1 thiSalanIkinaH 5
1 he bhrAtaraH, kAlAn samayAMzcAdhi yuSmAn prati mama likhanaM niSprayojanaM,
Men om tider och stunder, käre bröder, är icke behof att skrifva eder.
2 yato rAtrau yAdRk taskarastAdRk prabho rdinam upasthAsyatIti yUyaM svayameva samyag jAnItha|
Ty I veten väl, att Herrans dag skall komma såsom en tjuf om nattena.
3 zAnti rnirvvinghatvaJca vidyata iti yadA mAnavA vadiSyanti tadA prasavavedanA yadvad garbbhinIm upatiSThati tadvad akasmAd vinAzastAn upasthAsyati tairuddhAro na lapsyate|
Derföre, när de varda sägande: Det är frid, och all ting utan fara; då skall dem hasteligit förderf öfverkomma, lika som födslopinan qvinnone påkommer, som hafvandes är; och de skola icke kunna undfly.
4 kintu he bhrAtaraH, yUyam andhakAreNAvRtA na bhavatha tasmAt taddinaM taskara iva yuSmAn na prApsyati|
Men I, käre bröder, ären icke uti mörkret, att den dagen, såsom en tjuf, skall få eder fatt.
5 sarvve yUyaM dIpteH santAnA divAyAzca santAnA bhavatha vayaM nizAvaMzAstimiravaMzA vA na bhavAmaH|
Alle I ären ljusens barn, och dagsens barn; vi hörom icke nattene till, icke heller mörkret.
6 ato 'pare yathA nidrAgatAH santi tadvad asmAbhi rna bhavitavyaM kintu jAgaritavyaM sacetanaizca bhavitavyaM|
Så låter oss nu icke sofva, såsom de andre; utan låter oss vaka och nyktre vara;
7 ye nidrAnti te nizAyAmeva nidrAnti te ca mattA bhavanti te rajanyAmeva mattA bhavanti|
Ty de som sofva, de sofva om nattena; och de som druckne äro, de äro druckne om nattena.
8 kintu vayaM divasasya vaMzA bhavAmaH; ato 'smAbhi rvakSasi pratyayapremarUpaM kavacaM zirasi ca paritrANAzArUpaM zirastraM paridhAya sacetanai rbhavitavyaM|
Men vi, som dagen tillhöre, skole nyktre vara, iklädde trones och kärlekens kräfveto, och salighetenes hopp för en hjelm.
9 yata Izvaro'smAn krodhe na niyujyAsmAkaM prabhunA yIzukhrISTena paritrANasyAdhikAre niyuktavAn,
Ty Gud hafver icke satt oss till vrede, utan att äga salighet, genom vår Herra Jesum Christum;
10 jAgrato nidrAgatA vA vayaM yat tena prabhunA saha jIvAmastadarthaM so'smAkaM kRte prANAn tyaktavAn|
Den för oss död är; på det, ehvad vi vake eller sofve, skole vi lefva samt med honom.
11 ataeva yUyaM yadvat kurutha tadvat parasparaM sAntvayata susthirIkurudhvaJca|
Derföre förmaner eder inbördes, och uppbygger hvar den andra, såsom I ock gören.
12 he bhrAtaraH, yuSmAkaM madhye ye janAH parizramaM kurvvanti prabho rnAmnA yuSmAn adhitiSThantyupadizanti ca tAn yUyaM sammanyadhvaM|
Men vi bedje eder, käre bröder, att I kännen dem som arbeta ibland eder, och stå eder före i Herranom, och förmana eder;
13 svakarmmahetunA ca premnA tAn atIvAdRyadhvamiti mama prArthanA, yUyaM parasparaM nirvvirodhA bhavata|
Håller dem dess kärare, för deras verks skull; och varer fridsamme med dem.
14 he bhrAtaraH, yuSmAn vinayAmahe yUyam avihitAcAriNo lokAn bhartsayadhvaM, kSudramanasaH sAntvayata, durbbalAn upakuruta, sarvvAn prati sahiSNavo bhavata ca|
Men vi bedje eder, käre bröder, förmaner de osediga, tröster de klenmodiga, hjelper de svaga, varer långmodige vid hvar man.
15 aparaM kamapi pratyaniSTasya phalam aniSTaM kenApi yanna kriyeta tadarthaM sAvadhAnA bhavata, kintu parasparaM sarvvAn mAnavAMzca prati nityaM hitAcAriNo bhavata|
Ser till, att ingen vedergäller någrom ondt för ondt; utan alltid farer efter det goda inbördes, och med hvar man.
16 sarvvadAnandata|
Varer alltid glade.
17 nirantaraM prArthanAM kurudhvaM|
Bedjer utan återvändo.
18 sarvvaviSaye kRtajJatAM svIkurudhvaM yata etadeva khrISTayIzunA yuSmAn prati prakAzitam IzvarAbhimataM|
Varer tacksamme i all ting; ty det är Guds vilje om eder, genom Jesum Christum.
19 pavitram AtmAnaM na nirvvApayata|
Utsläcker icke Andan.
20 IzvarIyAdezaM nAvajAnIta|
Förakter icke Prophetier.
21 sarvvANi parIkSya yad bhadraM tadeva dhArayata|
Men pröfver all ting, och behåller det godt är.
22 yat kimapi pAparUpaM bhavati tasmAd dUraM tiSThata|
Flyr allt det som ondt synes.
23 zAntidAyaka IzvaraH svayaM yuSmAn sampUrNatvena pavitrAn karotu, aparam asmatprabho ryIzukhrISTasyAgamanaM yAvad yuSmAkam AtmAnaH prANAH zarIrANi ca nikhilAni nirddoSatvena rakSyantAM|
Men sjelfver fridsens Gud helge eder öfver allt, att edar hele ande, och själ, och kropp, måtte vara behållen utan straff, i vårs Herras Jesu Christi tillkommelse.
24 yo yuSmAn Ahvayati sa vizvasanIyo'taH sa tat sAdhayiSyati|
Han är trofast, som eder kallat hafver; den det ock väl fullbordar.
25 he bhrAtaraH, asmAkaM kRte prArthanAM kurudhvaM|
Käre bröder, beder för oss.
26 pavitracumbanena sarvvAn bhrAtRn prati satkurudhvaM|
Helser alla bröderna uti en helig kyss.
27 patramidaM sarvveSAM pavitrANAM bhrAtRNAM zrutigocare yuSmAbhiH paThyatAmiti prabho rnAmnA yuSmAn zapayAmi|
Jag besvär eder vid Herran, att I denna Epistelen läsa låten för alla heliga bröderna.
28 asmAkaM prabho ryIzukhrISTasyAnugrate yuSmAsu bhUyAt| Amen|
Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med eder. Amen.
