< 1 Corintios 14 >

1 SEGUID la caridad; y procurad los [dones] espirituales, mas sobre todo que profeticéis.
Farer efter kärleken; vinnlägger eder om andeliga gåfvor; dock mest, att I propheteren.
2 Porque el que habla en lenguas, no habla á los hombres, sino á Dios; porque nadie le entiende, aunque en espíritu hable misterios.
Ty den som talar med tungomål, han talar icke menniskom, utan Gudi; ty ingen hörer dertill, utan han talar hemligit i Andanom.
3 Mas el que profetiza, habla á los hombres [para] edificación, y exhortación, y consolación.
Men den som propheterar, han talar menniskomen till förbättring, och till förmanelse, och till tröst.
4 El que habla lengua extraña, á sí mismo se edifica; mas el que profetiza, edifica á la iglesia.
Den som talar med tungomål, han förbättrar sig sjelf; men den som propheterar, han förbättrar församlingen.
5 Así que, quisiera que todos vosotros hablaseis lenguas, empero más que profetizaseis: porque mayor es el que profetiza que el que habla lenguas, si también no interpretare, para que la iglesia tome edificación.
Jag ville väl, att I alle tala kunden med tungomål; men mycket heldre, att I propheteraden; ty den som propheterar han är större än den som med tungomål talar; utan han det uttyder, på det församlingen får någon förbättring.
6 Ahora pues, hermanos, si yo fuere á vosotros hablando lenguas, ¿qué os aprovecharé, si no os hablare, ó con revelación, ó con ciencia, ó con profecía, ó con doctrina?
Men nu, käre bröder, om jag komme till eder, och talade med tungomål, hvad vore jag eder nyttig? Utan jag talar med eder, antingen med uppenbarelse, eller med förstånd, eller med prophetia, eller med läro?
7 Ciertamente las cosas inanimadas que hacen sonidos, como la flauta ó la vihuela, si no dieren distinción de voces, ¿cómo se sabrá lo que se tañe con la flauta, ó con la vihuela?
Hafver sig dock så med de ting, som ljud göra ifrå sig, och dock intet lif hafva, såsom en pipa eller en harpa; då de icke gifva åtskiljeligit ljud ifrå sig, huru kan man veta, hvad pipadt eller harpadt är?
8 Y si la trompeta diere sonido incierto, ¿quién se apercibirá á la batalla?
Så ock, om en basun gifver en ovissa röst, ho gör sig då redo till strids?
9 Así también vosotros, si por la lengua no diereis palabra bien significante, ¿cómo se entenderá lo que se dice? porque hablaréis al aire.
Så ock I, om I talen med tungomål, och icke talen det som förstås kan, huru skall man veta hvad taladt är? ty I talen i vädret.
10 Tantos géneros de voces, por ejemplo, hay en el mundo, y nada hay mudo;
Så mångahanda slag är på rösterna i verldene, och ingen af dem är otydelig.
11 Mas si yo ignorare el valor de la voz, seré bárbaro al que habla, y el que habla será bárbaro para mí.
När jag nu icke vet uttydningen på rösten, blifver jag honom, som talar, Barbarisk; och den, som talar, blifver för mig Barbarisk.
12 Así también vosotros; pues que anheláis espirituales [dones], procurad ser excelentes para la edificación de la iglesia.
Sammalunda ock I, medan I faren efter andeliga gåfvor, vinnlägger eder om församlingens bästa, att I nog hafven.
13 Por lo cual, el que habla lengua [extraña], pida que [la] interprete.
Derföre, den som talar med tungomål, han bedje, att han må ock kunna det uttyda.
14 Porque si yo orare en lengua [desconocida], mi espíritu ora; mas mi entendimiento es sin fruto.
När jag nu beder med tungone, så beder min ande; men mitt sinne är utan frukt.
15 ¿Qué pues? Oraré con el espíritu, mas oraré también con entendimiento; cantaré con el espíritu, mas cantaré también con entendimiento.
Huru skall det då gå till? Nämliga så: Jag skall bedja i andanom; jag skall ock bedja med sinnet; jag skall sjunga i andanom; jag skall ock sjunga med sinnet.
16 Porque si bendijeres con el espíritu, el que ocupa lugar de un mero particular, ¿cómo dirá amén á tu acción de gracias? pues no sabe lo que has dicho.
När du nu välsignar i andanom, huru skall då den, som står i dens olärdas stad, svara dig Amen på din tacksägelse; efter han icke förstår hvad du säger?
17 Porque tú, á la verdad, bien haces gracias; mas el otro no es edificado.
Du säger väl en god tacksägelse; men den andre varder deraf intet förbättrad.
18 Doy gracias á Dios que hablo lenguas más que todos vosotros:
Jag tackar min Gud, att jag talar mer med tungomål, än I alle.
19 Pero en la iglesia más quiero hablar cinco palabras con mi sentido, para que enseñe también á los otros, que diez mil palabras en lengua [desconocida].
Men jag vill heldre tala i församlingene fem ord med mitt sinne, på det jag undervisa må andra, än eljest tiotusend ord med tungomål.
20 Hermanos, no seáis niños en el sentido, sino sed niños en la malicia: empero perfectos en el sentido.
Käre bröder, varer icke barn i förståndet, utan varer barn i ondskone; men i förståndet varer fullkomlige.
21 En la ley está escrito: En otras lenguas y en otros labios hablaré á este pueblo; y ni aun así me oirán, dice el Señor.
I lagen är skrifvet: Jag vill tala med andra tungor, och med andra läppar till detta folk, och de skola dock icke än så höra mig, säger Herren.
22 Así que, las lenguas por señal son, no á los fieles, sino á los infieles: mas la profecía, no á los infieles, sino á los fieles.
Så äro nu tungomålen för ett tecken, icke dem som tro, utan dem som icke tro; men prophetien är tvärtemot, icke dem som otrogne äro, utan dem som trogne äro.
23 De manera que, si toda la iglesia se juntare en uno, y todos hablan lenguas, y entran indoctos ó infieles, ¿no dirán que estáis locos?
Hvar nu hela församlingen tillhopakomme på en stad, och talade alla med tungomål, och der kommo någre olärde eller otrogne in, månde de icke skola säga, att I haden mist sinnet?
24 Mas si todos profetizan, y entra algún infiel ó indocto, de todos es convencido, de todos es juzgado;
Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;
25 Lo oculto de su corazón se hace manifiesto: y así, postrándose sobre el rostro, adorará á Dios, declarando que verdaderamente Dios está en vosotros.
Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.
26 ¿Qué hay pues, hermanos? Cuando os juntáis, cada uno de vosotros tiene salmo, tiene doctrina, tiene lengua, tiene revelación, tiene interpretación: hágase todo para edificación.
Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.
27 Si hablare alguno en lengua [extraña], [sea esto] por dos, ó á lo más tres, y por turno; mas uno interprete.
Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.
28 Y si no hubiere intérprete, calle en la iglesia, y hable á sí mismo y á Dios.
Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.
29 Asimismo, los profetas hablen dos ó tres, y los demás juzguen.
Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.
30 Y si á otro que estuviere sentado, fuere revelado, calle el primero.
Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.
31 Porque podéis todos profetizar uno por uno, para que todos aprendan, y todos sean exhortados.
I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.
32 Y los espíritus de los que profetizaren, sujétense á los profetas;
Och Propheternas andar äro Prophetomen underdånige;
33 Porque Dios no es Dios de disensión, sino de paz; como en todas las iglesias de los santos.
Ty Gud är icke oskickelighetenes, utan fridsens Gud, som uti alla de heligas församlingar.
34 Vuestras mujeres callen en las congregaciones; porque no les es permitido hablar, sino que estén sujetas, como también la ley dice.
Edra qvinnor tige uti församlingarna; ty dem är icke tillstadt att tala, utan att de äro underdåniga, såsom ock lagen säger.
35 Y si quieren aprender alguna cosa, pregunten en casa á sus maridos; porque deshonesta cosa es hablar una mujer en la congregación.
Men vilja de något lära, så skola de fråga sina män hemma; det står icke qvinnor väl, att de tala i församlingene.
36 Qué, ¿ha salido de vosotros la palabra de Dios? ¿ó á vosotros solos ha llegado?
Eller är Guds ord utkommet ifrån eder? Eller är det allena kommet till eder?
37 Si alguno á su parecer, es profeta, ó espiritual, reconozca lo que os escribo, porque son mandamientos del Señor.
Der nu någor låter sig tycka att han är en Prophet, eller andelig, han besinne hvad jag skrifver eder; ty det äro Herrans bud.
38 Mas el que ignora, ignore.
Men är någor oförståndig, han vare oförståndig.
39 Así que, hermanos, procurad profetizar; y no impidáis el hablar lenguas.
Derföre, käre bröder, lägger eder vinn om att I propheteren, och förmener icke att tala med tungomål.
40 Empero hágase todo decentemente y con orden.
Låter all ting ärliga och skickeliga tillgå.

< 1 Corintios 14 >