< Levítico 26 >

1 No haréis para vosotros ídolos, ni escultura, ni os levantaréis título, ni pondréis en vuestra tierra piedra pintada para inclinaros a ella: porque yo Jehová soy vuestro Dios.
Mueirhol khaw, mueithuk khaw namamih ham saii uh boeh. Kaam khaw namamih ham ling uh boeh. Kai tah na BOEIPA Pathen la ka om dongah a hmaiah bakop thil ham lung thuk khaw na kho ah khueh uh boeh.
2 Guardád mis sábados, y tenéd en reverencia mi santuario: Yo Jehová.
Ka Sabbath te tuem uh lamtah ka rhokso te rhih uh. Kai tah BOEIPA ni.
3 Si anduviereis en mis decretos, y guardareis mis mandamientos, y los hiciereis,
Ka khosing te na vai uh atah ka olpaek khaw ngaithuen uh lamtah saii uh.
4 Yo daré vuestra lluvia en su tiempo, y la tierra dará su fruto, y el árbol del campo dará su fruto:
Te daengah ni amah tuetang vaengah nangmih ham khonal kan tueih vetih diklai loh a cangpai m'paek phoeiah khohmuen kah thingkung long khaw a thaih a thaih eh.
5 Y la trilla os alcanzará a la vendimia, y la vendimia alcanzará a la sementera, y comeréis vuestro pan a hartura, y habitaréis seguros en vuestra tierra.
Te vaengah na cangtil loh misurbit due a pha vetih na misurbit loh na rhoktuh tue te a pha ni. Na buh khaw kodam la na caak uh vetih na khohmuen ah ngaikhuek la kho na sak uh ni.
6 Y yo daré paz en la tierra; y dormiréis, y no habrá quien os espante: y haré quitar las malas bestias de vuestra tierra: y por vuestra tierra no pasará espada.
Khohmuen te rhoepnah ka paek vetih lakueng om mueh la na yalh uh ni. Khohmuen lamkah boethae mulhing khaw ka kangkuen sak vetih na khohmuen te cunghang loh khawkkhek mahpawh.
7 Y perseguiréis a vuestros enemigos, y delante de vosotros caerán a cuchillo.
Na thunkha pataeng na hloem vaengah na mikhmuh kah cunghang dongah cungku uh ni.
8 Y cinco de vosotros perseguirán a ciento, y ciento de vosotros perseguirán a diez mil, y vuestros enemigos caerán a cuchillo delante de vosotros.
Te vaengah nangmih khuikah panga loh yakhat te a hloem uh vetih yakhat loh thawngrha khaw a hloem ni. Na thunkha rhoek khaw na mikhmuh kah cunghang dongah cungku uh ni.
9 Porque yo me volveré a vosotros, y haceros he crecer, y multiplicaros he, y afirmaré mi concierto con vosotros.
Nangmih taengla ka mael vetih kam pungtai sak phoeiah kan rhoeng sak ni. Ka paipi te khaw nangmih taengah ka thoh ni.
10 Y comeréis añejo envejecido, y sacaréis fuera lo añejo a causa de lo nuevo.
Cang rhuem aka ip te na caak uh vetih cang thai ham te cang rhuem na hlah uh ni.
11 Y pondré mi morada en medio de vosotros, y mi alma no os abominará.
Nangmih lakli ah ka dap ka khueh vetih nangmih te ka hinglu loh n'tuei voel mahpawh.
12 Y andaré entre vosotros, y yo seré vuestro Dios, y vosotros seréis mi pueblo.
Nangmih lakli ah ka pongpa vetih nangmih kah Pathen la ka om vaengah nangmih khaw ka pilnam la na om uh ni.
13 Yo Jehová, vuestro Dios, que os saqué de la tierra de Egipto, que no fueseis sus siervos: y rompí los látigos de vuestro yugo, y os he hecho andar el rostro alto.
Egypt kho lamkah nangmih aka doek te khaw na BOEIPA Pathen kamah ni. Amih sal la na om khui lamkah na hnamkun hnokohcung khaw ka khaem tih nangmih te a dueng la kan caeh sak.
14 Empero si no me oyereis, ni hiciereis todos estos mis mandamientos,
Tedae ka ol na ngai uh pawt tih hekah olpaek boeih he na vai uh pawt atah,
15 Y si abominareis mis decretos, y vuestra alma menospreciare mis derechos no haciendo todos mis mandamientos, e invalidando mi concierto;
ka khosing te na sawtsit uh tih na hinglu loh ka laitloeknah te a tuei dongah ka olpaek boeih te vai pawt ham ka paipi te na phae uh atah,
16 Yo también haré con vosotros esto: Enviaré sobre vosotros terror, hética, y calentura, que consuman los ojos, y atormenten el alma: y sembraréis en balde vuestra simiente, porque vuestros enemigos lo comerán.
kai loh nangmih ham hekah he ka saii van ni. Te vaengah kositloh neh mik hum satloh te nangmih soah lungmitnah la kan hlak vetih na hinglu a mueipuel ni. Na cangti khaw a poeyoek la na tuh vetih na thunkha long ni a caak eh.
17 Y pondré mi ira sobre vosotros, y seréis heridos delante de vuestros enemigos; y los que os aborrecen se enseñorearán de vosotros, y huiréis sin que haya quien os persiga.
Nangmih taengah ka hmai ka khueh vetih na thunkha rhoek kah mikhmuh ah na paloe uh ni. Na lunguet rhoek loh nangmih te n'taemrhai uh vetih nangmih n'hloem pawt cakhaw na rhaelrham uh ni.
18 Y si aun con estas cosas no me oyereis, yo tornaré a castigaros siete veces por vuestros pecados.
He rhoek phoeiah khaw ka ol te na yaak uh pawt atah namamih kah tholh dongah voeirhih duela nangmih te toel ham ka khoep van ni.
19 Y quebrantaré la soberbia de vuestra fortaleza, y tornaré vuestro cielo como hierro, y vuestra tierra como metal.
Nangmih kah hoemdamnah sarhi te ka khaem vetih na vaan ke thi bangla, na diklai he khaw rhohum bangla ka khueh ni.
20 Y vuestra fuerza se consumirá en vano, que vuestra tierra no dará su fruto, y los árboles de la tierra no darán su fruto.
Na khohmuen loh a cangpai m'pae pawt dongah na thadueng khaw a poeyoek la boeih vetih khohmuen kah thingkung khaw a thaih thaii mahpawh.
21 Y si anduviereis conmigo al encuentro y no me quisiereis oír, yo añadiré sobre vosotros plagas siete veces según vuestros pecados.
Kai taengah boekoekthingka la na om uh tih ka ol ngai ham na huem uh pawt van atah na tholh tarhing ah hmasoe parhih duela nangmih soah kan khoep sak van ni.
22 Y enviaré contra vosotros bestias fieras, que os deshijen, y talen vuestros animales, y os apoquen, y vuestros caminos sean desiertos.
Kohong mulhing te nang taengla kan tueih vetih namamih khaw cakol la n'khueh uh ni. Na rhamsa te a thup vaengah voehvoeh na muei uh vetih na longpuei khaw sut pong ni.
23 Y si con estas cosas no me fuereis castigados, mas aun anduviereis conmigo al encuentro,
He phoeiah pataeng kai taengah na toel uh pawt tih kai soah boekoekthingka la na pongpa uh mai ni.
24 Yo también andaré con vosotros al encuentro y heriros he también siete veces al encuentro por vuestros pecados.
Te vaengah kai ngawn tah nangmih taengah boekoekthingka la ka lo vetih namamih kah tholhnah dongah voeirhih duela kang ngawn van ni.
25 Y meteré sobre vosotros espada vengadora de la venganza del concierto, y juntaros heis a vuestras ciudades, y yo enviaré pestilencia entre vosotros, y seréis entregados en mano del enemigo.
Phulohnah paipi neh phu aka lo cunghang te nangmih soah kang khuen ni. Na khopuei ah kan coi phoeiah nangmih lakli ah duektahaw kan tueih vetih thunkha kut dongah kam voeih ni.
26 Cuando yo os quebrantaré el bordón del pan, cocerán diez mujeres vuestro pan en un horno, y volverán vuestro pan por peso: y comeréis, y no os hartaréis.
Nangmih kah thahuelnah buh te kai loh ka khah vaengah na buh te huta parha loh tapkhuel pakhat dongah a thong uh ni. Te vaengah na buh te amah tarhing neh ham phom uh vetih na caak uh suidae na hah uh mahpawh.
27 Y si con esto no me oyereis, mas todavía anduviereis conmigo al encuentro,
He phoeiah pataeng kai taengah na khinngai uh pawt tih kai soah boekoekthingka la na pongpa uh atah,
28 Yo andaré con vosotros a ira de al encuentro, y castigaros he también yo siete veces por vuestros pecados.
nangmih taengah kosi neh boekoekthingka la ka lo van vetih nangmih te namamih kah tholh dongah voeirhih duela kan toel ni.
29 Y comeréis las carnes de vuestros hijos, y las carnes de vuestras hijas comeréis.
Te vaengah na capa rhoek kah a saa te na caak uh vetih na canu rhoek kah a saa khaw na caak uh ni.
30 Y destruiré vuestros altos, y talaré vuestras imágines, y pondré vuestros cuerpos muertos sobre los cuerpos muertos de vuestros ídolos, y mi alma os abominará.
Nangmih kah hmuensang te ka mit sak vetih na bunglawn khaw ka vung ni. Nangmih kah mueirhol thingkoh soah na rhok te ka hmoek vetih nangmih te ka hinglu loh a tuei ni.
31 Y pondré vuestras ciudades en desierto, y asolaré vuestros santuarios, y no oleré el olor de vuestra holganza.
Na khopuei te imrhong la ka khueh vetih na rhokso khaw ka pong sak ni. Nangmih kah hmuehmuei botui khaw ka him mahpawh.
32 Y yo asolaré la tierra, que se espanten de ella vuestros enemigos, que moran en ella.
Khohmuen te khaw ka pong sak vetih a khuikah kho aka sa na thunkha rhoek te pong uh ni.
33 Y a vosotros esparciré por las gentes, y desenvainaré espada en pos de vosotros: y vuestra tierra estará asolada, y vuestras ciudades serán desierto.
Nangmih te namtom rhoek taengah kan thaek kan yak phoeiah na hnukah cunghang neh kan thun ni. Te vaengah na khohmuen loh khopong la om vetih na khopuei rhoek khaw imrhong la poeh uh ni.
34 Entonces la tierra holgará sus sábados todos los días que estuviere asolada, y vosotros en la tierra de vuestros enemigos: entonces la tierra sabatizará, y holgará sus sábados.
Khohmuen loh a Sabbath te a pong tue khuiah uum saeh. Nangmih te na thunkha khohmuen ah na om uh vaengah khohmuen khaw kangkuen saeh lamtah a Sabbath te uum saeh.
35 Todo el tiempo que estará asolada, holgará lo que no holgó en vuestros sábados mientras habitabais en ella.
A khuiah kho na sak uh vaengkah na Sabbath ah a duem pawt yueng te a pong tue khuiah tah duem saeh.
36 Y los que quedaren de vosotros, yo meteré cobardía en sus corazones en la tierra de sus enemigos, que el sonido de una hoja movida los perseguirá, y huirán como de una espada, y caerán sin haber quien los persiga.
Nangmih khuikah aka sueng rhoek pataeng a thunkha rhoek kah khohmuen ah a thinko te rhiyawpnah ka paek ni. Amih te hloem pawt cakhaw hawn a yawn ol loh a hloem vaengah cunghang kah a hloem bangla yonglong ah rhaelrham uh vetih cungku uh ni.
37 Y tropezarán los unos en los otros como delante de una espada sin haber quien los persiga, y no podréis resistir delante de vuestros enemigos.
N'hloem uh pawt cakhaw cunghang ha dongkah bangla hlang long he a manuca pataeng a paloe thil vetih na thunkha rhoek hmai ah na oelnah om mahpawh.
38 Y pereceréis entre las gentes, y la tierra de vuestros enemigos os consumirá.
Namtom taengah na milh uh vetih na thunkha rhoek kah khohmuen loh nangmih te n'yoop ni.
39 Y los que quedaren de vosotros se desleirán en las tierras de vuestros enemigos por su iniquidad, y por la iniquidad de sus padres, con ellos serán desleídos.
Nangmih khui lamkah aka sueng rhoek te na thunkha rhoek kah khohmuen ah amamih kah thaesainah dongah muei uh vetih, a napa rhoek kah thaesainah dongah khaw amih te muei ni.
40 Y confesarán su iniquidad, y la iniquidad de sus padres, por su prevaricación con que prevaricaron contra mí: y también porque anduvieron conmigo al encuentro.
A boekoeknah la kai taengah boe a koek uh tih kai soah boekoekthingka la a caeh uh vaengah amamih kah thaesainah neh a napa rhoek kah thaesainah te a omtoem uh mai ni.
41 También yo habré andado con ellos al encuentro, y los habré metido en la tierra de sus enemigos: y entonces se humillará su corazón incircunciso, y rogarán por su pecado.
Kai khaw amih taengah boekoekthingka la ka cet vetih amih te thunkha rhoek kah khohmuen la ka thak ni. Tedae amih kah thinko pumdul loh a kunyun daengah ni amamih kah thaesainah khaw a moeithen eh.
42 Y yo me acordaré de mi concierto con Jacob, y asimismo de mi concierto con Isaac, y también de mi concierto con Abraham me acordaré, y habré memoria de la tierra.
Jakob taengkah ka paipi khaw, Isaak taengkah ka paipi khaw ka thoelh ni. Abraham taengkah ka paipi khaw ka thoelh vetih khohmuen te ka ngaidam ni.
43 Que la tierra estará desamparada de ellos, y holgará sus sábados estando yerma a causa de ellos: y ellos rogarán por su pecado: por cuanto menospreciaron mis derechos, y el alma de ellos tuvo fastidio de mis decretos.
Amih om mueh la a pong sut vaengah amih kah a hnoo khohmuen loh amah kah Sabbath te a uum ni. Ka laitloeknah a hnawt uh tih a hinglu loh ka khosing a tuei dongah amih kah thaesainah a thung ni.
44 Y aun con todo esto estando ellos en tierra de sus enemigos, yo no los deseché, ni los abominé para consumirlos invalidando mi concierto con ellos: porque yo Jehová soy su Dios.
Kai tah amih kah BOEIPA Pathen la ka om dongah amih he a thunkha rhoek kah khohmuen ah a om vaengah pataeng amih taengkah ka paipi phae ham neh amih thup ham aih tah amih te ka hnawt pawt vetih ka tuei mahpawh.
45 Antes me acordaré de ellos por el concierto antiguo, cuando los saqué de la tierra de Egipto en ojos de las gentes para ser su Dios: Yo Jehová.
Kai loh amih taengah BOEIPA Pathen la om ham te tah namtom rhoek kah mikhmuh ah Egypt kho lamkah ka khuen patuel rhoek kah paipi te amih ham ka thoelh pueng ni.
46 Estos son los decretos, derechos, y leyes que dio Jehová entre sí y los hijos de Israel en el monte de Sinaí por mano de Moisés.
Hekah oltlueh neh laitloeknah neh olkhueng rhoek he Moses kut neh Sinai tlang ah BOEIPA loh amah laklo neh Israel ca rhoek laklo ah a khueh.

< Levítico 26 >