Job 11

1 Y RESPONDIÓ Sophar Naamathita, y dijo:

Då svarade Zophar af Naema, och sade:

2 ¿Las muchas palabras no han de tener respuesta? ¿y el hombre parlero será justificado?

När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

3 ¿Harán tus falacias callar á los hombres? ¿y harás escarnio, y no habrá quien te avergüence?

Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

4 Tú dices: Mi conversar es puro, y yo soy limpio delante de tus ojos.

Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

5 Mas ¡oh quién diera que Dios hablara, y abriera sus labios contigo,

Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

6 Y que te declarara los arcanos de la sabiduría, que [son] de doble [valor] que la hacienda! Conocerías entonces que Dios te ha castigado menos que tu iniquidad merece.

Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

7 ¿Alcanzarás tú el rastro de Dios? ¿llegarás tú á la perfección del Todopoderoso?

Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

8 Es más alto que los cielos: ¿qué harás? Es más profundo que el infierno: ¿cómo lo conocerás? (Sheol h7585)

Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

9 Su dimensión es más larga que la tierra, y más ancha que la mar.

Längre än jorden, och bredare än hafvet.

10 Si cortare, ó encerrare, ó juntare, ¿quién podrá contrarrestarle?

Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

11 Porque él conoce á los hombres vanos: ve asimismo la iniquidad, ¿y no hará caso?

Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

12 El hombre vano se hará entendido, aunque nazca como el pollino del asno montés.

En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

13 Si tú apercibieres tu corazón, y extendieres á él tus manos;

Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

14 Si alguna iniquidad hubiere en tu mano, y la echares de ti, y no consintieres que more maldad en tus habitaciones;

Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

15 Entonces levantarás tu rostro limpio de mancha, y serás fuerte y no temerás:

Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

16 Y olvidarás tu trabajo, ó te acordarás de él como de aguas que pasaron:

Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

17 Y en mitad de la siesta se levantará bonanza; resplandecerás, y serás como la mañana:

Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

18 Y confiarás, que habrá esperanza; y cavarás, y dormirás seguro:

Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

19 Y te acostarás, y no habrá quien te espante: y muchos te rogarán.

Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

20 Mas los ojos de los malos se consumirán, y no tendrán refugio; y su esperanza será agonía del alma.

Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.