Mateos 17
1 Seli fai nee ma, Yesus noꞌe Petrus, Yakobis no odꞌin Yohanis, fo reu ramaloloꞌ hene risiꞌ leteꞌ naruꞌ sa ata, fo mesaꞌ se sia naa.
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg, där de voro allena.
2 Losa ata ma, rita Yesus dadꞌi laen. Matan naronda onaꞌ relo, no buan dadꞌi muti makahahadꞌoꞌ.
Och hans utseende förvandlades inför dem: hans ansikte sken såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset.
3 Aibꞌoiꞌ ma, ara rita Ana ola-olaꞌ no baꞌi Musa no baꞌi Elia.
Och se, för dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom.
4 Boe ma Petrus bingun de olaꞌ nae, “Amaꞌ! Hai maꞌahe sia ia ena, o! De malole lenaꞌ ata tao lalaat telu. Esa fee neu Amaꞌ, esa fee neu baꞌi Musa, ma esa fai fee neu baꞌi Elia.”
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: "Herre, här är oss gott att vara; vill du, så skall jag här göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en."
5 Lele Petrus feꞌe olaꞌ taꞌo naa, aibꞌoiꞌ ma lelee marondaꞌ a onda de tatana nala se. Boe ma ara titindindi rena haraꞌ sa nea nema mia leleꞌ a rala nae, “Rena, o! Yesus ia, Au Ana susue ngga. Ana tao rala ngga namahoꞌo nakandooꞌ a. Rena malolole neu E, e!”
Och se, medan han ännu talade, överskyggade dem en ljus sky, och ur skyn kom en röst som sade: "Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören honom."
6 Rena rala taꞌo naa, ma ana mana tungga nara ramatau rae mate, de raꞌaloli raꞌatotonoꞌ.
När lärjungarna hörde detta, föllo de ned på sina ansikten i stor förskräckelse.
7 Te Yesus nema keis se, ma Ana nae, “We! Ama fela leo. Afiꞌ mimitau!”
Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stån upp, och varen icke förskräckta."
8 Basa ma ara botiꞌ mata nara, te nda rita esa sa boe. Akaꞌ Yesus sia naa.
När de då lyfte upp sina ögon, sågo de ingen utom Jesus allena.
9 Basa ma, ara onda mia leteꞌ naa. Boe ma Yesus naꞌangge se nae, “Saa fo faꞌ ra hei mitaꞌ naa, afiꞌ mifadꞌe esa boe, e! Te Au, Atahori Matetuꞌ ia, musi mate dei. Dei fo Au usodꞌa baliꞌ ena dei, fo ama feꞌe na bole mifadꞌe atahori ena.”
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd Jesus dem och sade: "Omtalen icke för någon denna syn, förrän Människosonen har uppstått från de döda."
10 Boe ma ara ratane E rae, “Amaꞌ ia, memaꞌ Kristus, te baꞌi Elia sia bee? Huu meser agama ra ranori rae, baꞌi Elia musi nema dei, fo Kristus feꞌe nema na. Te tungga Amaꞌ, na taꞌo bee?”
Men lärjungarna frågade honom och sade: "Huru kunna då de skriftlärde säga att Elias först måste komma?"
11 Yesus nataa nae, “Memaꞌ tebꞌe. Baꞌi Elia musi nema dei, fo soi dalaꞌ fee neu Kristus.
Han svarade och sade: "Elias måste visserligen komma och upprätta allt igen;
12 Te rena malolole, e! Baꞌi Elia nema ena, te atahori nda rahine sa. Ara tao raꞌasusaꞌ e, tungga hihii nara. Dei fo ara tao Au, Atahori Matetuꞌ ia onaꞌ naa boe.”
men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem."
13 Rena basa taꞌo naa, dei de ara bubꞌuluꞌ rae, baꞌi Elia fo Yesus olaꞌ naa, naeni Yohanis mana saraniꞌ a.
Då förstodo lärjungarna att det var om Johannes döparen som han talade till dem.
14 Leleꞌ Yesus se baliꞌ, ara randaa ro atahori hetar rahani se ena. Boe ma papa esa neu sendeꞌ lululanggan noꞌe tulun mbali E,
När de därefter kommo till folket, trädde en man fram till honom och föll på knä för honom
15 nae, “Papa! Kasian au ana ngga dei! Te ana namahedꞌi mulu bibiꞌ, ana doidꞌoso nala seli. Mete ma hedꞌis na losa, na, ana akaꞌ tudaꞌ oe rala neu, hokoꞌ na ai rala neu. Tulun dei, Papa, e!
och sade: "Herre, förbarma dig över min son ty han är månadsrasande och plågas svårt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet.
16 Au endi e nisiꞌ Papa ana mana tungga mara ena, te ara nda bisa raꞌahahaiꞌ rala e sa.”
Och jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde icke bota honom."
17 Rena taꞌo naa, ma Yesus namanasa atahori mana ramahere no rala seseriꞌ nae, “Heeꞌ! Hei ia ra seli tebꞌe! Au unori usufafali nggi ena, te ama nda mihine malolole sa. Ma ama nda mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu Au sa! Au musi uꞌutataaꞌ o nggi losa fai hiraꞌ fai? Mo anaꞌ naa ia nema!”
Då svarade Jesus och sade: "O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara bland eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom hit till mig."
18 Ara ro anaꞌ naa, ma Ana oi hendi nitu mia anaꞌ naa. Basa ma, nitu a lao hela anaꞌ naa, ma ana hai neuꞌ ena.
Och Jesus tilltalade honom strängt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad från den stunden.
19 Basa de, leleꞌ Yesus mesaꞌ ne no ana mana tungga nara, ara ratane E rae, “Amaꞌ! Taꞌo bee de faꞌ ra hai nda bisa oi hendi nitu naa sa?”
Sedan, när de voro allena, trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Varför kunde icke vi driva ut honom?"
20 Yesus nataa baliꞌ nae, “Ama nda bisa oi hendi nitu naa sa, huu nda mimihere tebꞌe sa na. Misinedꞌa, e! Mete ma hei mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu Au, itaꞌ akaꞌ mbei anaꞌ a o, onaꞌ deke anadꞌikiꞌ sa o, ama bisa parenda leteꞌ sa mae, ‘Hee, leteꞌ! Lali naa muu!’ Neꞌo ana lali. Dadꞌi hei bisa tao mala sudꞌiꞌ a saa, sadꞌi ama mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu Lamatuaꞌ.
Han svarade dem: "För eder otros skull. Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder."
21 [Te rena, e! Nitu mataꞌ ia ra memaꞌ deꞌulakaꞌ. Mete ma ama nda hule-oꞌe ma puasa fo moꞌe tulu-faliꞌ neu Lamatuaꞌ sa, na, ama nda bisa oi nitu mataꞌ naa ra sa.”]
22 Lao esa ma, Yesus no ana mana tungga nara raꞌabꞌue sia profinsi Galilea. Ana nafadꞌe se nae, “Nda doꞌ sa ena, te ara rae seo Au neu atahori feaꞌ ra.
Medan de nu tillsammans vandrade omkring i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer,
23 Basa ma ara tao risa Au, Atahori Matetuꞌ ia. Memaꞌ Au mate, te fini esan ma, Au usodꞌa baliꞌ.” Ana mana tungga nara susa rala seli, huu rena Ana ola naꞌo naa.
och man skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå igen." Då blevo de mycket bedrövade.
24 Leleꞌ Yesus no ana mana tungga nara reu risiꞌ kambo Kapernaum, boe ma mana edꞌa bea ra, ratane Petrus rae, “Hei Meser ma bae ume hule-oꞌeꞌ a bea na, do hokoꞌ?”
Och när de hade kommit till Kapernaum, trädde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: "Plägar icke eder mästare betala tempelskatt?"
25 Boe ma Petrus nataa nae, “Bae, e!” Leleꞌ ana baliꞌ, ma Yesus nafadꞌe naꞌahuluꞌ neu e nae, “We, Simon! Duꞌa sobꞌa dei. Mane-maneꞌ sia raefafoꞌ ia haꞌi bea mia seka? Mia ana nara do, mia atahori feaꞌ?
Han svarade: "Jo." När han sedan hade kommit hem, förekom honom Jesus med frågan: "Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina söner eller av andra människor?"
26 Petrus nataa nae, “‘Mia atahori feaꞌ!” Yesus olaꞌ seluꞌ fai nae, “Mete ma taꞌo naa, na maneꞌ a anan afiꞌ bae, to?
Han svarade: "Av andra människor." Då sade Jesus till honom: "Alltså äro då sönerna fria.
27 Onaꞌ naa boe no ume Hule-Oꞌe Huuꞌ a bea na. Te, hita afiꞌ tao mana edꞌa bea ra ramanasa. Dadꞌi malole lenaꞌ muu dolu uꞌu sia dano a. Mala uꞌu ka esan, na, fingga bafan. Dei fo hambu doi fulaꞌ esa sia naa. Muu bae ruꞌa nggita bea na mendiꞌ doiꞌ naa. Te naa dai soaꞌ neu ruꞌa nggita ena.”
Men för att vi icke skola bliva dem till en stötesten, så gå ned till sjön och kasta ut en krok. Tag så den första fisk som du drager upp, och när du öppnar munnen på den skall du där finna en silverpenning. Tag den, och giv den åt dem for mig och dig."
