Proverbios 1
1 Los proverbios de Salomón, hijo de David, rey de Israel:
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Para entender sabiduría y castigo: para entender las razones prudentes:
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Para recibir el castigo de prudencia, justicia, y juicio, y equidad:
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Para dar a los simples astucia, y a los mozos inteligencia y consejo.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Oirá el sabio y aumentará la doctrina; y el entendido adquirirá consejo.
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 Para entender parábola y declaración, palabras de sabios, y sus dichos oscuros.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 El principio de la sabiduría es el temor de Jehová: los insensatos despreciaron la sabiduría y la instrucción.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Oye, hijo mío, el castigo de tu padre, y no deseches la ley de tu madre:
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Porque aumento de gracia serán a tu cabeza, y collares a tu cuello.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Hijo mío, si los pecadores te quisieren engañar, no consientas.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Si dijeren: Ven con nosotros, espiemos a la sangre: asechemos al inocente sin razón:
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Hallaremos riquezas de todas suertes: henchiremos nuestras casas de despojos:
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Echa tu suerte entre nosotros: tengamos todos una bolsa:
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 Hijo mío, no andes en camino con ellos: aparta tu pie de sus veredas:
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 Porque sus pies correrán al mal; e irán presurosos a derramar sangre.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Porque en vano se tenderá la red delante de los ojos de toda ave.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Mas ellos a su sangre espían, y a sus almas asechan.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Tales son las sendas de todo codicioso de codicia, la cual prenderá el alma de sus poseedores.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 La sabiduría clama de fuera: en las plazas da su voz:
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 En las encrucijadas de los murmullos de gente clama: en las entradas de las puertas de la ciudad dice sus razones:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 ¿Hasta cuándo, o! simples, amaréis la simpleza, y los burladores desearán el burlar, y los insensatos aborrecerán la ciencia?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Volvéos a mi reprensión: he aquí que yo os derramaré mi espíritu, y os haré saber mis palabras.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Por cuanto llamé, y no quisisteis: extendí mi mano, y no hubo quien escuchase:
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Y desechasteis todo consejo mío, y no quisisteis mi reprensión:
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 También yo me reiré en vuestra calamidad; y me burlaré cuando os viniere lo que teméis.
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 Cuando viniere, como una destrucción, lo que teméis; y vuestra calamidad viniere como un torbellino: cuando viniere sobre vosotros tribulación y angustia:
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Entonces me llamarán, y no responderé: buscarme han de mañana, y no me hallarán:
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Por cuanto aborrecieron la sabiduría; y no escogieron el temor de Jehová:
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Ni quisieron mi consejo; y menospreciaron toda reprensión mía.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Comerán pues del fruto de su camino; y de sus consejos se hartarán.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Porque el reposo de los ignorantes los matará; y la prosperidad de los insensatos los echará a perder.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Mas el que me oyere, habitará confiadamente; y vivirá reposado de temor de mal.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
