< Juan 10 >

1 “Les digo la verdad, cualquiera que no entra por la puerta del redil, sino que trepa de alguna otra manera, es un ladrón.
Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, qoy qotinigha ishiktin kirmey, bashqa yerdin yamiship kirgen kishi oghri we qaraqchidur.
2 El que entra por la puerta es el pastor de las ovejas.
Ishiktin kiridighan kishi bolsa qoylarning padichisidur.
3 El portero le abre la puerta y las ovejas responden a su voz. Él llama a sus ovejas por nombre, y las saca del redil.
Ishik baqar uninggha ishikni échip béridu we qoylar uning awazini anglap tonuydu; u öz qoylirining isimlirini bir-birlep chaqirip ularni sirtqa bashlap chiqidu.
4 Después, camina delante de ellas y las ovejas lo siguen porque reconocen su voz.
U qoylirining hemmisini sirtqa chiqirip bolup, ularning aldida mangidu, qoylarmu uning keynidin egiship méngishidu; chünki ular uning awazini tonuydu.
5 Ellas no siguen a ningún extraño. De hecho, ellas huyen de cualquier extraño porque no reconocen su voz”.
Lékin ular yat ademning keynidin mangmaydu, belki uningdin qachidu; chünki ular yatlarning awazini tonumaydu.
6 Cuando Jesús hizo esta ilustración, los que le escuchaban no entendieron lo que él quiso decir.
Eysa bu temsilni ulargha sözlep bergini bilen, lékin ular uning özlirige néme dewatqanliqini héch chüshenmidi.
7 Entonces Jesús les explicó nuevamente. “Les digo la verdad: Yo soy la puerta del redil.
Shunga Eysa ulargha yene mundaq dédi: — Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, qoylarning ishiki özümdurmen.
8 Todos los que vinieron antes de mi eran ladrones, pero las ovejas no los escucharon.
Mendin ilgiri kelgenlerning hemmisi oghri we qaraqchidur, lékin qoylar ulargha qulaq salmidi.
9 Yo soy la puerta. Todo el que entra a través de mi, será sanado. Podrá ir y venir, y encontrará la comida que necesite.
Ishik özümdurmen. Men arqiliq kirgini qutquzulidu hem kirip-chiqip, ot-chöplerni tépip yéyeleydu.
10 El ladrón solo viene a robar, matar y destruir. Yo he venido para traerles vida, una vida abundante.
Oghri bolsa peqet oghrilash, öltürüsh we buzush üchünla kélidu. Men bolsam ularni hayatliqqa érishsun we shu hayatliqi mol bolsun dep keldim.
11 Yo soy el buen pastor. El buen pastor entrega su vida por sus ovejas.
Yaxshi padichi özümdurmen. Yaxshi padichi qoylar üchün öz jénini pida qilidu.
12 El hombre a quien se le paga para cuidar de las ovejas no es el pastor, y huye apenas ve que se acerca el lobo. Él abandona a las ovejas porque no son suyas, y entonces el lobo ataca y dispersa a las ovejas
Lékin medikar undaq qilmaydu. U belki ne qoylarning igisi ne padichisi bolmighachqa, börining kelginini körse, qoylarni tashlap qachidu we böre kélip qoylarni titip tiripiren qiliwétidu.
13 pues este hombre solo trabaja para recibir su pago y no le importan las ovejas.
Emdi medikar bolsa peqet heqqini dep ishlep, qoylargha köngül bölmey beder qachidu.
14 Yo soy el buen pastor. Yo sé cuáles son mías, y ellas me conocen
Yaxshi padichi özümdurmen. Ata méni tonighinidek men atini tonughinimdek, men özümningkilerni tonuymen we özümningkilermu méni tonuydu; qoylar üchün jénim pida.
15 así como el Padre me conoce y yo lo conozco a él. Yo entrego mi vida por las ovejas.
16 Tengo otras ovejas que no están en este redil. Debo traerlas también. Ellas escucharán mi voz, y entonces habrá un solo rebaño con un solo pastor.
Bu qotandin bolmighan bashqa qoylirimmu bar. Ularnimu élip bashlishim kérek we ularmu awazimni anglaydu; shuning bilen bir pada bolidu, shundaqla ularning bir padichisi bolidu.
17 “Es por esto que el Padre me ama, porque yo doy mi vida para tomarla de nuevo.
Ata méni shu sewebtin söyiduki, men jénimni qayturuwélishim üchün uni pida qilimen.
18 Ninguno puede quitarme la vida; Yo elijo entregarla. Tengo el derecho de entregar mi vida y tengo el derecho de volverla a tomar. Este es el mandato que me dio mi Padre”.
Jénimni héchkim mendin alalmaydu, men uni öz ixtiyarim bilen pida qilimen. Men uni pida qilishqa hoquqluqmen we shundaqla uni qayturuwélishqimu hoquqluqmen; bu emrni Atamdin tapshuruwalghanmen.
19 Otra vez los judíos estaban dando opiniones sobre estas palabras que dijo Jesús.
Bu sözler tüpeylidin Yehudiylar arisida yene bölünüsh peyda boldi.
20 Muchos de ellos decían: “¡Está poseído por un demonio! ¡Está loco! ¿Por qué lo escuchan?”
Ulardin köp ademler: — Uninggha jin chaplishiptu, u jöylüwatidu, néme üchün uning sözige qulaq salghudeksiler? — déyishti.
21 Otros decían: “Estas no son las palabras de alguien que está endemoniado. Además, un demonio no puede devolver la vista a un ciego”.
Yene beziler bolsa: — Jin chaplashqan ademning sözliri bundaq bolmaydu. Jin qandaqmu qarighularning közlirini achalisun?! — déyishti.
22 Era invierno y era la fecha de la Fiesta de la Dedicación en Jerusalén.
Qish pesli bolup, Yérusalémda «Qayta béghishlash héyti» ötküzülüwatatti.
23 Jesús estaba caminando en el Templo por el pórtico de Salomón. Los judíos lo rodearon y le preguntaron:
Eysa ibadetxanidiki «Sulaymanning péshaywini»da aylinip yüretti.
24 “¿Por cuánto tiempo nos tendrás en suspenso? ¡Si eres el Mesías, entonces dínoslo claramente!”
Yehudiylar uning etrapigha olishiwélip: — Bizni qachan’ghiche tit-tit qilip tutuqluqta qaldurmaqchisen? Eger Mesih bolsang, bizge ochuqini éyt, — déyishti.
25 Jesús respondió: “Ya les dije, pero ustedes se negaron a creerlo. Los milagros que yo hago en nombre de mi Padre son prueba de quien yo soy.
Eysa mundaq jawab berdi: — Men silerge éyttim, lékin ishenmeysiler. Atamning nami bilen qilghan emellirimning özi manga guwahliq béridu.
26 Ustedes no creen en mí porque no son mis ovejas.
Biraq men silerge éytqinimdek, siler étiqad qilmidinglar, chünki méning qoylirimdin emessiler.
27 Mis ovejas reconocen mi voz; yo las conozco, y ellas me siguen.
Méning qoylirim méning awazimni anglaydu, men ularni tonuymen we ular manga egishidu.
28 Yo les doy vida eterna; ellas nunca estarán perdidas, y nadie me las puede arrebatar. (aiōn g165, aiōnios g166)
Men ulargha menggülük hayat ata qilimen; ular esla halak bolmaydu. Héchkim ularni qolumdin tartiwalalmaydu. (aiōn g165, aiōnios g166)
29 Mi Padre, quien me las entregó, es más grande que cualquier otra persona; y a Él nadie se las puede arrebatar.
Ularni manga teqdim qilghan atam hemmidin üstündur we héchkim ularni atamning qolidin tartiwalalmaydu.
30 Yo y el Padre somos uno”.
Men we Ata [eslidinla] birdurmiz.
31 Una vez más los judíos tomaron piedras para lanzárselas.
Buning bilen Yehudiylar yene uni chalma-kések qilishmaqchi bolup, yerdin qollirigha tash élishti.
32 Jesús les dijo: “Ustedes han visto muchas cosas buenas que he hecho, gracias al Padre. ¿Por cuál de todas ellas me van a apedrear?”
Eysa ulargha: — Atamdin kelgen nurghun yaxshi emellerni silerge körsettim. Bu emellerning qaysisi üchün méni chalma-kések qilmaqchisiler? — dédi.
33 Loa judíos respondieron: “No vamos a apedrearte por hacer cosas buenas, sino por blasfemia, porque tú eres solamente un hombre y estás afirmando que eres Dios”.
— Séni yaxshi bir emel üchün emes, belki kupurluq qilghining üchün chalma-kések qilimiz. Chünki sen bir insan turuqluq, özüngni Xuda qilip körsetting! — dédi Yehudiylar jawaben.
34 Jesús les respondió: “¿Acaso no está escrito en la ley de ustedes: ‘Yo dije, ustedes son dioses’?
Eysa ulargha mundaq jawab berdi: — Silerge tewe muqeddes qanunda «Men éyttim, siler ilahlarsiler» dep pütülgen emesmu?
35 Él llamó ‘dioses’ a estas personas, a aquellos a quienes entregó la palabra de Dios—y la Escritura no se puede modificar.
Xuda öz söz-kalamini yetküzgenlerni «ilahlar» dep atighan yerde (we muqeddes yazmilarda éytilghini hergiz küchtin qalmaydu)
36 Entonces, ¿por qué están diciendo ustedes que aquél a quien Dios apartó y envió al mundo está blasfemando, porque dije ‘yo soy el Hijo de Dios’?
néme üchün Ata Özige xas-muqeddes qilip paniy dunyagha ewetken zat «Men Xudaning Oghlimen» dése, u toghruluq «kupurluq qilding!» deysiler?
37 Si no estoy haciendo lo que hace mi Padre, entonces no me crean.
Eger Atamning emellirini qilmisam, manga ishenmenglar.
38 Pero si lo hago, deberían creerme por la evidencia de lo que he hecho. Así podrán ustedes entender que el Padre está en mí, y que yo estoy en el Padre”.
Biraq qilsam, manga ishenmigen halettimu, emellerning özlirige ishininglar. Buning bilen Atining mende ikenlikini, méningmu Atida ikenlikimni heq dep bilip étiqad qilidighan bolisiler.
39 Nuevamente ellos trataron de arrestarlo, pero él escapó de ellos.
Buning bilen ular yene uni tutmaqchi boldi, biraq u ularning qolliridin qutulup, u yerdin ketti.
40 Se fue al otro lado del río Jordán, al lugar donde Juan había comenzado a bautizar, y se quedó allí.
Andin u yene Iordan deryasining u qétigha, yeni Yehya [peyghember] deslipide ademlerni chömüldürgen jaygha bérip, u yerde turdi.
41 Muchas personas llegaron donde él estaba, y decían: “Juan no hizo milagros, pero todo lo que él dijo acerca de este hombre se ha hecho realidad”.
Nurghun kishiler uning yénigha keldi. Ular: — Yehya héch möjizilik alamet körsetmigen, lékin uning bu adem toghrisida barliq éytqanliri rast iken! — déyishti.
42 Muchos de los que estaban allí pusieron su confianza en Jesús.
Shuning bilen nurghunlighan kishiler bu yerde uninggha étiqad qildi.

< Juan 10 >