< San Mateo 10 >

1 Jesús llamó y reunió a sus doce discípulos y les dio poder para echar fuera espíritus malos y para sanar todo tipo de enfermedades.
U on ikki muxlisini yénigha chaqirip, ulargha napak rohlarni qoghlash we herbir késellikni hem herbir méyip-ajizni saqaytish hoquqini berdi.
2 Estos son los nombres de los doce apóstoles: primero, Simón (también llamado Pedro), su hermano Andrés, Santiago el hijo de Zebedeo, su hermano Juan,
On ikki rosulning isimliri töwendikiche: Awwal Pétrus depmu atilidighan Simon we uning inisi Andiriyas, andin Zebediyning oghli Yaqup we uning inisi Yuhanna,
3 Felipe, Bartolomé, Tomás, Mateo el recaudador de impuestos, Santiago el hijo de Alfeo, Tadeo,
Filip we Bartolomay, Tomas we bajgir Matta, Alfayning oghli Yaqup we Lebbaus depmu atilidighan Taday,
4 Simón el revolucionario y Judas Iscariote, quien entregó a Jesús.
milletperwer dep atalghan Simon we kéyin Eysagha satqunluq qilghan Yehuda Ishqariyot.
5 A estos doce envió Jesús, diciéndoles: “no vayan a los gentiles, ni a ninguna ciudad samaritana.
Eysa bu on ikkisini [xelqning arisigha] mundaq tapilap ewetti: — Yat elliklerning yollirigha chiqmanglar, yaki Samariyeliklerning sheherlirigimu kirmenglar,
6 Ustedes deben ir a las ovejas perdidas de la casa de Israel.
belki ténigen qoy padiliri bolghan Israil jemetidikiler arisigha béringlar.
7 Donde vayan, díganle a la gente: ‘el reino de los cielos está cerca’.
Barghan yéringlarda: «Ersh padishahliqi yéqinliship qaldi!» dep jakarlanglar.
8 Sanen a los que estén enfermos. Resuciten a los muertos. Sanen a los leprosos. Echen fuera demonios. ¡Ustedes recibieron gratuitamente, entonces den gratuitamente!
Aghriq-silaqlarni saqaytinglar, ölüklerni tirildürünglar, maxaw késellirini saqaytinglar, jinlarni heydiwétinglar. Silerge shapaet xalis bérilgendur, silermu xalis iltipat qilinglar.
9 No lleven oro, plata, ni monedas de cobre en sus bolsillos,
Belwéghinglargha altun, kümüsh we mis pullarni baghlap élip yürmenglar.
10 ni lleven una bolsa de provisiones para el camino, ni dos abrigos, o sandalias, ni un bastón para caminar, porque todo trabajador merece su sustento.
Seper üchün birla yektektin bashqa ne xurjun, ne kesh, ne hasa éliwalmanglar. Chünki xizmetkar öz ish heqqini élishqa heqliqtur.
11 Donde vayan, cualquiera sea la ciudad o aldea, pregunten por alguien que viva conforme a buenos principios, y quédense allí hasta que se marchen.
Herqaysi sheher yaki yézigha barghan waqtinglarda, aldi bilen shu yerde kimning hörmetke layiq mötiwer ikenlikini soranglar; shundaq kishini tapqanda, u yerdin ketküche uning öyidila turunglar.
12 Cuando lleguen a una casa, dejen bendición en ella.
Birer öyge kirgininglarda, ulargha salam béringlar.
13 Si esa casa la merece, dejen su paz en ella, pero si no la merece, la paz regresará a ustedes.
Eger u ailidikiler [hörmetke] layiq mötiwer kishiler bolsa, tiligen amanliqinglar ulargha ijabet bolsun; eger ular layiq bolmisa, tiligen amanliqinglar özünglargha qaytsun.
14 “Si alguien no los recibe bien, y se niega a escuchar el mensaje que ustedes tienen que decir, entonces váyanse de esa casa o de esa ciudad, sacudiendo el polvo de sus pies mientras se marchan.
Silerni qobul qilmighan, sözliringlarni anglimighan kimdekim bolsa, ularning öyidin yaki shu sheherdin ketkininglarda, ayighinglardiki topini qéqiwétinglar.
15 Les digo la verdad: ¡Mejor será el Día del Juicio para Sodoma y Gomorra que para esa ciudad!
Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, qiyamet künide Sodom we Gomorra zéminidikilerning hali shu sheherdikilerningkidin yénik bolidu.
16 “Miren que los estoy enviando como ovejas entre lobos. Así que sean astutos como serpientes y mansos como palomas.
Mana, men silerni qoylarni börilerning arisigha ewetkendek ewetimen. Shunga, yilandek sezgür, paxtektek sap dilliq bolunglar.
17 Cuídense de aquellos que los entregarán para ser juzgados en los concilios de las ciudades y que los azotarán en sus sinagogas.
Insanlardin pexes bolunglar; chünki ular silerni tutuwélip sot mehkimilirige tapshurup béridu, sinagoglirida qamchilaydu.
18 Ustedes serán arrastrados ante gobernantes y reyes por mi causa, para dar testimonio a ellos y a los gentiles.
Ular we shundaqla yat ellikler üchün bir guwahliq bolushqa, siler méning sewebimdin emirler we padishahlar aldigha élip bérilip soraqqa tartilisiler.
19 Pero cuando ellos los lleven a juicio, no se preocupen por la manera como deben hablar o por lo que deben decir, porque a ustedes se les dirá lo que deben decir en el momento correcto.
Lékin ular silerni soraqqa tartqan waqtida, qandaq jawab bérish yaki néme jawab bérishtin ensirep ketmenglar. Chünki shu waqti-saitide éytish tégishlik sözler silerge teminlinidu.
20 Porque no serán ustedes los que hablarán, sino el espíritu del Padre quien hablará por medio de ustedes.
Chünki sözligüchi özünglar emes, belki Atanglarning rohi siler arqiliq sözleydu.
21 El hermano entregará a su hermano y lo mandará a matar, y el padre hará lo mismo con su hijo. Los hijos se rebelarán contra sus padres, y los entregarán a la muerte.
Qérindash qérindishigha, ata balisigha xainliq qilip, ölümge tutup béridu. Balilarmu ata-anisigha qarshi chiqip, ularni ölümge mehkum qilduridu.
22 Todo el mundo los odiará a ustedes porque ustedes me siguen a mi, pero todo aquél que persevere hasta el fin, será salvo.
Shundaqla siler méning namim tüpeylidin hemme ademning nepritige uchraysiler. Lékin axirghiche berdashliq bergenler bolsa qutquzulidu.
23 “Cuando ustedes sean perseguidos en una ciudad, huyan a otra. Les digo la verdad: no terminarán de ir a las ciudades de Israel antes de que venga el Hijo del hombre.
Ular silerge bu sheherde ziyankeshlik qilsa, yene bir sheherge qéchip béringlar. Chünki men silerge shuni berheq éytip qoyayki, Insan’oghli qaytip kelgüche siler Israilning barliq sheherlirini arilash [wezipinglar] tügimeydu.
24 Los discípulos no son más importantes que su maestro;
Muxlis ustazidin, qul xojayinidin üstün turmaydu.
25 ellos deben estar satisfechos con llegar a ser como su maestro, y los siervos como su amo. Si a quien es la cabeza del hogar le han llamado demonio Belcebú, ¡aún más llamarán demonios a los demás miembros de esta casa!
Muxlis ustazigha oxshash bolsa, qul xojayinigha oxshash bolsa razi bolsun. Ular öyning igisini «Beelzibul» dep tillighan yerde, uning öyidikilirini téximu qattiq haqaretlimemdu?
26 Así que no les tengan miedo, porque no hay nada encubierto que no salga a la luz, ni hay nada oculto que no se llegue a saber.
Shunga ulardin qorqmanglar; chünki héchqandaq yépiq qoyulghan ish ashkarilanmay qalmaydu, we héchqandaq mexpiy ish ayan bolmay qalmaydu.
27 Lo que yo les digo aquí en la oscuridad, díganlo a la luz del día, y lo que han oído como un susurro en sus oídos, grítenlo desde las azoteas.
Méning silerge qarangghuda éytidighanlirimni yoruqta éytiwéringlar. Quliqinglargha pichirlap éytilghanlarni ögzilerde jakarlanglar.
28 No tengan miedo de aquellos que pueden matarlos físicamente, pero que no pueden matarlos espiritualmente. En lugar de ello, tengan miedo de Aquel que puede destruirlos física y espiritualmente en Gehena. (Geenna g1067)
Tenni öltürsimu, lékin ademning jan-rohini öltürelmeydighanlardin qorqmanglar; eksiche, ten we jan-rohni dozaxta halak qilishqa qadir bolghuchidin qorqunglar. (Geenna g1067)
29 ¿No se venden dos gorriones por el precio de un solo centavo? Pero ninguno de ellos cae al suelo sin que el Padre lo sepa.
Ikki qushqachni bir tiyin’ge sétiwalghili bolidughu? Lékin ulardin birimu Atanglarsiz yerge chüshmeydu.
30 Incluso los cabellos que ustedes tienen en sus cabezas han sido contados.
Emma siler bolsanglar, hetta herbir tal chéchinglarmu sanalghandur.
31 Así que no se preocupen. ¡Ustedes valen más que muchos gorriones!
Shunga, qorqmanglar. Siler nurghunlighan qushqachtinmu qimmetliktursiler!
32 “Si alguno declara públicamente su compromiso conmigo, yo también declararé mi compromiso con él ante mi Padre que está en el cielo.
Shunga, méni insanlarning aldida étirap qilghanlarning herbirini menmu ershtiki Atamning aldida étirap qilimen;
33 Pero si alguno me niega públicamente, yo también lo negaré ante mi Padre en el cielo.
Biraq insanlarning aldida mendin tan’ghanlarning herbiridin menmu ershtiki Atam aldida tanimen.
34 No piensen que he venido a traer paz a la tierra. No he venido a traer paz sino espada.
Méning dunyagha kélishimni tinchliq élip kélish üchündur, dep oylap qalmanglar. Men tinchliq emes, belki qilichni yürgürüshke keldim.
35 He venido ‘a poner al hombre contra su padre, a la hija contra su madre, y a la nuera contra su suegra.
Chünki méning kélishim «Oghulni atisigha, qizni anisigha, kélinni qéynanisigha qarshi chiqirish» üchün bolidu.
36 ¡Sus enemigos serán los de su propia familia!’
Shuning bilen «Ademning düshmenliri öz ailisidiki kishiler bolidu».
37 Si ustedes aman a su padre o su madre más que a mi, no merecen ser míos; y si aman a su hijo o hija más que a mi, no merecen ser míos.
Ata-anisini mendinmu eziz köridighanlar manga munasip emestur. Öz oghul-qizini mendinmu eziz köridighanlarmu manga munasip emes.
38 Si no cargan su cruz y me siguen, no merecen ser míos.
Özining kréstini kötürüp, manga egeshmigenlermu manga munasip emes.
39 Si tratan de salvar su vida, la perderán, pero si pierden su vida por causa de mí, la salvarán.
Öz hayatini ayaydighan kishi uningdin mehrum bolidu; men üchün öz hayatidin mehrum bolghan kishi uninggha érishidu.
40 Aquellos que los reciban a ustedes me reciben a mi, y aquellos que me reciben a mi, reciben al que me envió.
Silerni qobul qilghanlar ménimu qobul qilghan bolidu; méni qobul qilghanlar bolsa méni ewetküchinimu qobul qilghan bolidu.
41 Aquellos que reciben al profeta por ser profeta, recibirán recompensa de un profeta. Los que reciben a quien hace el bien, recibirán la misma recompensa como quien hace el bien.
Bir peyghemberni peyghemberlik salahiyitide qobul qilghan kishi peyghemberge xas bolghan in’amgha érishidu. Heqqaniy ademni u heqqaniy iken dep bilip qobul qilghanlar heqqaniy ademge xas bolghan in’amgha érishidu.
42 Les digo la verdad: los que den una bebida de agua fresca al menos importante de mis discípulos, no perderán su recompensa”.
Men silerge shuni berheq éytip qoyayki, méning bu shakichiklirimdin eng kichiki birini méning muxlisim dep bilip uninggha hetta peqet birer chine soghuq su bergen kishimu jezmen özige layiq in’amdin mehrum bolmaydu.

< San Mateo 10 >