< luuka.h 6 >

1 acara nca parvva. no dvitiiyadinaat para. m prathamavi"sraamavaare "sasyak. setre. na yii"sorgamanakaale tasya "si. syaa. h ka. ni"sa. m chittvaa kare. su marddayitvaa khaaditumaarebhire|
Und es begab sich an einem Sabbat, daß er durchs Getreide ging; und seine Jünger rauften Ähren aus und aßen und rieben sie mit den Händen.
2 tasmaat kiyanta. h phiruu"sinastaanavadan vi"sraamavaare yat karmma na karttavya. m tat kuta. h kurutha?
Etliche aber der Pharisäer sprachen zu ihnen: Warum tut ihr, was sich nicht ziemt zu tun an den Sabbaten?
3 yii"su. h pratyuvaaca daayuud tasya sa"ngina"sca k. sudhaarttaa. h ki. m cakru. h sa katham ii"svarasya mandira. m pravi"sya
Und Jesus antwortete und sprach zu ihnen: Habt ihr nicht das gelesen, was David tat, da ihn hungerte und die mit ihm waren?
4 ye dar"saniiyaa. h puupaa yaajakaan vinaanyasya kasyaapyabhojaniiyaastaanaaniiya svaya. m bubhaje sa"ngibhyopi dadau tat ki. m yu. smaabhi. h kadaapi naapaa. thi?
wie er zum Hause Gottes einging und nahm die Schaubrote und aß und gab auch denen, die mit ihm waren; die doch niemand durfte essen als die Priester allein?
5 pa"scaat sa taanavadat manujasuto vi"sraamavaarasyaapi prabhu rbhavati|
Und er sprach zu ihnen: Des Menschen Sohn ist ein HERR auch des Sabbats.
6 anantaram anyavi"sraamavaare sa bhajanageha. m pravi"sya samupadi"sati| tadaa tatsthaane "su. skadak. si. nakara eka. h pumaan upatasthivaan|
Es geschah aber an einem andern Sabbat, daß er ging in die Schule und lehrte. Und da war ein Mensch, des rechte Hand war verdorrt.
7 tasmaad adhyaapakaa. h phiruu"sina"sca tasmin do. samaaropayitu. m sa vi"sraamavaare tasya svaasthya. m karoti naveti pratiik. situmaarebhire|
Aber die Schriftgelehrten und Pharisäer lauerten darauf, ob er auch heilen würde am Sabbat, auf daß sie eine Sache wider ihn fänden.
8 tadaa yii"suste. saa. m cintaa. m viditvaa ta. m "su. skakara. m pumaa. msa. m provaaca, tvamutthaaya madhyasthaane ti. s.tha|
Er aber merkte ihre Gedanken und sprach zu dem Menschen mit der dürren Hand: Stehe auf und tritt hervor! Und er stand auf und trat dahin.
9 tasmaat tasmin utthitavati yii"sustaan vyaajahaara, yu. smaan imaa. m kathaa. m p. rcchaami, vi"sraamavaare hitam ahita. m vaa, praa. narak. sa. na. m praa. nanaa"sana. m vaa, ete. saa. m ki. m karmmakara. niiyam?
Da sprach Jesus zu ihnen: Ich frage euch: Was ziemt sich zu tun an den Sabbaten, Gutes oder Böses? das Leben erhalten oder verderben?
10 pa"scaat caturdik. su sarvvaan vilokya ta. m maanava. m babhaa. se, nijakara. m prasaaraya; tatastena tathaa k. rta itarakaravat tasya hasta. h svasthobhavat|
Und er sah sie alle umher an und sprach zu dem Menschen: Strecke deine Hand aus! und er tat's; da ward ihm seine Hand wieder zurechtgebracht, gesund wie die andere.
11 tasmaat te praca. n.dakopaanvitaa yii"su. m ki. m kari. syantiiti paraspara. m pramantritaa. h|
Sie aber wurden ganz unsinnig und beredeten sich miteinander, was sie ihm tun wollten.
12 tata. h para. m sa parvvatamaaruhye"svaramuddi"sya praarthayamaana. h k. rtsnaa. m raatri. m yaapitavaan|
Es begab sich aber zu der Zeit, daß er ging auf einen Berg zu beten; und er blieb über Nacht in dem Gebet zu Gott.
13 atha dine sati sa sarvvaan "si. syaan aahuutavaan te. saa. m madhye
Und da es Tag ward, rief er seine Jünger und erwählte ihrer zwölf, welche er auch Apostel nannte:
14 pitaranaamnaa khyaata. h "simon tasya bhraataa aandriya"sca yaakuub yohan ca philip barthalamaya"sca
Simon, welchen er Petrus nannte, und Andreas, seinen Bruder, Jakobus und Johannes, Philippus und Bartholomäus,
15 mathi. h thomaa aalphiiyasya putro yaakuub jvalantanaamnaa khyaata. h "simon
Matthäus und Thomas, Jakobus, des Alphäus Sohn, Simon genannt Zelotes,
16 ca yaakuubo bhraataa yihuudaa"sca ta. m ya. h parakare. su samarpayi. syati sa ii. skariiyotiiyayihuudaa"scaitaan dvaada"sa janaan manoniitaan k. rtvaa sa jagraaha tathaa prerita iti te. saa. m naama cakaara|
Judas, des Jakobus Sohn und Judas Ischariot, den Verräter.
17 tata. h para. m sa tai. h saha parvvataadavaruhya upatyakaayaa. m tasthau tatastasya "si. syasa"ngho yihuudaade"saad yiruu"saalama"sca sora. h siidona"sca jaladhe rodhaso jananihaa"sca etya tasya kathaa"srava. naartha. m rogamuktyartha nca tasya samiipe tasthu. h|
Und er ging hernieder mit ihnen und trat auf einen Platz im Felde und der Haufe seiner Jünger und eine große Menge des Volks von allem jüdischen Lande und Jerusalem und Tyrus und Sidon, am Meer gelegen,
18 amedhyabhuutagrastaa"sca tannika. tamaagatya svaasthya. m praapu. h|
die da gekommen waren, ihn zu hören und daß sie geheilt würden von ihren Seuchen; und die von unsauberen Geistern umgetrieben wurden, die wurden gesund.
19 sarvve. saa. m svaasthyakara. naprabhaavasya prakaa"sitatvaat sarvve lokaa etya ta. m spra. s.tu. m yetire|
Und alles Volk begehrte ihn anzurühren; denn es ging Kraft von ihm und er heilte sie alle.
20 pa"scaat sa "si. syaan prati d. r.s. ti. m kutvaa jagaada, he daridraa yuuya. m dhanyaa yata ii"svariiye raajye vo. adhikaarosti|
Und er hob seine Augen auf über seine Jünger und sprach: Selig seid ihr Armen; denn das Reich Gottes ist euer.
21 he adhunaa k. sudhitalokaa yuuya. m dhanyaa yato yuuya. m tarpsyatha; he iha rodino janaa yuuya. m dhanyaa yato yuuya. m hasi. syatha|
Selig seid ihr, die ihr hier hungert; denn ihr sollt satt werden. Selig seid ihr, die ihr hier weint; denn ihr werdet lachen.
22 yadaa lokaa manu. syasuuno rnaamaheto ryu. smaan. rtiiyi. syante p. rthak k. rtvaa nindi. syanti, adhamaaniva yu. smaan svasamiipaad duuriikari. syanti ca tadaa yuuya. m dhanyaa. h|
Selig seid ihr, so euch die Menschen hassen und euch absondern und schelten euch und verwerfen euren Namen als einen bösen um des Menschensohns willen.
23 svarge yu. smaaka. m yathe. s.ta. m phala. m bhavi. syati, etadartha. m tasmin dine prollasata aanandena n. rtyata ca, te. saa. m puurvvapuru. saa"sca bhavi. syadvaadina. h prati tathaiva vyavaaharan|
Freut euch alsdann und hupfet; denn siehe, euer Lohn ist groß im Himmel. Desgleichen taten ihre Väter den Propheten auch.
24 kintu haa haa dhanavanto yuuya. m sukha. m praapnuta| hanta parit. rptaa yuuya. m k. sudhitaa bhavi. syatha;
Aber dagegen weh euch Reichen! denn ihr habt euren Trost dahin.
25 iha hasanto yuuya. m vata yu. smaabhi. h "socitavya. m roditavya nca|
Weh euch, die ihr voll seid! denn euch wird hungern. Weh euch, die ihr hier lachet! denn ihr werdet weinen und heulen.
26 sarvvailaakai ryu. smaaka. m sukhyaatau k. rtaayaa. m yu. smaaka. m durgati rbhavi. syati yu. smaaka. m puurvvapuru. saa m. r.saabhavi. syadvaadina. h prati tadvat k. rtavanta. h|
Weh euch, wenn euch jedermann wohlredet! Desgleichen taten eure Väter den falschen Propheten auch.
27 he "srotaaro yu. smabhyamaha. m kathayaami, yuuya. m "satru. su priiyadhva. m ye ca yu. smaan dvi. santi te. saamapi hita. m kuruta|
Aber ich sage euch, die ihr zuhört: Liebet eure Feinde; tut denen wohl, die euch hassen;
28 ye ca yu. smaan "sapanti tebhya aa"si. sa. m datta ye ca yu. smaan avamanyante te. saa. m ma"ngala. m praarthayadhva. m|
segnet die, so euch verfluchen und bittet für die, so euch beleidigen.
29 yadi ka"scit tava kapole cape. taaghaata. m karoti tarhi ta. m prati kapolam anya. m paraavarttya sammukhiikuru puna"sca yadi ka"scit tava gaatriiyavastra. m harati tarhi ta. m paridheyavastram api grahiitu. m maa vaaraya|
Und wer dich schlägt auf einen Backen, dem biete den anderen auch dar; und wer dir den Mantel nimmt, dem wehre nicht auch den Rock.
30 yastvaa. m yaacate tasmai dehi, ya"sca tava sampatti. m harati ta. m maa yaacasva|
Wer dich bittet, dem gib; und wer dir das deine nimmt, da fordere es nicht wieder.
31 parebhya. h svaan prati yathaacara. nam apek. sadhve paraan prati yuuyamapi tathaacarata|
Und wie ihr wollt, daß euch die Leute tun sollen, also tut ihnen gleich auch ihr.
32 ye janaa yu. smaasu priiyante kevala. m te. su priiyamaa. ne. su yu. smaaka. m ki. m phala. m? paapilokaa api sve. su priiyamaa. ne. su priiyante|
Und so ihr liebet, die euch lieben, was für Dank habt ihr davon? Denn die Sünder lieben auch ihre Liebhaber.
33 yadi hitakaari. na eva hita. m kurutha tarhi yu. smaaka. m ki. m phala. m? paapilokaa api tathaa kurvvanti|
Und wenn ihr euren Wohltätern wohltut, was für Dank habt ihr davon? Denn die Sünder tun das auch.
34 yebhya. r.napari"sodhasya praaptipratyaa"saaste kevala. m te. su. r.ne samarpite yu. smaaka. m ki. m phala. m? puna. h praaptyaa"sayaa paapiilokaa api paapijane. su. r.nam arpayanti|
Und wenn ihr leihet, von denen ihr hoffet zu nehmen, was für Dank habt ihr davon? Denn die Sünder leihen den Sündern auch, auf daß sie Gleiches wiedernehmen.
35 ato yuuya. m ripu. svapi priiyadhva. m, parahita. m kuruta ca; puna. h praaptyaa"saa. m tyaktvaa. r.namarpayata, tathaa k. rte yu. smaaka. m mahaaphala. m bhavi. syati, yuuya nca sarvvapradhaanasya santaanaa iti khyaati. m praapsyatha, yato yu. smaaka. m pitaa k. rtaghnaanaa. m durv. tattaanaa nca hitamaacarati|
Vielmehr liebet eure Feinde; tut wohl und leihet, daß ihr nichts dafür hoffet, so wird euer Lohn groß sein, und ihr werdet Kinder des Allerhöchsten sein; denn er ist gütig über die Undankbaren und Bösen.
36 ata eva sa yathaa dayaalu ryuuyamapi taad. r"saa dayaalavo bhavata|
Darum seid barmherzig, wie auch euer Vater barmherzig ist.
37 apara nca paraan do. si. no maa kuruta tasmaad yuuya. m do. siik. rtaa na bhavi. syatha; ada. n.dyaan maa da. n.dayata tasmaad yuuyamapi da. n.da. m na praapsyatha; pare. saa. m do. saan k. samadhva. m tasmaad yu. smaakamapi do. saa. h k. sami. syante|
Richtet nicht, so werdet ihr auch nicht gerichtet. Verdammet nicht, so werdet ihr nicht verdammt. Vergebet, so wird euch vergeben.
38 daanaanidatta tasmaad yuuya. m daanaani praapsyatha, vara nca lokaa. h parimaa. napaatra. m pradalayya sa ncaalya pro ncaalya paripuuryya yu. smaaka. m kro. de. su samarpayi. syanti; yuuya. m yena parimaa. nena parimaatha tenaiva parimaa. nena yu. smatk. rte parimaasyate|
Gebt, so wird euch gegeben. Ein voll, gedrückt, gerüttelt und überfließend Maß wird man in euren Schoß geben; denn eben mit dem Maß, mit dem ihr messet, wird man euch wieder messen.
39 atha sa tebhyo d. r.s. taantakathaamakathayat, andho jana. h kimandha. m panthaana. m dar"sayitu. m "saknoti? tasmaad ubhaavapi ki. m gartte na pati. syata. h?
Und er sagte ihnen ein Gleichnis: Kann auch ein Blinder einem Blinden den Weg weisen? Werden sie nicht alle beide in die Grube fallen?
40 guro. h "si. syo na "sre. s.tha. h kintu "si. sye siddhe sati sa gurutulyo bhavitu. m "saknoti|
Der Jünger ist nicht über seinen Meister; wenn der Jünger ist wie sein Meister, so ist er vollkommen.
41 apara nca tva. m svacak. su. si naasaam ad. r.s. tvaa tava bhraatu"scak. su. si yatt. r.namasti tadeva kuta. h pa"syami?
Was siehst du aber einen Splitter in deines Bruders Auge, und des Balkens in deinem Auge wirst du nicht gewahr?
42 svacak. su. si yaa naasaa vidyate taam aj naatvaa, bhraatastava netraat t. r.na. m bahi. h karomiiti vaakya. m bhraatara. m katha. m vaktu. m "sakno. si? he kapa. tin puurvva. m svanayanaat naasaa. m bahi. h kuru tato bhraatu"scak. su. sast. r.na. m bahi. h karttu. m sud. r.s. ti. m praapsyasi|
Oder wie kannst du sagen zu deinem Bruder: Halt stille, Bruder, ich will den Splitter aus deinem Auge ziehen, und du siehst selbst nicht den Balken in deinem Auge? Du Heuchler, zieh zuvor den Balken aus deinem Auge und siehe dann zu, daß du den Splitter aus deines Bruders Auge ziehest!
43 anya nca uttamastaru. h kadaapi phalamanuttama. m na phalati, anuttamataru"sca phalamuttama. m na phalati kaara. naadata. h phalaistaravo j naayante|
Denn es ist kein guter Baum, der faule Frucht trage, und kein fauler Baum, der gute Frucht trage.
44 ka. n.takipaadapaat kopi u. dumbaraphalaani na paatayati tathaa "s. rgaalakoliv. rk. saadapi kopi draak. saaphala. m na paatayati|
Ein jeglicher Baum wird an seiner eigenen Frucht erkannt. Denn man liest nicht Feigen von den Dornen, auch liest man nicht Trauben von den Hecken.
45 tadvat saadhuloko. anta. hkara. naruupaat subhaa. n.daagaaraad uttamaani dravyaa. ni bahi. h karoti, du. s.to loka"scaanta. hkara. naruupaat kubhaa. n.daagaaraat kutsitaani dravyaa. ni nirgamayati yato. anta. hkara. naanaa. m puur. nabhaavaanuruupaa. ni vacaa. msi mukhaannirgacchanti|
Ein guter Mensch bringt Gutes hervor aus dem guten Schatz seines Herzens; und ein böser Mensch bringt Böses hervor aus dem bösen Schatz seines Herzens. Denn wes das Herz voll ist, des geht der Mund über.
46 apara nca mamaaj naanuruupa. m naacaritvaa kuto maa. m prabho prabho iti vadatha?
Was heißet ihr mich aber HERR, HERR, und tut nicht, was ich euch sage?
47 ya. h ka"scin mama nika. tam aagatya mama kathaa ni"samya tadanuruupa. m karmma karoti sa kasya sad. r"so bhavati tadaha. m yu. smaan j naapayaami|
Wer zu mir kommt und hört meine Rede und tut sie, den will ich euch zeigen, wem er gleich ist.
48 yo jano gabhiira. m khanitvaa paa. saa. nasthale bhitti. m nirmmaaya svag. rha. m racayati tena saha tasyopamaa bhavati; yata aaplaavijalametya tasya muule vegena vahadapi tadgeha. m laa. dayitu. m na "saknoti yatastasya bhitti. h paa. saa. nopari ti. s.thati|
Er ist gleich einem Menschen, der ein Haus baute und grub tief und legte den Grund auf den Fels. Da aber Gewässer kam, da riß der Strom zum Hause zu, und konnte es nicht bewegen; denn es war auf den Fels gegründet.
49 kintu ya. h ka"scin mama kathaa. h "srutvaa tadanuruupa. m naacarati sa bhitti. m vinaa m. rdupari g. rhanirmmaatraa samaano bhavati; yata aaplaavijalamaagatya vegena yadaa vahati tadaa tadg. rha. m patati tasya mahat patana. m jaayate|
Wer aber hört und nicht tut, der ist gleich einem Menschen, der ein Haus baute auf die Erde ohne Grund; und der Strom riß zu ihm zu, und es fiel alsbald, und das Haus gewann einen großen Riß.

< luuka.h 6 >