< San Mateo 6 >

1 “Asegúrense de que sus buenas obras no sean delante de la gente, solo para que los vean. De lo contrario, no tendrán ninguna recompensa de su Padre que está en el cielo.
Hézi bolunglarki, xeyr-saxawetlik ishliringlarni bashqilarning aldida köz-köz qilmanglar. Bundaq qilsanglar, ershtiki Atanglarning in’amigha érishelmeysiler.
2 Cuando den a los pobres, no sean como los hipócritas que se jactan anunciando en las sinagogas y en las calles lo que hacen para que la gente los alabe. Yo les digo la verdad: ellos ya tienen su recompensa.
Shunga xeyr-saxawet qilghiningda, dawrang salma. Saxtipezlerla sinagoglarda we kochilarda ademlerning maxtishigha érishish üchün shundaq qilidu. Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, ular közligen in’amigha érishken bolidu.
3 Cuando den a los pobres, que su mano izquierda no sepa lo que está haciendo su mano derecha.
Lékin sen, xeyr-saxawet qilghiningda ong qolungning néme qiliwatqinini sol qolung bilmisun.
4 De esta manera, lo que den será secreto, y su Padre que ve lo que ocurre en secreto, los recompensará.
Shuning bilen xeyr-saxawiting yoshurun bolidu we yoshurun ishlarni körgüchi Atang sanga buni qayturidu.
5 “Cuando oren, no sean como los hipócritas, porque a ellos les encanta ponerse en pie y orar en las sinagogas y en las esquinas de las calles para que la gente los vea. Yo les prometo que ellos ya tienen su recompensa.
Dua qilghan waqtingda, saxtipezlerdek bolma; chünki ular bashqilargha köz-köz qilish üchün sinagoglar yaki töt kocha éghizida turuwélip dua qilishqa amraqtur. Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, ular közligen in’amigha érishken bolidu.
6 Pero ustedes, cuando oren, entren a su casa y cierren la puerta, y oren a su Padre en privado, y su Padre que ve lo que ocurre en privado, los recompensará.
Lékin sen bolsang, dua qilghan waqtingda, ichkiri öyge kirip, ishikni yépip, yoshurun turghuchi Atanggha dua qilinglar; we yoshurun körgüchi Atang buni sanga qayturidu.
7 Cuando oren, no usen palabrerías incoherentes como hacen los gentiles, que piensan que serán escuchados por todas las palabras que repiten.
Dua-tilawet qilghanda, [butperes] yat elliklerdikidek quruq geplerni tekrarlawermenglar. Chünki ular dégenlirimiz köp bolsa [Xuda] tiliginimizni choqum ijabet qilidu, dep oylaydu.
8 No sean como ellos, porque su Padre sabe lo que ustedes necesitan incluso antes de que ustedes se lo pidan.
Shunga, siler ularni dorimanglar. Chünki Atanglar silerning éhtiyajinglarni siler tilimestin burunla bilidu.
9 Así que oren de esta manera: “Nuestro Padre celestial, que tu nombre sean honrado.
Shuning üchün, mundaq dua qilinglar: — «I asmanlarda turghuchi Atimiz, Séning naming muqeddes dep ulughlan’ghay.
10 Venga tu reino. Que tu voluntad sea hecha en la tierra como se hace en el cielo.
Padishahliqing kelgey, Iradeng ershte ada qilin’ghandek yer yüzidimu ada qilin’ghay.
11 Por favor, danos hoy el alimento que necesitamos.
Bügünki nénimizni bügün bizge bergeysen.
12 Perdona nuestros pecados, así como nosotros hemos perdonado a quienes han pecado contra nosotros.
Bizge qerzdar bolghanlarni kechürginimizdek, Senmu qerzlirimizni kechürgeysen.
13 No dejes que seamos tentados a hacer el mal, y sálvanos del Maligno.
Bizni azdurulushlargha uchratquzmighaysen, Belki bizni rezil bolghuchidin qutuldurghaysen».
14 “Porque si perdonan a quienes pecan contra ustedes, su Padre celestial también los perdonará.
Chünki siler bashqilarning gunah-sewenliklirini kechürsenglar, ershtiki Atanglarmu silerni kechüridu.
15 Pero si no perdonan a quienes pecan contra ustedes, entonces su Padre celestial no les perdonará sus pecados.
Biraq bashqilarning gunah-sewenliklirini kechürmisengler, ershtiki Atanglarmu gunah-sewenlikliringlarni kechürmeydu.
16 “Cuando ayunen, no sean como los hipócritas que ponen caras tristes y un semblante espantoso para que todos vean que están ayunando.
Roza tutqan waqtinglarda, saxtipezlerdek tatirangghu qiyapetke kiriwalmanglar. Ular roza tutqinini köz-köz qilish üchün chiraylirini solghun qiyapette körsitidu. Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, ular közligen in’amigha érishken bolidu.
17 En lugar de eso, cuando ayunen, laven sus rostros y luzcan elegantes,
Emdi sen, roza tutqiningda, chachliringni maylap, yüzüngni yuyup yür.
18 a fin de que las personas no vean que ustedes están ayunando, y su Padre que es invisible y que ve lo que ocurre en privado, los recompensará.
Shu chaghda, roza tutqining insanlargha emes, belki peqet yoshurun turghuchi Atangghila körünidu; we yoshurun körgüchi Atang uni sanga qayturidu.
19 “No acumulen riquezas aquí en la tierra donde la polilla y el óxido las dañan, y donde los ladrones entran y las roban.
Yer yüzide özünglargha bayliqlarni toplimanglar. Chünki bu yerde ya küye yep kétidu, ya dat basidu yaki oghrilar tam téship oghrilap kétidu.
20 En lugar de ello, ustedes deben acumular sus riquezas en el cielo, donde la polilla y el óxido no las dañan, y donde los ladrones no entran ni las roban.
Eksiche, ershte özünglargha bayliqlar toplanglar. U yerde küye yémeydu, dat basmaydu, oghrimu tam téship oghrilimaydu.
21 Porque donde acumulen su riqueza, allí es donde estará su corazón también.
Chünki bayliqing qeyerde bolsa, qelbingmu shu yerde bolidu.
22 “El ojo es como una lámpara que ilumina el cuerpo. De manera que si tu ojo es sano, entonces todo tu cuerpo tendrá luz.
Tenning chirighi közdur. Shunga eger közüng sap bolsa, pütün wujudung yorutulidu.
23 Pero si tu ojo es perverso, entonces todo tu cuerpo estará en tinieblas. Si la luz dentro de ustedes está en tinieblas, ¡cuán oscuro es eso!
Lékin eger közüng yaman bolsa pütün wujudung qarangghu bolidu. Eger wujudungdiki «yoruqluq» emeliyette qarangghuluq bolsa, u qarangghuluq némidégen qorqunchluq-he!
24 Nadie puede servir a dos amos. Odiarán a uno y amarán al otro, o serán devotos a uno y despreciarán al otro. Ustedes no pueden servir a Dios y al dinero a la vez.
Héchkim [birla waqitta] ikki xojayinning qulluqida bolmaydu. Chünki u yaki buni yaman körüp, uni yaxshi köridu; yaki buninggha baghlinip, uninggha étibarsiz qaraydu. [shuninggha oxshash], silerning hem Xudaning, hem mal-dunyaning qulluqida bolushunglar mumkin emes.
25 “Por eso les digo que no se preocupen por sus vidas. No se preocupen por lo que van a comer, o por lo que van a beber, o por la ropa con la que van a vestir. ¿Acaso no es la vida más importante que la comida, y el cuerpo más que la ropa?
Shunga men silerge shuni éytip qoyayki, hayatinglargha kéreklik yémek-ichmek yaki uchanglargha kiyidighan kiyim-kéchekning ghémini qilmanglar. Hayatliq ozuqtin, ten kiyim-kéchektin eziz emesmu?
26 Miren las aves—ellas no siembran ni cosechan, ni guardan alimento en los graneros, porque el Padre celestial las alimenta. ¿No son ustedes más que las aves?
Asmandiki uchar-qanatlargha qaranglar! Ular térimaydu, ormaydu, ambarlargha yighmaydu, lékin ershtiki Atanglar ularnimu ozuqlanduridu. Siler ashu qushlardin köp eziz emesmu?
27 ¿Quién de ustedes puede, por mucho que se afane, añadir un minuto a su vida?
Aranglarda qaysinglar ghem-qayghu bilen ömrünglarni birer saet uzartalaysiler?
28 ¿Y por qué se preocupan por la ropa? Miren las hermosas flores del campo. Miren cómo crecen: No trabajan ni hilan.
Silerning kiyim-kéchekning ghémini qilishinglarning néme hajiti?! Daladiki néluperlerning qandaq ösidighanliqigha qarap béqinglar! Ular emgekmu qilmaydu, chaq égirmeydu;
29 Pero les digo que ni siquiera Salomón en todo su esplendor se vistió como una de esas flores.
lékin silerge shuni éytayki, hetta Sulayman toluq shan-sherepte turghandimu uning kiyinishi niluperlerning bir gülichilikmu yoq idi.
30 De modo que si Dios decora los campos así, la hierba que está hoy aquí y que mañana es lanzada al fuego, ¿no hará mucho más por ustedes que son personas que creen tan poco?
Emdi Xuda daladiki bügün échilsa, etisi qurup ochaqqa sélinidighan ashu gül-giyahlarni shunche bézigen yerde, silerni téximu kiyindürmesmu, ey ishenchi ajizlar!
31 Así que no se preocupen diciendo ‘¿Qué comeremos?’ o ‘¿Qué beberemos?’ o ‘¿Qué vestiremos?’
Shunga «néme yeymiz», «néme ichimiz», «néme kiyimiz?» dep ghem qilmanglar.
32 Todas estas son las cosas que por las que los paganos se afanan, pero el Padre celestial ya sabe todo lo que ustedes necesitan.
Chünki yat eldikiler mana shundaq hemme nersige intilidu, emma ershtiki Atanglar silerning bu hemme nersilerge mohtajliqinglarni bilidu;
33 Busquen su reino en primer lugar, y su senda de justicia, y todo se les dará.
shundaq iken, hemmidin awwal Xudaning padishahliqi we heqqaniyliqigha intilinglar. U chaghda, bularning hemmisi silerge qoshulup nésip bolidu.
34 Así que no se preocupen por el día de mañana, porque el mañana puede preocuparse por sí mismo. Cada día trae su propio mal.
Shuning üchün, etining ghémini qilmanglar. Etining ghémi etige qalsun. Her künning derdi shu kün’ge tushluq bolidu.

< San Mateo 6 >