Marcos 8
1 EN aquellos días, como hubo gran gentío, y no tenían qué comer, Jesús llamó á sus discípulos, y les dijo:
Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
2 Tengo compasión de la multitud, porque ya hace tres días que están conmigo, y no tienen qué comer:
Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
3 Y si los enviare en ayunas á sus casas, desmayarán en el camino; porque algunos de ellos han venido de lejos.
Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
4 Y sus discípulos le respondieron: ¿De dónde podrá alguien hartar á estos de pan aquí en el desierto?
Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
5 Y les preguntó: ¿Cuántos panes tenéis? Y ellos dijeron: Siete.
Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
6 Entonces mandó á la multitud que se recostase en tierra; y tomando los siete panes, habiendo dado gracias, partió, y dió á sus discípulos que los pusiesen delante: y los pusieron delante á la multitud.
Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
7 Tenían también unos pocos pececillos: y los bendijo, y mandó que también los pusiesen delante.
Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
8 Y comieron, y se hartaron: y levantaron de los pedazos que habían sobrado, siete espuertas.
Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
9 Y eran los que comieron, como cuatro mil: y los despidió.
Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
10 Y luego entrando en el barco con sus discípulos, vino á las partes de Dalmanutha.
Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
11 Y vinieron los Fariseos, y comenzaron á altercar con él, pidiéndole señal del cielo, tentándole.
Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
12 Y gimiendo en su espíritu, dice: ¿Por qué pide señal esta generación? De cierto os digo que no se dará señal á esta generación.
Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
13 Y dejándolos, volvió á entrar en el barco, y se fué de la otra parte.
Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
14 Y se habían olvidado de tomar pan, y no tenían sino un pan consigo en el barco.
Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
15 Y les mandó, diciendo: Mirad, guardaos de la levadura de los Fariseos, y de la levadura de Herodes.
Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
16 Y altercaban los unos con los otros diciendo: Pan no tenemos.
Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
17 Y como Jesús lo entendió, les dice: ¿Qué altercáis, porque no tenéis pan? ¿no consideráis ni entendéis? ¿aun tenéis endurecido vuestro corazón?
Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
18 ¿Teniendo ojos no veis, y teniendo oídos no oís? ¿y no os acordáis?
Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
19 Cuando partí los cinco panes entre cinco mil, ¿cuántas espuertas llenas de los pedazos alzasteis? Y ellos dijeron: Doce.
Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
20 Y cuando los siete panes entre cuatro mil, ¿cuántas espuertas llenas de los pedazos alzasteis? Y ellos dijeron: Siete.
Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
21 Y les dijo: ¿Cómo aun no entendéis?
Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
22 Y vino á Bethsaida; y le traen un ciego, y le ruegan que le tocase.
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
23 Entonces, tomando la mano del ciego, le sacó fuera de la aldea; y escupiendo en sus ojos, y poniéndole las manos encima, le preguntó si veía algo.
Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
24 Y él mirando, dijo: Veo los hombres, pues veo que andan como árboles.
Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
25 Luego le puso otra vez las manos sobre sus ojos, y le hizo que mirase; y fué restablecido, y vió de lejos y claramente á todos.
Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
26 Y envióle á su casa, diciendo: No entres en la aldea, ni [lo] digas á nadie en la aldea.
Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
27 Y salió Jesús y sus discípulos por las aldeas de Cesarea de Filipo. Y en el camino preguntó á sus discípulos, diciéndoles: ¿Quién dicen los hombres que soy yo?
Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
28 Y ellos respondieron: Juan Bautista; y otros, Elías; y otros, Alguno de los profetas.
De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
29 Entonces él les dice: Y vosotros, ¿quién decís que soy yo? Y respondiendo Pedro, le dice: Tú eres el Cristo.
Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
30 Y les apercibió que no hablasen de él á ninguno.
Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
31 Y comenzó á enseñarles, que convenía que el Hijo del hombre padeciese mucho, y ser reprobado de los ancianos, y de los príncipes de los sacerdotes, y de los escribas, y ser muerto, y resucitar después de tres días.
Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
32 Y claramente decía esta palabra. Entonces Pedro le tomó, y le comenzó á reprender.
Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
33 Y él, volviéndose y mirando á sus discípulos, riñó á Pedro, diciendo: Apártate de mí, Satanás; porque no sabes las cosas que son de Dios, sino las que son de los hombres.
Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
34 Y llamando á la gente con sus discípulos, les dijo: Cualquiera que quisiere venir en pos de mí, niéguese á sí mismo, y tome su cruz, y sígame.
Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
35 Porque el que quisiere salvar su vida, la perderá; y el que perdiere su vida por causa de mí y del evangelio, la salvará.
Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
36 Porque ¿qué aprovechará al hombre, si granjeare todo el mundo, y pierde su alma?
Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
37 ¿O qué recompensa dará el hombre por su alma?
Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
38 Porque el que se avergonzare de mí y de mis palabras en esta generación adulterina y pecadora, el Hijo del hombre se avergonzará también de él, cuando vendrá en la gloria de su Padre con los santos ángeles.
Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
