< Luke 4 >

1 Mme ya re Jesu a ntse a tletse Mowa O O Boitshepo, a tloga mo nokeng ya Jorodane, a tlhotlheleditswe ke Mowa O O Boitshepo a ya mafatshing a Judea, kwa Satane o neng a mo raela selekanyo sa malatsi a le masome a mane. O ne a sa je sepe mo lobakeng loo lotlhe, mme a ba a tshwerwe ke tlala.
Leleꞌ Yohanis sarani basa Yesus, boe ma Yesus lao hela loe Yarden. Lamatuaꞌ Dula-dale Meumaren naꞌabꞌue no E. Basa ma Dula-daleꞌ no E nisiꞌ mamana rouꞌ sa.
2
Yesus leo mia naa losa fai haa nulu. Leleꞌ naa, Ana o nda naa saa-saa sa boe, losa ana ndoe nala seliꞌ. Boe ma, nitu ra malanggan nema sobꞌa-dou E.
3 Satane a mo raela a mo raya a re, “Fa o le Morwa Modimo, raya leje le o re le fetoge senkgwe.”
Ana olaꞌ neu Yesus nae, “Mete ma memaꞌ Ho Lamatualain Anan, na muꞌena koasa. De denu fatu ia ra dadꞌi roti, fo mua se.”
4 Mme Jesu a mo fetola a re, “Go kwadilwe mo dikwalong gatwe, ‘Dilo dingwe mo botshelong di botlhokwa thata go na le senkgwe.’”
Te Yesus nataa nae, “Hokoꞌ! Nda bubꞌuluꞌ sa, do? Nenesuraꞌ sia Lamatualain Susura Meumaren oi, ‘Atahori nda rasodꞌa miaꞌ a nanaat sa!’”
5 Mme Satane a mo tseela kwa godimo mme a mmontsha magosi a lefatshe otlhe ka nako e khutshwane;
Basa ma, nitu ra malanggan no E nisiꞌ mamana naruꞌ sa, ma natudꞌu neu E basa mana parenda sia raefafoꞌ no manaseli nara. Boe ma ana kokoe Yesus nae, “Basa manaparenda ra ro koasa nara, ma manaseli nara, au ena ngga ra. De au uꞌena hak ae fee neu sudꞌiꞌ a se fo au hii.
6 mme Satane a mo raya a re, “Ke tlaa go naya magosi a mantle a otlhe le kgalalelo ya one gonne ke a me ke a naya mongwe yo ke eletsang go a mo naya fa o ka khubama ka mangole wa nkobamela.”
7
Au ae fee basa se neu Nggo. Akaꞌ musi tao dalaꞌ sa dei, dei fo au fee Nggo. Mudꞌa hieꞌ a! Ho beꞌutee neu au. Akaꞌ naa ena!”
8 Jesu a fetola a re “Re tshwanetse go obamela Modimo, ene ka esi. ‘Go kwadilwe jalo mo dikwalong.’”
Te Yesus nataa nasafali nae, “Hambu sia bee taꞌo naa? Te sia Lamatualain Susura Meumaren nenesuraꞌ oi, ‘Ho musi beꞌutee neuꞌ a Lamatualain. Ma musi tao-ues fee neu E.”
9 Hong Satane a mo tseela kwa Jerusalema kwa setlhoeng se se kwa godimo sa Tempele mme a re, “Fa o le morwa Modimo itige! Gonne dikwalo tsa re Modimo o tlaa romela baengele ba one go go sireletsa le go go tlamela gore o seka wa sugakana fa fatshe!”
Basa ma, nitu ra malanggan no Yesus nisiꞌ kota Yerusalem. Losa naa, ana nendi Yesus nisiꞌ Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a ata-ataꞌ. Ma ana nae, “Mete ma memaꞌ Ho Lamatualain Anan, na, boke rae Muu leo!
Te nenesuraꞌ sia Lamatualain susura Meumaren oi, ‘Dei fo Lamatualain denu ate nara mia sorga, ranea nggo.
Dei fo ara rema nggaso Nggo, fo Ei mara nda dai rae sa.’”
12 Mme Jesu a fetola a re, “Dikwalo gape tsa re ‘O se leke bopelotelele jwa Modimo.’”
Te Yesus nataa nae, “Afiꞌ sobꞌa-dou Au. Te nenesuraꞌ sia Lamatualain susura Meumaren oi, Afiꞌ sobꞌa-dꞌou Lamatualain!’”
13 Erile Diabole a sena go fetsa dithaelo tsotlhe a tlogela Jesu ka lobakanyana mme a tsamaya.
Nitu ra malanggan sobꞌa Yesus no dalaꞌ mataꞌ-mataꞌ, te nda nala E sa. De ana lao hela Yesus, fo nahani kakaꞌe maloleꞌ.
14 Mme Jesu a boela kwa Galalea, a tletse nonofo ya Mowa O O Boitshepo. Mme ka bofefo a tuma mo tikologong ya kgaolo eo yotlhe.
Basa ma, Yesus baliꞌ fai nisiꞌ propensi Galilea, huu Lamatuaꞌ Dula-dalen fee koasa neu E. Nda dooꞌ sa ma, atahori sia mamanaꞌ naa ra, mulai rahine Naran boe.
15 Gonne o ne a galalediwa ke mongwe le mongwe mo disenagogeng ka ntlha ya dithero tsa gagwe.
Ana nanori sia atahori Yahudi ra ume hule-oꞌen sia bee-bꞌee. Boe ma atahori ra koa E rae, “Yesus naa, Atahori manaseliꞌ, o.”
16 E rile fa a tsena mo motsing wa Nasaretha, mo legaeng le o tsaletsweng mo go lone, a ya jaaka gale kwa tlung ya thuto ka Sabata, mme a ema a bala dikwalo.
Lao esa, Yesus nema nisiꞌ kambon Nasaret. Nandaa no atahori Yahudi ra fai hule-oꞌen, naeni ‘fai nggarei’, Ana nisiꞌ ume hule-oꞌeꞌ rala neu, ona biasa na. Basa ma Ana nambariiꞌ fo nae baca mia Lamatualain Susura Meumaren.
17 Mme a neelwa lokwalo lwa ga Moporofiti Isaia, mme a lo bula mo kgaolong e e reng.
Boe ma ara loo fee ne baꞌi Yesaya susuran. Ana nakambembela e, ma sangga tatadꞌaꞌ, de baca nae,
18 “Mowa wa Modimo o mo go nna. O ntaoletse go rerela bahumanegi Mafoko a a Molemo; o nthometse go fodisa dipelo tse di phatlogileng le go bolela gore magolegwa a tla gololwa, le difofu di tlaa bona, bapatikegi ba tlaa gololwa mo bagateleding ba bone le gore Modimo o ipaakanyeditse go naya letlhogonolo botlhe ba ba tlang mo go one.”
“Lamatualain Dula-dalen koasan sia Au. Naa de Ana dudꞌu Au, fo ufadꞌe Lamatuaꞌ Hara-lii Malolen neu atahori mana tudꞌa-loloeꞌ ra. Ana denu Au ena, fo ufadꞌe ae, dei fo mana sia bꞌui ra, nenemboꞌit; dei fo pokeꞌ ra, rita baliꞌ; dei fo nenetuni-ndeniꞌ ra, rasodꞌa no nenemboꞌit
Te ia na, Lamatuaꞌ fain losa ena, fo fee masodꞌaꞌ neu Atahori nara.”
20 Mme a tswala lokwalo a lo busetsa kwa molebeleding, a nna fa fatshe, mongwe le mongwe mo senagogeng a mo lebeletse thata ka tlhoafalo.
Yesus baca basa susura naa, ma Ana lulu baliꞌ de loo neu mana toꞌu nggareiꞌ a, ma Ana endoꞌ. Basa atahori mana sia ume hule-oꞌeꞌ rala ra mete rahereꞌ E.
21 Hong a oketsa a re, “Dikwalo tse di diragetse gompieno!”
Basa de Ana nafadꞌe se nae, “Saa fo hei rena mia Lamatualain Susura Meumaren faꞌ ra, ia na dadꞌi ena!”
22 Botlhe ba ba neng ba le foo ba bua sentle kaga gagwe e bile ba gakgamaditswe ke mafoko a mantle a a neng a tswa mo molomong wa gagwe. Mme ba botsa ba re, “Mo go ka diragala jang. A motho yo ga se morwa Josefe?”
Boe ma atahori mana sia naa ra olaꞌ soꞌu-soꞌuꞌ Yesus rae, “Awii! Saa fo Ana olaꞌ faꞌ ra naa, malolen seli! Te Eni ia, Usu Anan, to! Taꞌo bee de taꞌo ia?”
23 Mme Jesu a re, “Nkete lo tlaa mpuela seane se se reng, ‘Ngaka, iphodise’ ke gore, ‘Ke eng fa o sa dire dikgakgamatso fano mo legaeng la gaeno jaaka tse o neng o di dira kwa Kaperenama?’
Boe ma Yesus nafadꞌe se nae, “Tantu basa nggi mihine dedꞌeat mana oi, “We, doter! Tao muhaiꞌ aom dei!” Hei mae miꞌitutudꞌa Au mendiꞌ dedꞌeat naa. Hei mae, ‘Taꞌo bee de nda tao manadꞌadꞌi manaseliꞌ esa fee hai sia ia sa, onaꞌ Ho tao mia kota Kapernaum naa?’
24 Mme ke lo tlhomamisetsa gore ga go moporofiti ope yo o amogelesegang mo ga gabo!”
Matetun taꞌo ia: Atahori nda nau simbo Lamatuaꞌ mana ola-ola nara sia kambo nara sa.
25 Sekai ke se, “Gakologelwang jaaka moporofiti Elija a ne a dira Sarefa a le moeti go tswa lefatsheng la Sidona. Go ne go le batlholagadi ba Sejuta ba le bantsi ba ba neng ba tlhoka thuso mo malatsing ao a leuba, gonne go ne go se na pula selekanyo sa dingwaga di le tharo le sephatlo, mme tlala ya tsena mo lefatsheng ka bokukuntshwane; le fa go ntse jalo Elija a ba a sa romelwa kwa go bone.
Haꞌi conto mia Lamatuaꞌ mana ola-olan, baꞌi Elia. Lao esa, udꞌan nda nema sa too telu fula nee ena. Leleꞌ naa, hambu ina falu hetar sia Israꞌel. Te Lamatuaꞌ nda denu Elia fo tulu-fali se sia Israꞌel sa. Lamatuaꞌ denu e nisiꞌ akaꞌ ina falu sa sia kambo Sarfat deka no kota Sidꞌon. Tao-tao te ina lasiꞌ a nda atahori Yahudi sa. Te namahere neu Lamatualain koasan.
27 Kgotsa akanyang moporofiti Elija, yo o neng a fodisa Naamane wa Mosiria, bogolo go balepero ba le bantsi ba Sejuta ba ba neng ba tlhoka thuso.”
Haꞌi conto laen fai mia Lamatuaꞌ mana ola-olan Elisa. Leleꞌ naa, hambu atahori Yahudi hetar ramahedꞌi kusta sia Israꞌel. Te Lamatuaꞌ nda naꞌahahaiꞌ se sa. Lamatuaꞌ denu Elisa naꞌahahaiꞌ akaꞌ atahori kusta esa, naran Naꞌaman. Tao-tao te, eni, atahori Siria, nda atahori Yahudi sa. Te namahere Lamatualain koasan.”
28 Mme mafoko a a ba shakgatsa thata;
Leleꞌ ara rena Yesus olaꞌ taꞌo naa, ma basa se ramanasa E seli.
29 Mme ba tlola, ba mo gagautlha ba ba ba mo tseela kwa losing lwa lentswe le le godileng mo go neng go agilwe motse teng, go mo kgoromeletsa mo godimo ga lekhubu.
Boe ma basa se fela randaa, ma mbuu hendi E mia ume hule-oꞌeꞌ naa. Boe ma ara lea rendi E nisiꞌ mbia tonggon sia kamboꞌ a suun, fo rae timba hendi E nisiꞌ ndolaꞌ rala neu.
30 Mme a tswa mo bontsintsing jwa batho a ba tlogela.
Te Ana sususi tungga atahori hetar taladꞌan, de lao hela se.
31 Mme a boela kwa Kaperenama, motse o o mo Galalea, mme a ruta teng mo senagogeng ka Sabata mongwe le mongwe.
Basa naa ma, Yesus onda nisiꞌ kota Kapernaum sia dano Galilea suun. Tungga-tungga fai hule-oꞌeꞌ, Ana nanori atahori sia ume hule-oꞌeꞌ rala.
32 Teng koo le gone batho ba gakgamadiwa ke dilo tse o neng a di bua. Gonne o ne a bua jaaka mongwe yo o itseng boammaaruri mo boemong jwa go nankola megopolo ya ba bangwe.
Atahori ra titindindi rena oꞌolan, huu Ana nahine tebꞌe nenoriꞌ naa isin.
33 Mme ya re nako nngwe a ruta mo ntlung ya thuto, monna yo o neng a tsenywe ke mowa o o maswe a simolola a goeletsa kwa go Jesu a re,
Lao esa, Leleꞌ Yesus nanori sia ume hule-oꞌeꞌ rala, hambu atahori nitu daiꞌ sa nameli nahereꞌ nae,
34 “Tsamaya! Ga re na sepe le wena, Jesu wa Nasaretha. O tsile go re senya, ke a itse gore o mangMorwa Modimo yo o boitshepo.”
“Woi! Yesus, atahori Nasaret! Ho mae tao saa neu hai! Uma mae tao mulutu hai, do? Hai mihine Nggo. Ho ia, Atahori Meumareꞌ fo feꞌesaꞌan Lamatualain helu nae haitua nemaꞌ a.”
35 Jesu a mo kgaodisa go bua a re, “Didimala!” A raya mowa o o maswe a re, “Tswela kwa ntle!” Mme mowa o o maswe wa latlhela monna fa fatshe fa bontsintsing jwa batho bo ntse bo lebeletse; mme wa mo tlogela ‘o’ sa mo utlwisa botlhoko gope.
Te Yesus bua e nae, “Nee-nee! Kalua mia atahori naa!” Aiboiꞌ ma, nitu naa mbesiꞌ atahori naa neu rae a sia atahori ra taladꞌan nara. Mbesiꞌ basa, ma nitu a lao hela atahori naa, ma nda tao nambeta aon sa.
36 Hong batho ba botsa ka kgakgamalo ba re, “Ke eng se se mo mafokung a monna yo fa le mewa e e maswe e mo utlwa?”
Atahori ra mbomboꞌ a rae, “Seli, e! Atahori ia oꞌolan, naꞌena koasa manaseliꞌ! Losa nitu ra o tungga parendan de lao hela atahori ra!”
37 Mme polelo kaga se a se dirileng ya anama jaaka molelo wa naga mo tikologong yotlhe.
Basa de, dudꞌuit soꞌal Yesus mulai nenedꞌui-bꞌenggaꞌ sia basa nusaꞌ naa.
38 Erile a sena go tloga mo tlung ya thuto ka letsatsi leo, a ya kwa legaeng la ga Simone kwa a neng a fitlhela mogwagwadia Simone wa mosadi a lwala thata bolwetse jwa letshoroma. Mme batho botlhe ba mo kopa go re a mo fodise.
Leleꞌ ara kalua mia ume hule-oꞌeꞌ naa ma Yesus lao nisiꞌ Simon umen. Simon ina arin namahedꞌi mafeo-matobꞌiꞌ, de aon natobꞌi rorooꞌ. Boe ma ara roꞌe Yesus rae, “Amaꞌ! Tulun muꞌuhahaiꞌ ina lasiꞌ a dei!”
39 Ya re a eme fa thoko ga bolao jwa gagwe a bua le letshoroma, a le kgalemela, ka bonako a fola a tsoga a ba direla dijo!
Yesus neu ririi neu koi a suu na, de oi mafeo-matobꞌiꞌ a dea neu mia ina lasiꞌ a. Hatemataꞌ naa boe ma, mafeo-matobꞌiꞌ a mopo neuꞌ ena. Boe ma ana fela neuꞌ ena de neu lole-lau nanaat fee se.
40 Ya re letsatsi le phirima mo maabanyaneng ao, baagi ba motse botlhe ba ba nang le balwetse mo magaeng a bone, go sa re sepe gore e ka bo e le malwetse a a ntseng jang, ba ba tlisa kwa go Jesu; mme erile fa a ba baya diatla ba fola.
Bꞌobꞌoꞌ naa, relo a nae mopo ma, atahori ra rendi basa atahori mamahedꞌiꞌ ra risiꞌ Yesus. Hedꞌi nara mataꞌ-mataꞌ. Boe ma Ana ndae liman neu atahori mamahedꞌiꞌ ra, de tao nahaiꞌ basa se.
41 Bangwe ba ne ba tsenwe ke mewa e e maswe, mme mewa e e maswe ya tswela kwa ntle ka taolo ya gagwe, ya goa ya re, “O Morwa Modimo.” Mme ka gore ba ne ba itse fa e le Keresete, a ba didimatsa.
Mia atahori mamahedꞌiꞌ naa ra, hambu nitu taoꞌ hira boe. De Yesus parenda nitu ra dea reu mia atahori naa ra. Ara dea reu ma rameli rae, “Ho ia, Lamatualain Anan!” Te huu nitu naa ra rahine rae, Eni, Kristus, fo Lamatualain helu basa mia dalahulun nae haitua nemaꞌ a. Naa de, Yesus ai se fo afiꞌ olaꞌ saa boe soꞌal Eni.
42 Mme ya re phakela mo mosong o o latelang a tswela kwa ntle mo sekakeng. Bontsintsi jwa batho ba mmatla gongwe le gongwe mme ya re fa ba mmonang gone ba mo kopa gore a seka a ba tlogela, mme a nne kwa Kaperenama.
Mbila deka manggarelo ma Yesus fela de nisiꞌ mamana rouꞌ sa sia kota deaꞌ. Atahori ra sangga E sia bee-bꞌee. Leleꞌ rita E, ma ara akaꞌ kokoe E rae, “Amaꞌ leo mo hai! Afiꞌ misiꞌ mamanaꞌ laen!”
43 Mme a ba fetola a re, “Ke tshwanetse go rera Mafoko a a Molemo a bogosi jwa Modimo le mo metseng e mengwe, gonne ke sone se ke se tletseng.”
Te Ana nataa nae, “Au o musi uu sia kamboꞌ laen ra, fo uu dui-bꞌengga Hara-lii Maloleꞌ soꞌal Lamatualain parendan. Huu Lamatuaꞌ denu Au ulalao ue-taos naa.”
44 Jalo a nna a tsamaya a rera mo matlung a thuto mo Judea otlhe.
Boe ma Ana laoꞌ mia kamboꞌ esa nisiꞌ kamboꞌ laen fo nanori sia ume-ume hule-oꞌeꞌ sia propensi Yudea.

< Luke 4 >