Proverbios 6
1 Hijo, si salieres por fiador por tu amigo, si tocaste tu mano al extraño,
Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
2 Enlazado eres con las palabras de tu boca; y preso con las razones de tu boca.
Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
3 Haz esto ahora, hijo mío, y líbrate; porque has caído en la mano de tu prójimo: Vé, humíllate, y esfuerza tu prójimo.
Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
4 No des sueño a tus ojos, ni a tus párpados adormecimiento.
Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
5 Escápate como el corzo de la mano del cazador; y como el ave de la mano del parancero.
Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
6 Vé a la hormiga, o! perezoso, mira sus caminos, y sé sabio:
Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
7 La cual no tiene capitán, ni gobernador, ni señor,
Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
8 Y con todo eso apareja en el verano su comida: en el tiempo de la siega allega su mantenimiento.
Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
9 Perezoso; ¿hasta cuándo has de dormir? ¿Cuándo te levantarás de tu sueño?
Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
10 Tomando un poco de sueño, cabeceando otro poco, poniendo mano sobre mano otro poco para volver a dormir:
Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
11 Vendrá como caminante tu necesidad, y tu pobreza como hombre de escudo.
Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
12 El hombre perverso es varón inicuo: camina en perversidad de boca,
En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
13 Guiña con sus ojos, habla con sus pies: enseña con sus dedos;
Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
14 Perversidades están en su corazón: en todo tiempo anda pensando mal: enciende rencillas;
Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
15 Por tanto su calamidad vendrá de repente: súbitamente será quebrantado, y no habrá quien le sane.
Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
16 Seis cosas aborrece Jehová, y aun siete abomina su alma:
Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
17 Los ojos altivos, la lengua mentirosa, las manos derramadoras de la sangre inocente,
Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
18 El corazón que piensa pensamientos inicuos, los pies presurosos para correr al mal,
Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
19 El testigo mentiroso que habla mentiras; y el que enciende rencillas entre los hermanos.
Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
20 Guarda, hijo mío, el mandamiento de tu padre; y no dejes la ley de tu madre:
Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
21 Atala siempre en tu corazón: enlázala a tu cuello.
Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
22 Cuando anduvieres, te guie: cuando durmieres, te guarde: cuando despertares, hable contigo:
När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
23 Porque el mandamiento candela es, y la ley luz; y camino de vida las reprensiones de la enseñanza;
Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
24 Para que te guarden de la mala mujer; de la blandura de la lengua de la extraña.
På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
25 No codicies su hermosura en tu corazón: ni te prenda con sus ojos.
Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
26 Porque a causa de la mujer ramera viene el hombre a un bocado de pan; y la mujer caza la preciosa alma del varón.
Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
27 ¿Tomará el hombre fuego en su seno, y que sus vestidos no se quemen?
Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
28 ¿Andará el hombre sobre las brasas, y que sus pies no se abrasen?
Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
29 Así el que entrare a la mujer de su prójimo: no será sin culpa todo hombre que la tocare.
Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
30 No tienen en poco al ladrón, cuando hurtare para henchir su alma, teniendo hambre:
Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
31 Mas tomado, paga las setenas: o da toda la sustancia de su casa.
Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
32 Mas el que comete adulterio con la mujer, es falto de entendimiento: corrompe su alma el que tal hace.
Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
33 Plaga y vergüenza hallará; y su afrenta nunca será raída.
Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
34 Porque el zelo sañudo del varón no perdonará en el día de la venganza.
Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
35 No tendrá respeto a ninguna redención: ni querrá perdonar aunque le multipliques el cohecho.
Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
