Rae-fafo' Mata Feu' 2
1 Basa naa ma, Atahori Matetuꞌ a parenda au nae, “Yohanis. Musi suraꞌ susura esa. Liin taꞌo ia: ‘Soaꞌ neu jamaꞌat sia kota Efesus: Susura ia, mia Au, naeni Yesus. Au mana toꞌu nduu kahituꞌ sia lima ona ngga. Au mana lao rereoꞌ mete lambu lilo kahituꞌ naa ra esa-esaꞌ. Rena oꞌola ngga ia.
Och skrif den församlings Ängel i Epheso: Detta säger han, som hafver sju stjernor i sine högra hand, den der vandrar midt ibland de sju gyldene ljusastakar.
2 Au ita masodꞌa mara sia kota Efesus ena. Hei soaꞌ a tao-ues mitaꞌ mamate mara fee neu Lamatuaꞌ. Mete ma hambu atahori deꞌulakaꞌ sia taladꞌa mara, hei nda mboꞌi e sa. Ma mete ma atahori rema eꞌedik oi, eni, Lamatuaꞌ dedenun, hei soaꞌ a paresaꞌ malolole masodꞌan, fo bubꞌuluꞌ mae atahori mataꞌ naa, atahori mana peko-lelekoꞌ do hokoꞌ. Basa ma hei tola, fo afiꞌ rena e.
Jag vet dina gerningar, och ditt arbete, och ditt tålamod, och att du icke må lida de onda, och hafver försökt dem som säga att de äro Apostlar, och äro dock icke, och hafver befunnit dem ljugare.
3 Mae atahori tao raꞌasususaꞌ nggi huu mimihere Au, te miꞌitataaꞌ mikindoo, nda miꞌidedꞌeaꞌ sa.
Och du lider och hafver tålamod, och arbetar för mitt Namns skull, och är icke trött vorden.
4 Te Au ita hei tudꞌa sia dalaꞌ sa. Feꞌesaꞌan hei feꞌe mulai mimihere Au, hei esa sue esa. Te ia naa hei nda onaꞌ naa sa ena.
Men jag hafver emot dig, att du den första din kärlek öfvergifvit hafver.
5 De musi misinedꞌa lele uluꞌ naa. Te ia naa, miꞌidꞌodꞌooꞌ mia tatao-nonoꞌi lele-uluꞌ naa ena. Naa de, musi miloeꞌ mia sala-singgo mara ia, fo sue-lai esa no esa ona maꞌahulun. Te mete ma hokoꞌ, dei fo Au uma haꞌi endi baliꞌ lambu liloꞌ a mia nggi.
Betänk derföre hvaraf du fallen äst, och bättra dig, och gör de första gerningarna; hvar det icke sker, då varder jag dig snarliga kommandes, och skall bortstöta din ljusastaka af sitt rum, utan du bättrar dig.
6 Te rala ngga namahoꞌo mbei ena, huu hei nda simbo Nikolai nenorin fo ana dedenu nara tao tunggaꞌ a. Au o nda simbo tatao nara sa boe.
Men detta hafver du, att du hatar de Nicolaiters verk, hvilka jag ock hatar.
7 Dadꞌi! Rena malolole saa fo Lamatuaꞌ Dula-dalen nafadꞌe neu jamaꞌat nara. Atahori mana maꞌatataaꞌ tungga Au losa mate, dei fo Au fee isin, fo ana naa boaꞌ mia hau huuꞌ mana sia Lamatualain osin. Te atahori mana naa hau boaꞌ naa, ana hambu masodꞌaꞌ tebꞌe-tebꞌeꞌ nda namaetu ma basa sa.’”
Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna: Den der vinner, honom vill jag gifva äta af lifsens trä, som är i Guds Paradis.
8 Basa ma Atahori Matetuꞌ naa tute oꞌolan nae, “Yohanis, ia naa musi suraꞌ susura laen. Liin taꞌo ia: ‘Soaꞌ neu jamaꞌat sia kota Smirna: Susura ia mia Au, naeni Yesus. Basaꞌ e laoꞌ mia Au, eniꞌ a mia fefeun losa babꞌasan. Feꞌesaꞌan Au mate, te ia naa usodꞌa baliꞌ ena. De rena oꞌola ngga ia.
Och skrif den församlings Ängel i Smirnen: Detta säger den förste och den siste, den död var, och är lefvandes vorden:
9 Au ita hei misodꞌa doidꞌoso sia kota Smirna. Tungga atahori dudꞌuꞌan, hei mana toꞌa-taaꞌ. Tao-tao te tungga Lamatuaꞌ, hei mamasuꞌiꞌ. Atahori ruma rataa rae sira Lamatua atahorin, te ara mana olaꞌ raꞌamuti hei nara malole mara. Sira ia, nda Lamatuaꞌ atahori nara sa. Ara onaꞌ jamaꞌat esa mana tungga-tunggaꞌ nitu ra malanggan.
Jag vet dina gerningar och din bedröfvelse, och din fattigdom (men du äst rik), och hädelse af dem som sig säga vara Judar, och äro icke, utan äro Satans hop.
10 Dadꞌi rena malolole. Afiꞌ mimitau mete ma hei feꞌe hambu susa-sonaꞌ. Sadꞌi ama bubꞌuluꞌ, nitu ra malanggan nae sangga atahori fo tao hei ruma bui rala mii losa fai sanahulu. Hiihi na, hei misidꞌea lao hela Au. Mae ara rae tao risa hei o, afiꞌ liliꞌ Au. Te atahori mana maꞌatataaꞌ tungga Au losa mate, dei fo Au bala-baꞌe papala-babꞌanggin, fo nasodꞌa nakandoo naꞌabꞌue no Au.
Frukta intet för något, som du lida skall. Si, djefvulen skall kasta några af eder i fängelse, på det I skolen försökte varda, och hafva bedröfvelse i tio dagar. Var trofast intill döden, så skall jag gifva dig lifsens krono.
11 Dadꞌi! Rena malolole saa fo Lamatuaꞌ Dula-dalen nafadꞌe neu jamaꞌat nara. Atahori mana maꞌatataaꞌ tungga Au losa mate, ana nda doidꞌoso sia tasi ai mana mbila rorooꞌ nda naloeꞌ sa. No taꞌo naa, ana nda mate lao karuan sa.’”
Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna. Den der vinner, han skall ingen skada få af den andra döden.
12 Boe ma Atahori Matetuꞌ a tute seluꞌ oꞌolan fai nae, “Yohanis, ia naa musi suraꞌ susura laen fai. Liin taꞌo ia: ‘Soaꞌ neu jamaꞌat sia kota Pergamus: Susura ia, mia Au naeni Yesus. Au mana toꞌu fela tafa tandeꞌ deaꞌ-ralaꞌ. Rena oꞌola Ngga ia.
Och skrif den församlings Ängel i Pergamen: Detta säger han, som hafver det skarpa tveeggade svärdet:
13 Au uhine hei kota Pergamus ma ena. Mana toꞌu parendaꞌ sia naa, naeni nitu ra malanggan. Mae onaꞌ naa o, hei toꞌu mihereꞌ nara Ngga ma mimihere mikindoo neu Au. Dalahulun atahori Ngga esa sia naa, naran Antipas. Ana soaꞌ a nanori dꞌala masodꞌa Ngga no matetuꞌ te ara tao risa e. Mae taꞌo naa o, hei nda mifinii Au sa.
Jag vet dina gerningar, och hvar du bor, att der Satans säte är; och du håller mitt Namn, och hafver icke nekat mina tro; och i de dagar är Antipas, mitt trogna vittne, dödader när eder, der Satan bor.
14 Te Au ita hei tudꞌa sia dalaꞌ esa-rua. Hambu hei ruma hiiꞌ a tungga Balaam nenorin. Maꞌahulun Balaam nanori Balak fo kokoe-nanasi atahori Israꞌel ra losa ara ralena-langga Lamatuaꞌ hihiin. Ana kokoe-nanasi se fo reu songgo, raa nanaat sosonggoꞌ, ma reu hohongge.
Men jag hafver något litet emot dig; ty du hafver der dem, som hålla Balaams lärdom, hvilken lärde genom Balak åstadkomma förargelse för Israels barn, till att äta af det afgudom offradt var, och bedrifva boleri;
15 Hambu atahori hira mia hei e tungga Nikolai nenorin.
Så hafver du ock dem, som hålla de Nicolaiters lärdom, hvilket jag hatar.
16 De musi miloeꞌ mia sala-singgo mara. Mete ma hokoꞌ, nda dooꞌ sa fai, te Au uma ungguruli hei endiꞌ dedꞌea-oꞌola tandeꞌ, mana nahina onaꞌ fela tafaꞌ.
Bättra dig; annars skall jag dig snarliga komma, och skall strida med dem, med mins muns svärd.
17 Dadꞌi! Rena malolole saa fo Lamatuaꞌ Dula-dalen nafadꞌe neu jamaꞌat nara. Atahori mana maꞌatataaꞌ tungga Au losa mate, dei fo Au fee ne naa roti manna mia sorga fo mana nenembedꞌaꞌ malololeꞌ. Dei fo Au o fee ne fatu mutiꞌ sa nenesuraꞌ nara feu na. Akaꞌ a mesaꞌ ne bubꞌuluꞌ naraꞌ naa, atahori feaꞌ nda bubꞌuluꞌ sa.’”
Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna. Den der vinner, honom vill jag gifva äta af det fördolda Manna, och vill gifva honom ett godt vittnesbörd, och med det vittnesbörd ett nytt namn beskrifvet, det ingen känner, utan den det får.
18 Basa ma Atahori Matetuꞌ a tute seluꞌ oꞌolan nae, “Yohanis, ia naa ho musi suraꞌ seluꞌ susura sa fai, liin taꞌo ia: ‘Soaꞌ neu jamaꞌat sia kota Tiatira: Susura ia, mia Au, Yesus, naeni Lamatualain Anan. Au mata Ngga mbila onaꞌ ai, Ei ngga mbilas mbila onaꞌ riti nenelalanggeꞌ sia ai rala. Rena oꞌola Ngga ia.
Ock skrif den församlings Ängel i Thyatira: Detta säger Guds Son, som ögon hafver såsom eldslåge, och hans fötter lika som messing;
19 Au ita masodꞌa mara ena. Hei sue tebꞌe Au ma mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu Au. Hei tungga parenda Ngga, de mii mete-seꞌu atahori. Onaꞌ mae atahori tao raꞌasususaꞌ nggi o, miꞌitataaꞌ mikindoo. Au o bubꞌuluꞌ ae, ia naa, hei ue-tao manggate lenaꞌ fee Au.
Jag vet dina gerningar, och din kärlek, och dina tjenst, och dina tro, och ditt tålamod, och dina gerningar, de sista flere än de första.
20 Te hei tudꞌa sia salaꞌ esa rala: hei simbo no maloleꞌ inaꞌ fo naran Isabel, mana soꞌu-soꞌuꞌ aon nae, eni Lamatuaꞌ mana ola-olan. Basa ma hei mboꞌi e fo nanori sala Au atahori nggara. Huu nenori mana pepeko-lelekoꞌ naa, losa Au atahori nggara tungga hohongge, ma raa nanaa sosonggoꞌ.
Men jag hafver något litet emot dig, att du tillstädjer den qvinnan Jesabel, som säger att hon är en Prophetissa, lära och bedraga mina tjenare, bedrifva boleri, och äta af det afgudom offradt är.
21 Au ai usufafali inaꞌ naa ena, fo lao hela salaꞌ naa. Te ana nda nau sa.
Och jag hafver gifvit henne tid, att hon skulle bättra sig af sitt boleri; och hon hafver intet bättrat sig.
22 De mete malolole. Te ia naa Au uꞌetuꞌ fo hukun e no hedꞌis esa, losa ana nda fela hela mamana susunggun sa. Mete ma basa atahori mana hohongge ro e, nda lao hela inaꞌ deꞌulakaꞌ naa sa, nda dooꞌ sa te Au hukun se boe.
Si, jag skall lägga henne i sängena; och de som med henne hor bedrifva, skola komma uti aldrastörsta bedröfvelse, om de icke bättra sig af sina gerningar.
23 Dei fo tao isa ina deꞌulakaꞌ naa ana nara. No taꞌo naa, basa hei mana mamahereꞌ ra mihine, mae Au bubꞌuluꞌ basa atahori rala nara. Dei fo Au bala-bꞌae nggi tungga tatao-nonoꞌi mara.
Och hennes barn skall jag dräpa; och alla församlingar skola veta, att jag är den som ransakar njurar och hjerta; och skall gifva hvarjom och enom af eder efter hans gerningar.
24 Te hei laen mana sia Tiatira ra, nda tungga inaꞌ naa nenori deꞌulakan sa. Hei nda simbo nenori maꞌafuniꞌ fo ara rae, ‘nitu ra nenori maꞌahatun’. Huu naa, Au nda parlu ai nggi sa ena,
Men eder säger jag, och androm som i Thyatira ären, som icke hafva sådana lärdom, och icke hafva förstått Satans djuphet, såsom de säga: Jag skall icke lägga på eder några andra bördo.
25 sadꞌi toꞌu mihereꞌ nemehere mara losa Au uma.
Dock hvad I hafven, det håller, så länge jag kommer.
26 Atahori mana maꞌatataaꞌ tungga Au losa mate, dei fo Au fee ne koasa. Koasa naa, koasa monaeꞌ, onaꞌ Au hambu mia Ama Ngga, fo parenda basa atahori sia raefafoꞌ no lima besiꞌ. Mete ma hambu ruma labꞌan e, dei fo ana tao nambalutu se, onaꞌ atahori tao rafanggiꞌ hura rae. Dei fo Au fee nduu fefetuꞌ neu nggi.
Och den der vinner, och håller min verk intill ändan, honom skall jag gifva magt öfver Hedningarna;
Och han skall regera dem med jernris; och han skall sönderkrossa dem såsom en pottomakares käril;
Såsom jag ock fått hafver af minom Fader, och vill gifva honom morgonstjernona.
29 Dadꞌi! Rena malolole sa fo Lamatuaꞌ Dula-dalen nafadꞌe neu jamaꞌat ra.’”
Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna.
