Eclesiastés 10

1 Las moscas muertas hacen heder y dar mal olor el perfume del perfumador; y al estimado por sabiduría y honra una pequeña insensatez.

Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.

2 El corazón del sabio está a su mano derecha: mas el corazón del insensato, a su mano izquierda.

Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.

3 Y aun cuando el insensato va por el camino, su cordura falta; y dice a todos: insensato es.

Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.

4 Si espíritu de señor te acometiere, no dejes tu lugar; porque la flojedad hará reposar grandes pecados.

Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.

5 Hay otro mal que ví debajo del sol, como salido de delante del señor por yerro:

Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:

6 La insensatez está asentada en grandes alturas; y los ricos están sentados en bajeza.

att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.

7 Ví siervos encima de caballos, y príncipes que andaban, como siervos, a tierra.

Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.

8 El que hiciere el hoyo, caerá en él; y el que aportillare el vallado, morderle ha la serpiente.

Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.

9 El que mudare las piedras, tendrá trabajo en ellas: el que cortare la leña, peligrará en ella.

Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.

10 Si se embotare el hierro, y su filo no fuere aguzado, añadir más fuerza: mas la bondad de la sabiduría excede.

Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.

11 Si la serpiente mordiere no encantada, no es más el lenguaz.

Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.

12 Las palabras de la boca del sabio son gracia: mas los labios del insensato lo echan a perder.

Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.

13 El principio de las palabras de su boca es insensatez; y el fin de su habla, desvarío malo.

Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.

14 El insensato multiplica palabras, y dice: No sabe hombre lo que ha de ser: ¿y quién le hará saber, lo que será después de él?

Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?

15 El trabajo de los insensatos los fatiga; porque no saben por donde van a la ciudad.

Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.

16 ¡Ay de ti tierra, cuando tu rey fuere mozo, y tus príncipes comen de mañana!

Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!

17 ¡Bienaventurada tierra tú, cuando tu rey fuere hijo de nobles, y tus príncipes comen a su hora por la fuerza, y no por el beber!

Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!

18 Por la pereza se cae la techumbre; y por la flojedad de manos se llueve la casa.

Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.

19 Por el placer se hace el convite, y el vino alegra los vivos; y el dinero responde a todo.

Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.

20 Ni aun en tu pensamiento digas mal del rey; ni en los secretos de tu cámara digas mal del rico; porque las aves del cielo llevarán la voz; y las que tienen alas, harán saber la palabra.

Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.