< Isaías 16 >

1 Enviád cordero al enseñoreador de la tierra, desde la Piedra del desierto al monte de la hija de Sión.
Moapu vahe'mota koro freta vuta Idomu vahe'mokizmi rankumate Sela umani'none. E'ina hu'neta kinimofona takisi zago amisnune nehuta, sipisipi anenta atronkeno Juda vahe kinima Jerusalemi kumate'ma mani'nere vu'za hu'none. Ana sipisipima avre'zama vanazana, hagege kokampima vu'nea karanka vu'za Saioni agonare vugahaze.
2 Y será como ave espantada, que se huye de su nido, así serán las hijas de Moab a los vados de Arnón.
Hagi nama anenta'mo anoma'a atreno megi mani'neno tahaza tahaza hiaza hu'za, Moapu mofa'nemo'za Arnoni tina taka hegahaze.
3 Toma consejo, haz juicio: pon tu sombra en el mediodía como la noche: esconde los desterrados, no descubras al huido.
Hagi Juda vahera zamasami'za, Antahiso'e huranteta taza hiho, ha' vahetimo'zama tarotago hazagetama koro'ma freta vu'nona vahera, hanimo'ma feru zagema resoma nehiaza huta tonara huneranteta, tamefira huoramiho. Ana nehuta ha' vahe'mofo zamazampina tavre onteho.
4 Moren en ti mis desterrados, o! Moab: séles escondedero de la presencia del destruidor; porque el chupador fenecerá, el destruidor tendrá fin, el hollador será consumido de sobre la tierra.
Tazeri havizama nehaza vahe'mokizmigura korora freta onanki tamagra hankotigna huta mani'nenketa, tagra tamagrane manisune. Hagi tagra antahi'none, tazeri havizama nehaza vahera atre'za vanageno, knazamo'a vagaregahie. Ana hanige'za ha' vahetimo'za mago'ene hara hunorante'za mopatia atre'za vuho huta hugahaze.
5 Y componerse ha trono en misericordia; y asentarse ha sobre él en firmeza en el tabernáculo de David quien juzgue, y busque el juicio, y apresure la justicia.
Hanki ana'ma hutena ana knafina Deviti nagapinti fatgoma huno'ma keagama refkoma hania nera mago efore hugahie. Ana ne'mo'a vahe'a avesi nezmanteno, fatgo avu'ava huno kegava hunezmanteno, vea'amokizmi nanekea antahi so'e huteno, mago avamenteke anteno refko hugahie.
6 Oído hemos la soberbia de Moab, soberbio mucho: su soberbia, y su arrogancia, y su altivez: mas sus mentiras no serán firmes.
Hagi Moapu vahe'mo'zama zamavufaga rama hu'naza nanekea hago tagra antahi'none. Zamagra mago'a vahera zamagatere'none nehu'za, ra zamagi eri nanekege nehu'za, havige hu'za vahe'mokizmia ki'za zokago ke hunezmantaza vahe mani'naze. Ana hu'negu Moapu vahera havigehu vahe mani'nazanki, ke'zamia antahi ozamiho.
7 Por tanto aullará Moab, todo él aullará: gemiréis por los fundamentos de Kir-jareset, empero heridos.
E'ina hu'negu zamatrenke'za Moapu vahe'mo'za Moapu mopagura zavira nete'za, Kir-Haresetiti'ma krepi rgama tagi'za eri hagege hu'za nenaza zankura zamagesa nentahi'za zavi krafa hiho.
8 Porque las vides de Jesebón fueron taladas, y las vides de Sibma: señores de naciones hollaron sus generosos sarmientos que habían llegado hasta Jazer: habían cundido hasta el desierto: sus nobles plantas se extendieron, pasaron la mar.
Hanki Hesbonima me'nea hozaramimo'a hagege nehigeno, Sibmanema me'nea waini hozamo'a ana zanke huno hagege hu'ne. Hagi mago'a kumapi kini vahe'mo'za ana waini hozafina e'za knare'ma hu'nea waini raga'aramina eme regatati hu'naze. Ana waini hozamofo agema'ama ometre emetrema hu'neana, Hesbonine Sibma rankumateti agafa huteno vuno, noti kaziga Jazeri ran kumate vuteno, zage hanati kazigama me'nea hagege kokantega vuteno, vuvava huno zage fre kaziga Fri'nea hagerinte uhanati'ne.
9 Por lo cual lamentaré con lloro a Jazer de la viña de Sibma: embriagarte he de mis lágrimas, o! Jesebón, y Eleale; porque sobre tus cosechas, y sobre tu segada caerá la canción.
E'ina hu'negu Jaseli kumate vahe'mo'zama, Sibmama me'nea waini hozagu'ma zavi'ma atazankna hu'na nagranena zavirate'noe. Hesboni kumaku'ene Eleale kumakura navunu hu'ne. Na'ankure ko'ma kezati kantu kamama huta, ne'zama nevasagetama musema nehazaza huta musena osugahaze.
10 Quitado es el gozo y la alegría del campo fértil: en las viñas no cantarán, ni jubilarán: no pisará vino en los lagares el pisador: la canción hice cesar.
Ne'zama vasagetama hozaregati'ma ne-etama tusi musema nehaza zana omanegeno, waini hozafinti'ma muse zagame'ma nehuta kezaneti'za zanena omanegeno, krepima rentra'ma nehe'zama muse kezama neti'za zane, kezankema nehu'za musema nehaza zana omnegahie. Na'ankure Ra Anumzamo'a eri atre vagare'ne.
11 Por tanto mis entrañas sonarán como arpa sobre Moab; y mis intestinos sobre Kir-jareset.
Ana'ma hige'na Moapu vaheku'ene Kir-Heresiti vahekura nasuragi zmantogeno, mago vahe'mo asuzampi mani'neno hapu zavena neheno zavi'ma ateankna hu'na nagu'areti hu'na zavirate'noe.
12 Y acaecerá que cuando Moab pareciere que está cansado sobre los altos, entonces vendrá a su santuario a orar, y no podrá.
Hanki Moapu vahe'mo'za kaza osu havi anumzamofo mono noma me'nea agonarega mareri'za mono'ma hunte'nazana, amne zante hanavezmia atre'za monora hunte'naze.
13 Esta es la palabra que pronunció Jehová sobre Moab desde aquel tiempo.
Hanki ama'i Moapu mopamo'ma havizama hania zamofo nanekea, ko Ra Anumzamo keaga hunte'nea naneke.
14 Empero ahora habló Jehová, diciendo: Dentro de tres años, como años de mozo de soldada, será abatida la gloria de Moab con toda su multitud, aunque grande; y sus residuos serán pocos, pequeños, no fuertes.
Hianagi menina Ra Anumzamo'a amanage huno nehie. 3'a kafufima zagore eri'za erigahaze huzama kema anakite'za, vahe'ma zamavrazage'za eri'zama enerige'zama ana kema eri knare'ma nehazaza hu'na Moapu mopamofo ra agine avasase zanena atresugeno zazatera menora ovanige'na zamazeri zamagaze hugahue. Ana hanige'za osi'amo'za ofri'za kasefa hu'za manigahaze. Hianagi zamagrira hanavezmia omanegahie.

< Isaías 16 >