< Proverbios 31 >

1 PALABRAS del rey Lemuel; la profecía con que le enseñó su madre.
Töwendikiler, padishah Lemuelge uning anisi arqiliq wehiy bilen kelgen sözlerdur; anisi bu sözlerni uninggha ögetken:
2 ¿Qué, hijo mío? ¿y qué, hijo de mi vientre? ¿y qué, hijo de mis deseos?
I oghlum, i méning amriqim, qesemler bilen tiligen arzuluqum, men sanga néme dey?
3 No des á las mujeres tu fuerza, ni tus caminos á lo que es para destruir los reyes.
Küch-quwwitingni ayal-xotunlar teripige serp qilmighin; Yaki padishahlarnimu weyran qilidighan ishlargha bérilgüchi bolma!
4 No es de los reyes, oh Lemuel, no es de los reyes beber vino, ni de los príncipes la cerveza.
I Lemuel, sharab ichish padishahlargha layiq emes, Emirlergimu haraqqa xumar bolush yarashmas.
5 No sea que bebiendo olviden la ley, y perviertan el derecho de todos los hijos afligidos.
Bolmisa ular sharab ichip, [muqeddes] belgilimilerni untup, Bozek bendilerning heqqini astin-üstün qiliwétishi mumkin.
6 Dad la cerveza al desfallecido, y el vino á los de amargo ánimo:
Küchlük haraq ölgüsi kelgenlerge, hesretke chömgenlerge bérilsun!
7 Beban, y olvídense de su necesidad, y de su miseria no más se acuerden.
Ular sharabni ichip, miskinlikini untup, Qaytidin derd-elimini ésige keltürmisun!
8 Abre tu boca por el mudo, en el juicio de todos los hijos de muerte.
Özliri üchün gep qilalmaydighanlargha aghzingni achqin, Halak bolay dégenlerning dewaside gep qil.
9 Abre tu boca, juzga justicia, y el derecho del pobre y del menesteroso.
Süküt qilma, ular üchün lilla höküm qil, Ézilgenlerning we miskinlerning derdige derman bol.
10 Mujer fuerte, ¿quién la hallará? porque su estima sobrepuja largamente á [la de] piedras preciosas.
Peziletlik ayalni kim tapalaydu? Uning qimmiti leel-yaqutlardinmu zor éship chüshidu.
11 El corazón de su marido está en ella confiado, y no tendrá necesidad de despojo.
Érining köngli uninggha tayinip xatirjem turidu, U bolghachqa érining alghan oljisi kem emestur!
12 Darále ella bien y no mal, todos los días de su vida.
U ömür boyi érige wapadar bolup yaxshiliq qilidu, Uni ziyan’gha uchratmaydu.
13 Buscó lana y lino, y con voluntad labró de sus manos.
U qoy yungi we kendir tépip, Öz qoli bilen jan dep ejir qilidu.
14 Fué como navío de mercader: trae su pan de lejos.
U soda kémilirige oxshash, [Ailini béqishtiki] ozuq-tülüklerni yiraq jaylardin toshuydu.
15 Levantóse aun de noche, y dió comida á su familia, y ración á sus criadas.
Tang yorumasta u ornidin turidu, Ailisidikilerge yémeklik teyyarlaydu, Xizmetkar-dédeklerge nésiwisini teqsim qilidu.
16 Consideró la heredad, y compróla; y plantó viña del fruto de sus manos.
U bir parche étizni özi körüp alidu; Qoli bilen yighqan daramettin u bir üzümzar bina qilidu.
17 Ciñó sus lomos de fortaleza, y esforzó sus brazos.
[Ishqa qarap] u bélini küch bilen baghlar, Bileklirini küchlendürer;
18 Gustó que era buena su granjería: su candela no se apagó de noche.
Öz ishining paydiliqliqigha közi yéter, Kéchiche chirighini öchürmey ish qilar.
19 Aplicó sus manos al huso, y sus manos tomaron la rueca.
U qolliri bilen chaqni chörer, Barmaqliri yip urchuqini tutar.
20 Alargó su mano al pobre, y extendió sus manos al menesteroso.
Ajizlargha yardem qolini uzitar; Hajetmenlerge qollirini sozar.
21 No tendrá temor de la nieve por su familia, porque toda su familia está vestida de ropas dobles.
Qar yaghqanda u ailisi toghruluq endishe qilmaydu, Öyidikilerning hemmisige qizil kiyimler kiydürülgen.
22 Ella se hizo tapices; de lino fino y púrpura es su vestido.
Kariwat yapquchlirini özi toquydu; Özining kiyim-kéchekliri kanap we sösün rexttindur.
23 Conocido es su marido en las puertas, cuando se sienta con los ancianos de la tierra.
Érining sheher derwazilirida abruyi bar; Shu yerde u yurttiki aqsaqallar qataridin orun alidu.
24 Hizo telas, y vendió; y dió cintas al mercader.
U nepis kanaptin kiyim-kéchek tikip uni satidu; Belwaghlarni tikip sodigerlerni teminleydu.
25 Fortaleza y honor son su vestidura; y en el día postrero reirá.
Kiyimi küch-qudret we izzet-hörmettur; U kélechekke ümid bilen külüp qaraydu.
26 Abrió su boca con sabiduría: y la ley de clemencia está en su lengua.
Aghzini achsila, dana söz qilidu, Tilida méhribane nesihetler bar.
27 Considera los caminos de su casa, y no come el pan de balde.
Ailisidiki ishlardin daim xewer alidu, Bikargha nan yémeydu.
28 Levantáronse sus hijos, y llamáronla bienaventurada; y su marido también la alabó.
Perzentliri ornidin turup uninggha bext-beriket tileydu; Érimu mubareklep uni maxtap: —
29 Muchas mujeres hicieron el bien; mas tú las sobrepujaste á todas.
«Pezilet bilen yashighan ayallar köptur, Biraq sen ularning hemmisidinmu éship chüshisen» — deydu.
30 Engañosa es la gracia, y vana la hermosura: la mujer que teme á Jehová, ésa será alabada.
Güzellik séhri aldamchidur, Hösn-jamalmu peqet bir köpük, xalas, Peqet Perwerdigardin qorqidighan ayalla maxtilidu!
31 Dadle el fruto de sus manos, y alábenla en las puertas sus hechos.
U öz méhnitining méwiliridin behrimen bolsun! Ejirliri uni derwazilarda hörmet-shöhretke érishtürsun!

< Proverbios 31 >