Markus 13
1 Basa ma, Yesus no mana tungga nara rae lao hela Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a. Ara kalua, ma mana tungga na esa dudu ume hule-oꞌe naa, de nafadꞌe nae, “Papa, e! Mete dei! Ume ia meulau na seli! Ara dama fatu monaeꞌ nara malole na seli!
Då han nu gick ut ur helgedomen, sade en av hans lärjungar till honom: "Mästare, se hurudana stenar och hurudana byggnader!"
2 Te Yesus nataa nae, “Ume ia memaꞌ maloleꞌ! Nda doo saꞌ te, atahori raseaꞌ hendi fatu ia ra.”
Jesus svarade honom: "Ja, du ser nu dessa stora byggnader; men här skall förvisso icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet."
3 Basa boe ma, Yesus se lao risiꞌ Lete Saitun, de endoꞌ mbali Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a. Basa ma, mana tungga nara haa rema ola-olaꞌ ro mesaꞌ ne. Sira ia ra, Petrus, Yakobis, Yohanis, ma Anderias.
När han sedan satt på Oljeberget, mitt emot helgedomen, frågade honom Petrus och Jakob och Johannes och Andreas, då de voro allena:
4 Ratane rae, “Papa! Sobꞌa mufadꞌe seluꞌ oꞌola ma faꞌ ra. Fai hiraꞌ fo fai na losa? No tatanda nara, onaꞌ beeꞌ?”
"Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till att tiden är inne, då allt detta skall gå i fullbordan."
5 Basa ma Yesus nataa nae, “Sadꞌi hei minea matalolole! Fo afiꞌ edi rala hei.
Då begynte Jesus tala till dem och sade: "Sen till, att ingen förvillar eder.
6 Te atahori mataꞌ-mataꞌ rema toꞌo tenda nara rae, ‘Au ia, Kristus, atahori fo Lamatualain helu-fuli mia fai maꞌahulu na!’ Boe ma ara edꞌi rala atahori naeꞌ.
Många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och skola förvilla många.
7 Mete ma hei mita atahori ratati, do hei rena siuꞌ rae, hambu netatiꞌ sia bee-bꞌee na, hei afiꞌ mimitau. Te mana onaꞌ naa ka, musi dadꞌi dei. Te huu fai mateteꞌe na, nda feꞌe losa sa.
Men när I fån höra krigslarm och rykten om krig, så förloren icke besinningen; sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
8 Leleꞌ naa, leo esa natati no leo laen. Nusa esa natati labꞌan no nusaꞌ laen. Hambu rae a nanggenggo sia bee-bꞌee. Ndoe-laꞌas o sia bee-bꞌee. Basa tatanda ia ra, onaꞌ inaꞌ mana feꞌe namedꞌa nae bꞌonggi.
Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva jordbävningar på den ena orten efter den andra, och hungersnöd skall uppstå; detta är begynnelsen till 'födslovåndorna'.
9 De hei musi minea matalolole! Te ara rema humu rala hei fo ro hei misiꞌ mamana nggenggero agama. Ma ara poko-paru hei sia ume-ume hule-oꞌe rala. Ara o paꞌa rendi hei misiꞌ atahori mana toꞌu koasa, huu hei tungga Au. Sia naa hei kaꞌe mala fo mifadꞌe Au dala malole ngga neu se.
Men tagen I eder till vara. Man skall då draga eder inför domstolar, och I skolen bliva gisslade i synagogor och ställas fram inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem.
10 Te Lamatualain atahori nara musi reu rafadꞌe raꞌahuluꞌ Au Hara-lii Malole ngga neu basa leo sia raefafoꞌ ia, dei fo fai mateteꞌe na losa.
Men evangelium måste först bliva predikat för alla folk.
11 Misinedꞌa! Mete ma ara paꞌa rendi hei misiꞌ mamana nggenggero a, hei afiꞌ mimitau mae, ‘Au olaꞌ taꞌo bee? Au utaa ae saa?’ Mete ma fai naa losa ena, hei olaꞌ tungga saa fo Lamatualain Dula-Dale Meumareꞌ na nafadꞌe hei.
När man nu för eder åstad och drager eder inför rätta, så gören eder icke förut bekymmer om vad I skolen tala; utan vad som bliver eder givet i den stunden, det mån I tala. Ty det är icke I som skolen tala, utan den helige Ande.
12 Sia ume sa rala, mete ma hambu atahori ramahere Au, odꞌi-aꞌa nara mesaꞌ se sangga dalaꞌ fo risa e. Mete ma anaꞌ a namahere, ama na mesaꞌ ne nisa e. Mete ma papa no mama ramahere, ana nara tao risa se.
Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.
13 Atahori ra ramanasa hei, huu mimihere Au. Te seka naꞌatataaꞌ losa basa, dei fo Lamatualain fee ne masodꞌa.”
Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
14 Yesus olaꞌ nakandoo nae, “Atahori esa nae nema. Eni deꞌulaka na seli. Ana nambariiꞌ sia mamanaꞌ meumare sia Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a. Ana nda nandaa no mananaꞌ naa sa, losa eni tao melu-mudꞌu. Naa de, Lamatualain hiruꞌ nasadea hela mamanaꞌ naa. Mete ma hei mita taꞌo naa, besa-bꞌesa! (Seka mana baca ia, musi besa-bꞌesa o!) Naa dadꞌi netudꞌuꞌ nae fai-fai sususaꞌ a losa lelesu a bafa na ena. Mete ma mita taꞌo naa ena, atahori sia propinsi Yudea, fela mela misiꞌ leteꞌ a leo.
Men när I fån se 'förödelsens styggelse' stå där han icke borde stå -- den som läser detta, han give akt därpå -- då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
15 Musti melaꞌ lai-lai, fo afiꞌ doidꞌoso. Mete ma kalua hela ume ena, afiꞌ baliꞌ haꞌi bua-loꞌas fai.
och den som är på taket må icke stiga ned och gå in för att hämta något ur sitt hus,
16 Atahori mana sia osi a, afiꞌ baliꞌ haꞌi lafe fai. Te mela mikindoo leo.
och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
17 Kasian lenaꞌ ina mairuꞌ, no mama mana rasusu ana diki mana mbilaꞌ ra. Te sira nda bisa relaꞌ haelai sa.
Och ve de som äro havande, eller som giva di på den tiden!
18 De malole lenaꞌ hei hule-oꞌe fo moꞌe dala deꞌulakaꞌ naa, afiꞌ tudꞌa nandaa no fai udꞌan.
Men bedjen att det icke må ske om vintern.
19 Te faiꞌ naa, sususa na seli! Eniꞌ a mia Lamatualain tao raefafoꞌ losa ia, atahori-atahori nda feꞌe hambu rita sususa monaeꞌ mataꞌ naa saꞌ bee. De atahori nda rita seluꞌ sususaꞌ mataꞌ naa saꞌ ena.
Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
20 Mete ma Lamatualain nda naꞌaꞌeꞌeku fai naa sa, nda hambu atahori esa o naꞌatataaꞌ nasodꞌa saꞌ bee. Te huu Lamatualain sue atahori fo Ana tengga nalaꞌ ra, naa de Ana naꞌaꞌeꞌeku fai susa-sonaꞌ naa ra.
Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han har utvalt, har han förkortat den tiden.
21 Mete ma fai naa losa, hei rena atahori rae, ‘Mete dei! Kristus sia ia!’ Te atahori feꞌa ra rae, ‘Kristus sia naa!’ Te hei onaꞌ rena e!
Och om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Se där är han', så tron det icke.
22 Te hambu atahori kalua fo toꞌo tenda nara rae, ‘Au ia, Kristus!’ Ruma fali rae, ‘Au ia, Lamatualain mana dui-bꞌengga na.’ Ara ratudꞌu mana dadꞌi mataꞌ-mataꞌ pake nitu a koasa na, fo ara peko-lelekoꞌ atahori. Ara sobꞌa-sobꞌa Lamatualain atahori nara fo edꞌi rala se!
Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra tecken och under, för att, om möjligt, förvilla de utvalda.
23 De hei musi minea matalolole! Fai sususaꞌ naa ra nda feꞌe losa sa, te Au fee hela nesenenedꞌaꞌ neu hei!
Men tagen I eder till vara. Jag har nu sagt eder allt förut.
24 Basa ma Yesus tute nafadꞌe mbali mana tungga nara nae, “Mete ma faiꞌ sususaꞌ naa ra basa, ‘Relo a dadꞌi maꞌahatuꞌ. Fulan o nda manggareloꞌ saꞌ ena.
Men på den tiden, efter den vedermödan, skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken,
25 Nduuꞌ ra tudꞌa mia lalai a, no basa koasa sia lalai a dadꞌi sea-sasaraꞌ!
och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och makterna i himmelen skola bäva.
26 Basa naa, dei fo basa atahori mete-rita Au, Atahori Matetuꞌ ia. Te Au onda mia lalai a o leleeꞌ fo basa atahori ra rita Au koasa ngga, ma mandete-masaꞌa ngga!
Och då skall man få se 'Människosonen komma i skyarna' med stor makt och härlighet.
27 Basa naa, Au denu Lamatualain ate nara mia sorga reu raꞌabꞌue atahori fo Au tengga alaꞌ ra mia raefafoꞌa suu na, mia rulu losa muri, mia dii losa ona.
Och han skall då sända ut sina änglar och församla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himmelens ända.
28 Yesus olaꞌ nakandoo nae, “Au haꞌi nekendandaaꞌ mia hau. Mete ma roo na sangga fula, naa tatandaꞌ fai matobꞌiꞌ a deka-deka nema.
Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
29 Taꞌo naa boe, mete ma hei mita fai-fai sususaꞌ naa nema, naa tatanda Au deka-deka uma.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
30 Rena matalolole! Mia basa atahori mana masodꞌaꞌ leleꞌ ia, hambu ruma nda feꞌe mate sa, te fai sususaꞌ naa nema ena.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
31 Mae lalai no raefafoꞌ a mopo, te Au oꞌola ngga ia nda basa sai-sai sa.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola icke förgås.
32 Yesus o olaꞌ nae, “Nda hambu atahori esa fo bubꞌuluꞌ faiꞌ bee no leleꞌ bee Au uma baliꞌ sa. Lamatualain ate nara sia sorga, o nda rahine sa. Au ia o, nda uhine sa. Akaꞌ a Au Ama ngga nahine.
Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen -- ingen utom Fadern.
33 Naa de, hei musi minea matalolole, te hei nda bubꞌuluꞌ faiꞌ bee Au baliꞌ sa.
Tagen eder till vara, vaken; ty I veten icke när tiden är inne.
34 Nda doo saꞌ te, Au lao hela hei, te Au heoꞌ baliꞌ. Onaꞌ atahori mana lao hela ume na, fo lao nisiꞌ mamana dodꞌooꞌ. Ana denu mana tungga nara fo tao malolole ume naa. Boe ma ana banggi fee se esa-esaꞌ no ue-tatao na. Ana parenda mana manea lelesu a, fo nanea matalolole, losa eni baliꞌ.
Såsom när en man reser utrikes och lämnar sitt hus och giver sina tjänare makt och myndighet däröver, åt var och en hans särskilda syssla, och därvid ock bjuder portvaktaren att vaka.
35 Hei o musi minea hatuꞌ-rerelon, te hei nda bubꞌuluꞌ fain saa tenu umeꞌ a nema sa. Baliꞌ bobꞌoꞌ do, fai banggi ruaꞌ do, relo mamatetuꞌ do, relo a todꞌa saa. Hei nda bubꞌuluꞌ fain saa saꞌ boe.
likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer på aftonen eller vid midnattstiden eller i hanegället eller på morgonen;
36 Afiꞌ losa ana nema aiboiꞌ, te hambu hei sungguꞌ masambetaꞌ.
vaken, så att han icke finner eder sovande, när han oförtänkt kommer.
37 De saaꞌ fo Au ufadꞌe hei ia, Au o ufadꞌe basa atahori feaꞌ ra ae, ‘Hei musi minea matalolole fo simbo Au nenema ngga.’” (Losa naa, Lamatuaꞌ Yesus naloeꞌ ola-olaꞌ no mana tungga nara mia Lete Saitun.)
Men vad jag säger till eder, det säger jag till alla: Vaken!"
