till grafva komma; förty något godt är funnet i honom för Herranom Israels Gud, i Jerobeams hus.
A e uwe auanei ka Iseraela a pau nona, a e kanu hoi ia ia: no ka mea, oia wale no ka Ieroboama mea e hiki i ka luakupapau, no ka mea, iloko ona ua loaa'i ka mea pono ia Iehova ke Akua no ka Iseraela, iloko o ka hale o Ieroboama.
14 Och Herren skall uppväcka en Konung öfver Israel, han skall utrota Jerobeams hus på den dagen; och hvad är det nu allaredo sker?
A e hooku ae hoi o Iehova nona iho i alii maluna o ka Iseraela, nana e hooki i ka ohana a Ieroboama ia la: heaha la hoi? ina no ano.
15 Och Herren skall slå Israel, såsom rören böjas i vattnena; och skall utrycka Israel utu desso goda landena, som han deras fader gifvit hafver, och skall förströ dem bort öfver älfvena; derföre att de hafva gjort sig lundar till att förtörna Herran;
No ka mea, e hahau mai no Iehova i ka Iseraela, me he akaakai la i hooluliluiia iloko o ka wai, a e hehu ae oia i ka Iseraela mai loko ae o keia aina maikai ana i haawi mai ai i ko lakou mau makua, a e hoopuehu ae ma o aku o ka muliwai, no ka mea, ua hana lakou i na kii e hoonaukiuki ana ia Iehova.
16 Och skall öfvergifva Israel, för Jerobeams synds skull, hvilken syndat hafver och kommit Israel till att synda.
A e hookuu wale ae oia i ka Iseraela, no na hewa o Ieroboama, ka mea i lawehala, a i hoolilo i ka Iseraela e lawehala.
17 Och Jerobeams hustru stod upp, gick, och kom till Thirza; och då hon kom till tröskelen åt huset, blef pilten död.
A ku ae la ka wahine a Ieroboama, a hoi, a hele i Tireza; a hiki oia i ka paepae puka o ka hale, make iho la ke keiki.
18 Och de begrofvo honom, och hele Israel begreto honom, efter Herrans ord, som han genom sin tjenare Propheten Ahia talat hade.
Kanu iho la hoi lakou ia ia: a uwe ae la ka Iseraela a pau ia ia, e like me ka Iehova olelo ana i olelo mai ai ma ka lima o kana kauwa, o Ahiia ke kaula.
19 Hvad mer om Jerobeam sägandes är, huru han stridde och regerade, si, det är skrifvet i Israels Konungars Chrönico.
A o na hana e ae a Ieroboama, o kona kaua ana, a o kona alii ana, ua kakauia ma ka buke o ka oihana a na lii o ka Iseraela.
20 Tiden, som Jerobeam regerade, var tu och tjugu år; och han af somnade med sina fäder. Och hans son Nadab vardt Konung i hans stad.
A o na la i alii ai o Ieroboama, he iwakalua kumamalua mau makahiki: hiamoe iho la oia me kona mau makua, a alii ae la o Nadaba kana keiki i kona hakahaka.
21 Så var nu Rehabeam, Salomos son, Konung i Juda; ett och fyratio år gammal var Rehabeam, då han vardt Konung; och regerade i sjutton år i Jerusalem, i dem stadenom, som Herren utvalt hade utur alla Israels slägter, att han skulle sätta der sitt Namn uti. Hans moder het Naama, en Ammonitiska.
Ua alii ae la o Rehoboama ke keiki a Solomona maloko o luda. He kanaha kumamakahi ko Rehoboama mau makahiki i ka wa i hoomaka ai i kona alii ana; a he umikumamahiku mau makahiki i alii ai oia iloko o Ierusalema, ke kulanakauhale a Iehova i koho ai iloko o na ohana a pau o ka Iseraela e waiho iho i kona inoa malaila. A o Naama ka inoa o kona makuwahine, o ka Amona.
22 Och Juda gjorde det ondt var för Herranom, och rette honom mera, än allt det deras fäder gjort hade, med deras synder som de gjorde.
Hana hewa ae la ka Iuda, ma ke alo o Iehova, a hoonaukiuki ae la lakou ia ia, me ko lakou hewa a lakou i hoopakela ai imua o ka mea a pau a ko lakou mau makua i hana hewa ai.
23 Ty de byggde sig också höjder, stodar och lundar, på alla höga backar, och under all grön trä.
No ka mea, ua hana lakou no lakou iho i na wahi kiekie a me na kiiakua, a me na wahi hoomana maluna o na puu kiekie a pau, a malalo iho o na laau malumalu a pau.
24 Och voro desslikes roffare i landena; och de gjorde all Hedningarnas styggelse, som Herren för Israels barn fördrifvit hade.
A he poe moeaikane kekahi ma ka aina; a hana no lakou mamuli o na mea hoowahawahaia a pau o na lahuikanaka a Iehova i kiola aku ai imua o na mamo a Iseraela.
25 Men i femte Konung Rehabeams åre drog Sisak, Konungen i Egypten, uppemot Jerusalem;
Eia hoi kekahi i ka lima o ka makahiki o Rehoboama ke alii, hele ku e mai la ia Ierusalema o Sisaka ke alii o Aigupita.
26 Och tog ut de håfvor utu Herrans hus, och utu Konungshuset, och allt det som der tagas kunde; och tog alla gyldene sköldar, som Salomo hade göra låtit;
Kaili ae la oia i na waiwai o ka hale o Iehova, a me ka waiwai o ko ke alii hale, ua pau ia i ka laweia e ia; a ua lawe pu aku hoi oia i na palekaua gula a Solomona i hana'i.
27 I hvilkas stad Konung Rehabeam lät göra kopparsköldar, och befallde dem under de öfversta drabanternas hand, som dörrena vaktade för Konungshuset.
A ma ko lakou hakahaka, hana ae la o Rehoboama i na palekaua keleawe, a haawi ia mau mea i na lima o ka luna o ka poe koa e kiai ana i ka puka o ko ke alii hale.
28 Och så ofta Konungen gick in uti Herrans hus, båro drabanterna dem; och hade dem åter uti drabantakammaren igen.
Eia Keia, i ke komo ana'e o ke alii i ka hale o Iehova, halihali aku na koa kiai ia mau mea, a hoihoi mai hoi ia iloko o ke keena o na koa kiai.
29 Hvad nu mer af Rehabeam sägandes är, och allt det han gjort hafver, si, det är skrifvet i Juda Konungars Chrönico.
A o na oihana e ae a Rehoboama, a me ka mea a pau ana i hana'i, aole anei ia i kakauia ma ka buke o na oihana a na alii o Iuda?
30 Men emellan Rehabeam och Jerobeam var örlig, så länge de lefde.
He kaua no hoi iwaena o Rehoboama a me Ieroboama i na la a pau o laua.
31 Och Rehabeam afsomnade med sina fäder, och vardt begrafven med sina fäder uti Davids stad; och hans moder het Naama, en Ammonitiska. Och hans son Abiam vardt Konung i hans stad.
Hiamoe iho la o Rehoboama me kona mau makua, a ua kanuia me kona mau makua maloko o ke kulanakauhale o Davida. A o Naama ka inoa o kona makuwahine, o ka Amona. A ua alii ae la o Abiama kana keiki ma kona hakahaka.

< 1 Kungaboken 14 >