< San Lucas 21 >

1 Mirando a su alrededor, Jesús observaba a las personas ricas y cómo daban sus ofrendas en la caja de recolección.
U béshini kötürüp qariwidi, baylarning öz sediqilirini [ibadetxanidiki] iane sanduqigha tashlighinini kördi.
2 También vio a una viuda muy pobre que dio dos monedas pequeñas.
U yene sanduqqa ikki tiyinni tashlawatqan bir namrat tul ayalnimu kördi.
3 “Les aseguro”, dijo él, “que esta pobre viuda acaba de dar más que todos los demás juntos.
Shuning bilen u: — Men silerge berheq shuni éytip qoyayki, bu namrat tul ayalning tashlighini hemmeylenningkidin köptur.
4 Todos ellos dieron una parte de la riqueza que tienen, pero ella dio, de su pobreza, lo único que tenía para vivir”.
Chünki ularning hemmisi özlirining ashqanliridin iane qilip, Xudagha atighan sadiqilerge qoshup tashlidi; lékin bu ayal namratliqigha qarimay, özining tirikchilik qilidighinining hemmisini iane qilip tashlidi.
5 Algunos de los que estaban allí hablaban sobre el Templo, sobre sus finos acabados y las hermosas ofrendas que se habían donado. Pero Jesús dijo:
We beziler ibadetxanining nepis tashlar we Xudagha sunulghan hediyeler bilen qandaq bézelgenliki toghrisida sözlishiwatatti. U:
6 “Respecto a las cosas que están mirando… viene el tiempo cuando no quedará piedra sobre piedra; ¡todo será destruido!”
— Siler körüwatqan bu barliq nersilerge nisbeten, shu künler kéliduki, hetta bir tal tashmu tash üstide qaldurulmay, hemmisi gumran qilinidu, — dédi.
7 “Maestro, ¿cuándo sucederá esto?” le preguntaron. “¿Cuál será la señal de que estas cosas están a punto de ocurrir?
Ular uningdin: — Ustaz, bu dégenliring qachan yüz béridu? Bu ishlarning yüz béridighanliqini ayan qilidighan qandaq alamet bolidu? — dep soridi.
8 “Asegúrense que nadie los engañe”, les advirtió Jesús. “Muchas personas vendrán afirmando que soy yo, diciendo, ‘¡Aquí estoy!’ y ‘¡Ha llegado la hora!’ pero no los sigan.
U mundaq dédi: — Azdurulup kétishtin hézi bolunglar. Chünki tola kishiler méning namimni sétip: «Mana özüm shudurmen!» we «Ashu waqit yéqinlashti!» deydu. Shunga ularning keynige kirmenglar.
9 Cuando oigan que hay guerras y revoluciones, no se asusten, porque estas cosas tienen que suceder primero, pero el fin no vendrá enseguida”.
Siler urush we topilanglarning xewirini anglighan waqtinglardimu wehimige chüshmenglar; chünki bu ishlarning awwal yüz bérishi muqerrer. Lékin bular, zaman axiri yétip keldi, dégenlik emes.
10 “Las naciones se pelearán unas contra otras, y los reinos unos contra otros”, les dijo.
Andin u yene mundaq dédi: — Bir millet yene bir millet bilen urushqa chiqidu, bir padishahliq yene bir padishahliq bilen urushqa chiqidu.
11 “Habrá grandes terremotos, hambres, y enfermedades contagiosas en muchos lugares, y muchas señales extraordinarias aparecerán en el cielo, y serán aterrorizadoras.
Jay-jaylarda shiddetlik yer tewreshler, acharchiliqlar we wabalar bolidu, [yer yüzide] wehshetler we asmanda heywetlik alametler körünidu.
12 Pero antes de que todo esto suceda, ellos los tomarán a ustedes por la fuerza y los perseguirán. Los arrastrarán ante las sinagogas y los pondrá en prisión, los llevarán a juicio ante reyes y gobernantes por mi causa.
Biraq bu herbir weqeler yüz bérishtin ilgiri, kishiler silerge qol sélip tutqun qilidu we silerge ziyankeshlik qilip, silerni sinagoglarning soraqlirigha tapshuridu, zindanlargha tashlaydu; ular méning namim tüpeylidin silerni padishah we hökümdarlarning aldigha élip baridu,
13 Pero esto resultará siendo una oportunidad para que ustedes hablen por mí delante ellos.
we buning bilen [ularning aldida] guwahliq bérish pursitinglar chiqidu.
14 Así que decidan de antemano no preocuparse por cómo van a defenderse,
Uning üchün erzge qandaq jawab bérish toghrisida aldin’ala héch oylanmasliqqa qelbinglarda qet’iy niyet qilinglar.
15 pues yo les daré palabras de sabiduría que sus enemigos no podrán rebatir o contradecir.
Chünki men silerge barliq düshmenliringlar reddiye we ret qilalmighudek pasahetlik til we danishmenlik ata qilimen.
16 Ustedes serán entregados incluso por sus padres, hermanos, parientes y amigos, y ellos los matarán.
Hetta ata-ana, aka-uka, uruq-tughqan we yar-buraderliringlarmu silerge xainliq qilip tutup béridu we ular aranglardiki beziliringlarni öltüridu.
17 Todos los aborrecerán por mi causa.
Siler méning namim tüpeylidin hemme ademning nepritige uchraysiler.
18 Pero ni un solo cabello de sus cabezas se perderá.
Halbuki, béshinglardiki bir tal chachmu halak bolmaydu!
19 Si permanecen firmes, ganarán sus vidas.
Sewr-chidamliq bolghininglarda, jéninglargha ige bolalaysiler.
20 “Sin embargo, cuando vean a Jerusalén rodeada por ejércitos, entonces sabrán que su destrucción está cerca.
— Lékin Yérusalémning [düshmen] qoshunliri teripidin qorshiwélin’ghanliqini körgininglarda, uning weyran bolush waqti yéqinliship qaptu, dep bilinglar.
21 Aquellos que estén en Judea deben huir a las montañas, y los que estén en Jerusalén deben partir, y los que estén en el campo no deben ir a la ciudad.
U chaghda Yehudiye ölkiside turuwatqanlar taghlargha qachsun, sheher ichide turuwatqanlar uningdin chiqip ketsun, yézilarda turuwatqanlar sheherge kirmisun.
22 Porque estos son días de castigo, cumpliendo todo lo que está escrito.
Chünki shu chagh «intiqam jazasini tartidighan künler»dur; shuning bilen [muqeddes yazmilarda] barliq pütülgenler emelge ashurulidu.
23 “¡Cuán duro será para aquellas que estén embarazadas o amamantando hijos en ese tiempo! Porque pronto viene la tribulación sobre la tierra y el castigo contra este pueblo.
Emdi shu künlerde hamilidar ayallar we bala émitidighanlarning haligha way! Chünki bu zéminda éghir qischiliq bolidu we [ershtiki] ghezep bu xelqning béshigha chüshidu;
24 Serán asesinados con espada y llevados como prisioneros a todas las naciones. Jerusalén será pisoteada por las naciones extranjeras hasta que se haya cumplido su tiempo.
Ular qilichning bisida yiqitilidu we tutqun qilinip, barliq ellerge élip kétilidu; «yat ellerning waqti» toshquche, Yérusalém yat ellerning ayagh astida qalidu.
25 “Habrá señales en el sol, la luna y las estrellas, y sobre la tierra las naciones estarán en aflicción, confundidas por el mar rugiente y las mareas.
— Quyash, ay, yultuzlardimu alametler bolidu; yer yüzidiki eller arisida déngiz-okyanlarning güldürlishidin we dolqunlarning dawalghushliridin parakendichilik bolidu.
26 La gente desmayará de temor, aterrorizados por lo que está sucediendo en el mundo, porque las potencias del cielo serán sacudidas.
Ademler qorqup, yer yüzige kélidighan apetlerni wehime ichide kütüp es-hoshini yoqitidu; chünki asmandiki küchler lerzige kélidu.
27 Entonces verán el Hijo del hombre viniendo en una nube con poder y gran gloria.
Andin kishiler Insan’oghlining küch-qudret we ulugh shan-sherep bilen bir bulut ichide kéliwatqanliqini köridu.
28 Pero cuando ocurran estas cosas, levántense y miren hacia arriba, porque pronto serán salvados”.
Lékin bu alametler körünüshke bashlighanda, qeddinglarni ruslap béshinglarni kötürünglar, chünki bu silerni azad qilishtiki nijat yéqinlashti, dégenliktur.
29 Entonces les contó este relato a manera de ilustración: “Miren la higuera, o cualquier otro árbol.
U ulargha mundaq bir temsilni sözlep berdi: — Enjür derixi we bashqa barliq derexlerge qaranglar.
30 Cuando ven que salen sus hojas, ustedes no necesitan que alguien les diga que se acerca el verano.
Ularning yéngidin bixlan’ghanda ulargha qarap, özünglar yazning yétip kélishige az qalghanliqini bilisiler.
31 De la misma manera, cuando ustedes vean ocurrir estas cosas, no será necesario que les digan que el reino de Dios está cerca.
Shuningdek, baya déyilgen alametlerning yüz bériwatqanliqini körgininglarda, Xudaning padishahliqining yéqin qalghalnliqini bilinglar.
32 Les aseguro que esta generación no llegará a su fin antes de que todo esto ocurra.
Men silerge berheq shuni éytip qoyayki, bu alametlerning hemmisi emelge ashurulmay turup, bu dewr ötmeydu.
33 El cielo y la tierra llegarán a su fin, pero no mi palabra.
Asman-zémin yoqilidu, biraq méning sözlirim hergiz yoqalmaydu.
34 “Estén alerta para que no se distraigan en fiestas o emborrachándose o por las preocupaciones de esta vida, y entonces este día los tome por sorpresa como si fuera una trampa.
— Lékin özünglargha agah bolunglarki, köngülliringlar eysh-ishret, meyxorluq we tirikchilikning ghem-endishiliri bilen bixudlashmisun, shu küni üstünglargha tuyuqsiz chüshmisun.
35 Pues este día vendrá sobre todos los que vivan sobre la faz de la tierra.
Chünki u goya tuzaqtek barliq yer yüzide herbir turuwatqanlarning béshigha chüshidu.
36 Manténganse despiertos y oren, para que puedan escapar de todas las cosas que sucederán y estén en pie ante el Hijo del hombre”.
Shunga herqandaq waqitlarda hoshyar bolunglar, yüz bérish aldida turuwatqan bu ishlardin özünglarni qachurup Insan’oghli aldida hazir bolup turushqa layiq hésablinish üchün herdaim dua qilinglar, — dédi.
37 Todos los días Jesús enseñaba en el Templo, y todas las noches iba y se quedaba en el Monte de los Olivos.
Emdi u kündüzliri ibadetxanida telim béretti, axshamliri sheherdin chiqip, kéchini Zeytun téghi dep atalghan taghda ötküzetti.
38 Y todas las personas venían temprano en la mañana para escucharlo en el Templo.
We barliq xelq uning telimini anglighili tang seherde ibadetxanigha kirip, uning yénigha kéletti.

< San Lucas 21 >